Di Weekend INTERVJUER

Kerstin Hessius: Jag åkte på en rejäl käftsmäll

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Kerstin Hessius är vd för pensionsjätten Tredje AP-fonden som förvaltar 341 svenska pensionsmiljarder.

Jack Mikrut

Kerstin Hessius ville bli kulturarbetare, helst författare. Hon blev kapitalförvaltare i mångmiljardklassen. Resan från diskare på konditori till vd för pensionsjätten Tredje AP-fonden har inte varit spikrak.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Låt oss börja med att konstatera: Det blir sällan som man tänkt sig.

Eller för att citera Dalai Lama: ”Kom ihåg att det ibland är en riktig lyckträff att inte få det du vill ha.”

Nu hade 14-åriga Kerstin Hessius inte tänkt sig att jobba som diskare hela sitt liv.

Inte heller som vårdbiträde på Nacka sjukhus, växeltelefonist på en socialbyrå, brevsorterare på Posten, hemtjänstvårdare, lärarvikarie på grundskolan eller intervjuare på Marknadsbyrån, sedermera Prospera.

Kerstin Hessius sitter på Tredje AP-fondens kontor nära Stockholms central och gör en snabb huvudräkning:

FAKTA
Kerstin Hessius

Ålder: 60 år.

Familj: Maken Johan ­Hessius, advokat, dottern Johanna och sonen David och deras familjer.

Bor: Östermalm, Stockholm. Lantställen i Stockholms skärgård, Båstad och Åre.

Utbildning: Civilekonom Stockholms universitet, även studerat beskattningsrätt och filmvetenskap.

Karriär: Utredare Statskontoret, ekonom Riksbanken, ekonombyrådirektör Riksgäldskontoret, journalist Finanstidningen, chefs­ekonom och vd Alfred Berg Transferator, Nordenchef Fixed income Alfred Berg, vd Östgöta Enskilda Kapitalförvaltning, vice riksbankschef, vd Stock­-holms­börsen, vd Tredje AP-fonden sedan 1 september 2004. Utsågs till ­Näringslivets mäktigaste kvinna 2018.

Uppdrag: Styrelseledamot i fondens fastighetsbolag Vasakronan, Hemsö och Trenum samt i Handelsbanken, Öresundsbrokonsortiet och Riksbankens Jubileumsfond. Ledamot i IVA. Sommarpratade 2009. Avbildad på fotbollströja nr 11 i Sveriges damlandslag inför VM 2019.

Tjänar: 383 000 kronor i månaden 2018.

Fritid: KonstutställningarKonst, resor, kultur, familj och vänner.

VISA MER

”Jag hade 14 olika jobb innan jag började läsa ekonomi på universitetet. För mig var det viktigt att vara oberoende och klara mig själv.”

Att ha levererat på så många och vitt skilda jobb visade sig vara en briljant strategi, som gett maximal utdelning över tid:

”Jag lärde mig att lita på min egen kapacitet, att jag kan ta vilket jobb som helst – och klara av det. Att kunna falla tillbaka på det ger en otrolig trygghet.”

Den sortens tro på sig själv ger inte bara mod att tacka ja när tillfälle bjuds. Däri bor även modet att vägra stryka medhårs, våga tacka nej och lämna status och förmåner om värdegrunder inte tillämpas i praktiken eller om beslut inte är affärsmässiga.

Som när Östgöta Bank just hade blivit uppköpta av Danske Bank 1997 och Kerstin Hessius var ansvarig för kapitalförvaltningen i Sverige.

”Jag kunde marknaden och kände placerarna. Utbudet behövde breddas till något nytt för att attrahera det institutionella kapitalet. Jag tog in kompetens för att bygga en hedgefond, men det dröjde inte länge förrän jag stötte på patrull av den danska ledningen. De tyckte att befintliga produkter räckte bra. Jag kan inte vara försäljningschef för produkter som jag inte tror på.”

"Saved by the bell"

Den gången klev Riksbanken in som räddaren i nöden.

”När Johan Gernandt i Riksbankens fullmäktige ringde var jag i det bryderiet. Så det blev ­’saved by the bell’.”

Dåvarande riksbankschefen Urban Bäckström skulle mixa ihop den första oberoende riksbanks­direktionen med uppdrag att bestämma Sveriges ränta utifrån inflationsmålet.

Kerstin Hessius blev en av fem vice riksbanks­chefer. Ett värv som två år senare ledde till vd-stolen på Stockholmsbörsen och därifrån till Tredje AP-fonden.

