Di Weekend INTERVJUER

Jonas Sjöstedt: »Vi ska göra oss oundvikliga till 2022«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”Vi ska bli så stora att det inte går att gå runt oss", säger vänsterledaren Jonas Sjöstedt.

Jack Mikrut

”Åtta gubbar har lika stor förmögenhet som halva mänskligheten. Vad blir det för samhälle av det? Någonstans måste varje människa som lutar sig tillbaka se att det är en orimlig utveckling.” Det säger Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt och räknar med ökat väljarstöd för höjda kapitalskatter. ”Vi ska bli så stora att det inte går att gå runt oss.”.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Va? Jag har närt en kommunist vid min barm!

Tage Danielssons fiktive varuhusdirektör Tyko Jonssons politiska slutsats i kortfilmen om Karl-Bertil Jonssons julafton har numera kultstatus i det svenska kulturarvet.

Annat var det 1978 när en 13-årig grabb i Vänersborg glatt förkunnade för sina akademiska och lågmält småborgerliga föräldrar, civilingenjör Tor Sjöstedt och hans maka, läkaren Ingrid Sjöstedt, att han hade gått med i Kommunistisk ungdom.

Fyra decennier senare sitter Jonas Sjöstedt stadigt som Vänsterpartiets tionde partiordförande och plockar lingon utanför huset i Umeå.

”Jo, lite chockade var de nog, särskilt pappa”, minns han.

FAKTA
Jonas Sjöstedt

Ålder: 54 år.

Bor: Hus i Umeå, övernattningslägenhet i Stockholm.

Familj: Hustrun Ann Måwe, Sveriges ­ambassadör i Vietnam, och 11-åriga ­tvillingarna Tor och Greta, bor i Hanoi. Dottern Karin Sjöstedt, 30, från tidigare äktenskap, bor och arbetar i Senegal.

Bakgrund: Född i Göteborg, uppvuxen i Sundsvall, Vänersborg och Västerås. Flyttade hemifrån som 17-åring till Kiruna och läste tvåårig social gymnasielinje. Reste mycket som ung, blev pappa första gången som 24-åring.

Karriär: Ströjobb, montör på Volvo Lastvagnar i Umeå, EU-parlamentariker 1995-2006, föräldraledig hemmaman i New York i fyra år, skrivit flera faktaböcker, en roman och en deckartrilogi. Riksdags­ledamot sedan 2010 och Vänsterpartiets partiordförande sedan 2012.

Tjänar: 29 000 kronor/mån, efter skatt och ­interna partiskatten på riksdagsledamots­arvodet 66 900 kronor/mån.

VISA MER

I går, den 3 oktober, gick riksdagens allmänna motionstid ut och Vänsterpartiets skuggbudget finns med i samlingen.

”I dag är vi ett oppositionsparti”, konstaterar den forne budgetmakaren.

”I alla nordiska länder sitter vänstern i regeringen eller har nyligen gjort det. På Island är man statsminister. Det är bara en tidsfråga innan vi är där också.”

I skuggan av Sverigedemokraternas framfart växer även vänstern. I valet 2018 ökade partiet med 2,3 procentenheter till 8,0 procent. Det är det femte högsta valresultatet sedan bildandet för 102 år sedan, större än KD, L och MP och tre stolar från centerns 31 riksdagsplatser. Vänstern försvann likväl från makten.

”Alltså, det finns inget alternativ till de blåbruna om inte vänsterpartiet deltar. Vi ska bli så stora att det inte går att gå runt oss”, fortsätter Jonas Sjöstedt med mer tillförsikt om framtiden än frustration över nuet.

Att det var just det som hände – partiet växte och blev ändå rundade, rubbar inte hans framtidstro:

”Det där handlar om att få igenom budgeten. Hade vi haft några procent till hade det inte varit möjligt, men det tror jag att vi kan klara nästa val. Vi ska göra oss oundvikliga till 2022.”

Vänsterledaren sträcker sig efter en klase lingon och ser utrymme för tvåsiffrigt väljarstöd. Kanske nytt rekord, efter partiets all time high på 12,0 procent 1998 under Gudrun Schymans glansdagar.

I januariavtalet mellan S, M, C och L gick S-ledaren Stefan Löfven med på att stänga ute vänsterpartiet från den politiska inriktningen till nästa val 2022.

Jonas Sjöstedt svarade med att han inte tänkte släppa fram S-ledaren i statsministeromröstningen fyra dagar senare. Stefan Löfven mulnade, talmannen Andreas Norlén lackade ur, ingen utom Sverige­demokraternas Jimmie Åkesson ville hamna i ett extraval, och fyra månader efter septembervalet hängde regeringsfrågan på vänsterledaren.