Att inte alltid få som man vill har sina fördelar.

Kerstin Hessius är född i slutet av 1950-talet, läste nationalekonomi när manliga studenter dominerade utbildningen och har sedan rekryterats till det ena toppjobbet efter det andra.

Det beryktade glastaket, det vill säga att kvinnor tillåts klättra i karriären till en viss nivå för att sedan stoppas av ett osynligt tak, känner fondchefen inte igen för egen del.

”Det finns bra, och mindre bra chefer”, sammanfattar hon.

”En bra chef ser ens kapacitet och potential, och ger en utrymmet att växa. Bra chefer styrs inte av en egen agenda utan vad som är bäst för verksamheten.”

I botten måste det även finnas tillit, att man vill varandra väl.

”Det är den tilliten som jag sökt upp. Har jag inte känt att den finns har jag bytt jobb.”

Kerstin Hessius utnämndes i fjol till Näringslivets mäktigaste kvinna i Veckans Affärers årliga rankning. Hederstiteln delas med Isabella Löwengrip, entreprenör i sociala medier.

Fondchefen dröjer sig kvar i begreppet glastak.

”Egentligen är det en konstig att det är en genus­orienterad fråga. Det är samma med ledarskap. Jag får ofta frågan om hur det är att vara kvinnlig chef. Vem undrar hur det är att vara manlig chef?”

Internationellt på "Tredje Apan"

Tredje AP-fondschefen med ansvar för ett förvaltat kapital på 341 miljarder kronor, näst störst av alla AP-fonder och med den högsta avkastningen 2018, rycker på axlarna:

”Vad ska jag svara? Mitt ledarskap anses speciellt för att jag går på damtoaletten och har kjol ibland.”

Kerstin Hessius slår ut med händerna och börjar visa runt i lokalen.

”Här sitter man mitt i världen!”

Tredje AP-fonden, i ­finanskretsar kallad till Tredje Apan, gästas ofta av utländska pensionsjättar, politiker och tjänstemän som vill veta hur Sverige löst varje lands makroekonomiska utmaning, att säkra medborgarnas pensioner.

AP-fonderna har funnits sedan 1960-talet, men har inget med de omstridda löntagarfonderna på 1980-talet att göra. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden är så kallade buffertfonder, som haft nuvarande uppdrag i nära 20 år.

Tredje AP-fonden har under Kerstin Hessius snart 15-åriga ledning ökat sitt innehav i onoterade fastighetsbolag från 2,5 till drygt 13 procent av portföljen. Förvaltningen av olika tillgångar har gett en årlig snittavkastning på 8,5 procent de senaste tio åren. Det är avsevärt högre än riksdagens krav på 3,25 procent i real avkastning.

Regelverket begränsar inte hur mycket Tredje AP-fonderna får äga i onoterade fastigheter. Genom att möblera om i portföljstrukturen skapade Kerstin Hessius en mer lönsam bas.

”Tillgångspriser går upp och ned, men att bara styra efter en indexportfölj och inte aktivt jobba med allokeringen är oacceptabelt. Det är också viktigt hur man utformar förvaltningen. Inte bara om vi har valt rätt förvaltare utan också om att mandatet är rätt konstruerat.”

Kerstin Hessius är känd bland kollegor och konkurrenter för att vara rak, driven och snabbare än de flesta i analys och handling. Karaktärsdrag som kan provocera personer som inte är lika snabba i vändningarna och föredrar status quo.

Recept för att bli bäst i klassen resultatmässigt?

”Jämför dig inte med andra eller index, utan tänk själv. Och börja gilla förändringar – om de är motiverade”, svarar fondchefen.

Fjolårets mäktigaste affärskvinna räds inte förändringar. Hon är rädd för utförsåkning.

”Jag får numera panik av branta och isiga backar. Det räcker att jag hör det där hasande, krasande ljudet av en snowboardåkare på hårt underlag för att jag ska sluta fungera.”

Kerstin Hessius föredrar längdåkning, även när den medför branta och isiga backar.

”Jag har lärt mig att sitta på huk, och att ramla kontrollerat.”

Är du möjligen kontrollfreak?

Kerstin Hessius skrattar och svarar oförblommerat:

”Det tycker min man.”

Johan Hessius är advokat i affärsjuridik, har varit Intrumgrundaren Bo Göranssons personliga rådgivare och satt flera år i Advokatsamfundets styrelse. Kerstin Hessius håller inte med maken:

”Ju mer kontroll man har desto friare är man. Får man frihet måste man också klara att ta hand om den – uppfylla andras förväntningar och få andra att göra detsamma”, säger hon och fortsätter:

”Att ha kontroll över sitt liv rymmer en värdighet. Jag är mån om vissa saker, som hur man som chef motiverar, genomför och följer upp förändringar. Men för mig handlar det mer om respekt och ansvarstagande för andra än ett personligt kontrollbehov.”

Driver du en lika systematisk resursallokering vad gäller familjens prylar i källare eller vind?

”Absolut inte. Privat är jag rätt nostalgisk.”

En stereo från 1970-talet får bli ett talande exempel.

”1976 ärvde jag 10 000 kronor och använde rubbet till den värsta musikanläggningen som gick att köpa för pengar.”

Kerstin Hessius gjorde sig av med kassettbandspelaren medan tid var, men har kvar förstärkaren och grammofonen än i dag.

”Det viktigaste var att man kunde hoppa på golvet till musiken utan att pickupen på skivspelaren hoppade.”

I familjens källare finns även en bokhylla med barnböcker.

”Böckerna hjälper mitt minne att komma ihåg alla fantastiska berättelser.”

Klenoderna lär ge utdelning som mormor till första barnbarnet Stella, sju månader.

Själv växte Kerstin Hessius upp som yngsta barnet av fyra i Storängen, Nacka, inte långt från s-politikern Kjell-Olof Feldts hemvist.

Båda föräldrarna arbetade heltid, mamma var domare i Stockholms tingsrätt och pappa advokat. Systern och bröderna är mellan två och tio år äldre. Barndomen rymmer även tyska barnflickor.

”Vi fick alla lära oss att ta ansvar, men när jag kom gav mina föräldrar upp fostrandet lite. Mina syskon fick ta allt liksom. Jag blev bara omtyckt.”

Modern gav yngsta dottern visdomsord, som hon i sin tur hade fått av sin far.

”Man ska inte göra sig till hund för ett ben, men man ska inte heller vara en fähund mot sig själv.”

Kerstin Hessius minns hur mamman sparade allt på familjens vind och att hon som tonåring tyckte om att sy om en del av moderns klänningar.

Till slut fick den blivande finansprofilens kreativa skapelser en lärare att utbrista:

”Du är alltid så ärtig Kerstin!”

”Ärtig? Jag? Jag gick gymnasiet på Södra latin, såg mig som radikal och progressiv och stod där i en omsydd illande lila kimono och näbbstövlar.”

Johan Malm: »Att sälja är grunden till allt«

De höga stövlarna i renskinn kom på avvägar för länge sedan, men reformivern finns kvar.

”Alla har inte blivit rikare på den penningpolitik som Sverige haft sedan finanskrisen. Många har släpat efter ganska mycket. Den socio-ekonomiska olikheten är det som oroar mig mest.”

Enligt den forna börschefen och vice riksbankschefen bör politiker fokusera på att få in fler i sysselsättning. Samhället bör även tillåta en ”något högre” löneökningstakt i serviceyrken och fler svenskar bör ha råd att äga sin bostad.

”Det är svårt att reformera något när man inte vet hur framtidens arbetsmarknad ser ut”, tillägger hon.

Vad tror du?

”Att det kommer att gå bra för ett fåtal välutbildade och efterfrågade kompetenser medan majoriteten, i bästa fall, står still. Hur hållbart är det? Den politiska utmaningen ligger i hur man ska skapa ett samhälle som folk vill leva i.”

Efterlyser tid för fördjupning

Kerstin Hessius minns journalistkårens interna hierarki från tiden som reporter på Finanstidningen under det turbulenta 1990-talet.

”När stats- eller finansministern kallade till presskonferens i Rosenbad satt alltid tv-reportrarna längst fram. Därefter kom radio, TT, dagstidningarnas nyhetsreportrar och längst bak ­ledarskribenterna.”

Vilka som fick ställa frågor följde samma ordning.

”Först tv, sedan radio och dagspress och sedan var presskonferensen slut. När det var dags för ­ledarskribenterna och de komplicerade frågorna var alltihop över.”

Mediernas jakt på digitala läsare och många klick minskar utrymmet att förklara och fördjupa komplexa sammanhang, enligt fondchefen.

”Det blir många personangrepp och lite väl mycket skandal av allting. Vem får tanketid och utrymme att ställa de komplicerade frågorna?” undrar hon retoriskt.

Efter 33 år som nationalekonom i finanssektorn, vad litar du mest på i osäkra lägen: statistik och algoritmer eller magkänsla?

”Centralbanker, framför allt Federal Reserve. När det blir turbulent är marknaden väldigt dålig på att prissätta risk. De enda som kan stabilisera är centralbankerna.”

Den tidigare vice riksbankschefen är likväl fortsatt kritisk till Riksbankens tunnelseende på inflationsmålet, nästan oavsett vad som händer i ekonomin i övrigt.

”Räntan påverkar även tillgångspriser. Penningpolitiken kan på så vis bidra till att bygga upp bubblor på olika håll, som när de spricker får stora konsekvenser för företag och hushåll i den reala ekonomin.”

När konjunkturer drar norrut bör en centralbank vara modig att snabbt höja räntan och vid begynnande lågkonjunktur vara lika snabb med att sänka den, anser fondchefen.

Men som förvaltare är ibland det klokaste ­beslutet att avvakta och medvetet göra ingenting.

Vad ser du som din främsta framgång?

”Att jag starkt bidragit till att AP-fondsreformen har stått sig. 2014 låg ett långtgående förslag till förändring på bordet. Det var en kompromiss på en kompromiss som knappast skulle leda till större nytta för pensionerna.”

Trots alla år med att jonglera enorma belopp tycks fondchefen ha kvar markkontakten.

”En gång i tiden trodde jag att det var lätt att slå marknaden och åkte på en rejäl käftsmäll. Sitter man i marknaden får man frekvent örfilar, så jag är ganska jordnära numera.”

Förtroende a och o

Hon tror inte på snabba aktieklipp och citerar John Kenneth Gailbrait, Harvardprofessorn, författaren och en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer:

”När den breda allmänheten känner sig förmögen är risken uppenbar att det är en bubbla. Så mycket pengar finns det tyvärr inte.”

Fondchefen återkommer till vikten av förtroende.

Förtroende till medarbetare, penningpolitik, skattesystem, banker, pensionsförvaltare, rätts­väsende, vård och omsorg. Listan kan bli lång som ett ösregn.

Kerstin Hessius har erfarenhet av det mesta. Den nya riksbanksdirektionen hann knappt bli varm i kläderna förrän it-bubblan ställde allt på ända. Och mindre än två veckor efter hennes tillträde som vd för Stockholmsbörsen kom 11 september-attackerna med börsras som följd.

”Förtroendefrågorna stod i centrum under en lång tid.”

Den som har makten att definiera vad som är problemet har också första tjing dess orsak och därmed hur det ska lösas.

Men att tolka tillgångspriser, däribland aktiekurser, är en farlig syssla även för proffsen, enligt Kerstin Hessius.

”Många som handlar tror att marknaden kan prissätta framtiden med god träffsäkerhet. Det gör den inte. Det är i princip omöjligt att pricka rätt.”

En god analys och uthållighet att vänta in tillfällen kan däremot ge bra utdelning.

”Klarar du inte av att göra affärer i kristider, kanske du ska göra något annat.”

Eftersatt aktieportfölj

Kerstin Hessius privata aktieportfölj får inte tillnärmelsevis samma omsorg som förvaltningen av andras pengar.

”Jag skäms nästan, men jag vill inte riskera att göra något som kan ifrågasättas, så mina egna innehav är ganska styvmoderligt behandlade.”

AP-fondschefernas aktiehandel för egen vinning är omgärdat av regler. Karriären har dessutom gjort Kerstin Hessius ekonomiskt oberoende.

Så varför fortsätter du att jobba?

Fondchefen ser för första och enda gången under intervjun perplex ut.

”För att jag brinner för mitt uppdrag – att utveckla en riktigt bra förvaltning av det svenska pensionskapitalet. Jag blir stimulerad av att hela tiden lära mig mer.”

I dag handlar det också om att dela med sig av erfarenheter till andra.

”Du ska vara genuint engagerad i verksamheten för att förstå hur ditt resultat uppkommer. Men viktigast av allt är att bygga förutsättningar för trygga ledare. Trygg utan att bli bekväm. Trygga medarbetare blir dessutom sällan utbrända.”

Vägen dit stavas transparens och en tydlig formell beslutshierarki.

”Annars får man en politisk organisation. I stället för att ägna sig åt affären blir medarbetarna osäkra och börjar fokusera på hur de ska ta sig fram och vem de måste bli kompis med. Det är det värsta ledarskap som finns.”

Transparens gör det dessutom svårare att undslippa personligt ansvar när något går fel, tillägger AP-fondschefen.

”Jag kan ibland som ledare vara väl kategorisk, men det är också lite min stil – att tycka till för att få ut andra på banan. Jag vill inte omge mig med ja-sägare”, fortsätter Kerstin Hessius.

Miljardär med bondförnuft Humor och diskussioner med maken

Behovet av intellektuellt tuggmotstånd omfattar även maken. Paret har varit tillsammans i 40 år och gifta i 33.

”Jag blir fortfarande glad och varm bara av att se Johan. Vi har väldigt roligt ihop, och har ofta haft olika åsikter.”

Fast efter en tids argumenterande kommer duon fram till att de egentligen tycker ganska lika, att de bara har olika angreppssätt.

”När jag brinner för något går jag all in. Men går jag över någons gräns är jag också bra på att säga förlåt, och mena det. Det gäller även i jobbet.”

Kerstin Hessius har ingen livslista, en bucket list, att bocka av.

”Jag har fått uppleva så mycket och fått resa runt i världen. Jag behöver inte bestiga Kilimanjaro för att må bra utan kan lika gärna åka till Jönköping.”

Parets resa till vulkanen och nationalparken Mount Rainier utanför Seattle har dock placerat sig i en särskild kammare i kapitalförvaltarens hjärta.

”Det vackraste jag har sett, sådär att det tar andan ur en.”

Gripande möte på resan

Men den mest omvälvande upplevelsen var inte sinnesron på parkens enda härbärge eller den en halv miljon år gamla vulkankratern 4 000 meter upp i himlen. Det var mötet med en annan mamma.

”Jag mötte henne på vägen upp när vi vilade en stund. Vi pratade om det paradis som vi befann oss, och då tog hon fram en liten läderpåse, som hon bar. Det var askan av hennes son, som nyligen hade gått bort i en bilolycka och som hon skulle strö på den vackraste plats som de hade upplevt tillsammans. Det var oerhört gripande.”

Makarna är intresserade av konst, särskilt samtidskonst. Deras första konstverk finansierades med studielån. Sedan dess har fascinationen och samlingen vuxit och förfinats.

Varför just konst?

”Konstnärer tittar inte som alla andra på den lampa som lyser för stunden. Likt Picassos kubism plockar konsten ned människans beståndsdelar och sätter ihop dem igen, fast på ett annat sätt. Jag tycker om reflektion och behöver ifrågasättandet för att få perspektiv på tillvaron.”

Målar du själv?

”Nej, jag är familjens mekaniker. Det första jag gjorde efter att ha tagit körkort var att köpa en bil, en Saab V6 som redan då var 20 år gammal, och dra i väg runt Europa med en kompis. Det var en tvåtaktare så jag köpte tio burkar mc-olja men på den spanska landsbygden var det långt mellan mackarna så motorn skar och vi fick överge Saaben och fortsätta med tåg.”

Kerstin Hessius har alltid varit road av hur ­saker fungerar.

”Många kanske inte tror det, men jag är rätt pysslig. Jag har inte jättemycket tålamod men gillar att skapa och lösa problem.”

Fondchefen starkaste gren, enligt egen utsago, är något otippad.

”Jag är bra på att montera Ikea-möbler. Det är en så befriande avkoppling medan det pågår och en fantastisk tillfredsställelse när allt är klart.”

Du skojar, kopplar du av med att skruva ihop Ikea-möbler?

”Ja visst! Man kan inte tänka på eller göra ­något annat samtidigt utan måste bokstavligen fokusera på det man har för händerna.”

Ingvar Kamprad tycks ha försett världen med mer än platta paket.

Mäktigaste affärskvinnan 2018

För den 14-åriga Kerstin Hessius fanns det inte på kartan att hon 45 år senare skulle utses till den mäktigaste affärskvinnan i svenskt näringsliv.

Vad drömde du om när du diskade på Kristenssons Konditori, numera Gateau, för 14 kronor i timmen?

”Bosse. Han var en omtänksam och väldigt snygg arbetskamrat. När han kom ut i köket blev jag så knäsvag att jag tappade hela diskkorgen. Alla glas och tallrikar kraschade mitt framför fötterna på honom. Han blev nu inte mannen i mitt liv.”

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Eller för att citera Dalai Lama: ”Kom ihåg att det ibland är en riktig lyckträff att inte få det du vill ha.”