Vad fick dig att ändra dig den där kvällen i januari?

”Med en fjärde och sista statsministervotering aviserad var det tydligt att Ulf Kristersson med all sannolikhet hade blivit statsminister med beroende av Sverigedemokraterna. Vi hade lovat våra väljare att inte medverka till att släppa fram vare sig M eller SD till makten, och det gjorde vi inte heller. Vi såg genom vårt agerande till att de stoppades.”

Efter sju år som partiordförande och elva som EU-parlamentariker är retoriken invand och Jonas Sjöstedt känd för sin pragmatism. Vänstern lade ned sina röster. Sedan den 21 ­januari styrs Sverige av Löfven-regeringen 2.0.

”Vi är beredda att driva januariavtalets skrivningar om anställningsskydd och marknadshyror till sin spets, misstroendeförklaring, om S-MP-regeringen lägger fram förslaget”, varnar vänsterledaren från lingonriset.

Fast ärligt, vad spelar det för roll vad Vänsterpartiet vill i rådande parlamentariska läge?

”Förra mandatperioden fick vi igenom nära 90 reformer, mycket för att regeringen har idétorka. Vi är första partiet att visa en helhetslösning för järnvägen. Goda idéer brukar stjälas av andra, och de får gärna ta dem”, blir det politiska svaret.

Järnvägspaketet i mångmiljardklassen levereras i partiledarens försenade sommartal i september i Umeå.

Höghastighetståg, utbyggnad av Norrbotniabanan och dubbelspår ska finansieras med slopat överskottsmål och höjda skatter på förmögenheter, pläderar Jonas Sjöstedt i Döbelns park.

Förslaget möts av varma applåder. Men det som får överlägset mest gensvar är hans tal om att vara garanten för jämlikhet och allas lika värde, och en motkraft till mörker, rasism och fientlighet. Under trädkronorna längst bort från scenen säljs småvarma somaliska matknyten för en tjuga.

”Sverige är ett skatteparadis”

Överskottsmålet infördes efter 1990-tals­krisen för att säkra framtida budgetdisciplin i de offentliga finanserna, oavsett ­finansministerns partifärg. Sedan dess har svensk ekonomi frodats och målet urholkats.

2007 halverade Moderaternas Fredrik Reinfeldt och Anders Borg överskotts­målet från 2 till 1 procent av BNP. I år sänktes det ytterligare till 0,33 procent av BNP. Även förmögenhetsskatten avskaffades av alliansregeringen för tolv år sedan. Helt fel, menar vänstern och vill ha den tillbaka.

Hur ska svensk förmögenhetsskatt återinföras i en global ekonomi?

”Sverige är i dag lite av ett skatteparadis, vi har blivit en av dumparna. Det är därför som Björn Wahlroos bor i Stockholm, inte i Helsingfors. Våra relativt höga skatter på arbete och väldigt låga skatter på kapital är orsaken till att inkomstklyftorna ökar så snabbt i Sverige, och gör hela skattesystemet felkonstruerat från grunden.”

Vänsterledaren skakar på huvudet.

”Tre svenska män äger lika mycket som 60 procent av befolkningen – 5,4 miljoner svenskars sammanlagda förmögenhet. Det är helt bisarrt.”

”Sett i hela världen har åtta gubbar lika stor förmögenhet som halva mänskligheten. Vad blir det för samhälle av det? ­Någonstans måste varje människa som lutar sig tillbaka se att det är en orimlig utveckling.”

Uppgifterna är hämtade från Oxfam, en opolitisk konfederation av 14 hjälporganisationer i över 90 länder som arbetar mot fattigdom och orättvisor.

”Lösningen på det är rimligen en demokratisering av även den ekonomiska makten. För mig handlar detta inte om en utopi långt borta, utan om vardagen här och nu.”

Frågan kvarstår. Hur ska förmögenhetsskatten införas och ge önskad effekt när det är så lätt att flytta kapital utomlands?

”Många länder har förmögenhetsskatt. Det är rimligt att man har en mix av skatt på stora arv och en progressiv skatt på ­aktieutdelningar – ju mer pengar man tar ut, desto högre skatt. Även fastighetsavgiften borde anpassas efter fastighetens värde.”

Partiets önskan om även en återuppstånden arvsskatt slinker med av bara farten.

”Politiken handlar i dag om de som vill öka ojämlikheten och makten för dem som redan äger, och vi som vill ge fler mer inflytande. Det är som en daglig dragkamp, där jag står i ena änden och drar och Björn Wahlroos står i den andra änden och drar. Han vill privatisera våra skolor, jag tycker att de ska vara gemensamma och utan vinstintressen. Han vill ha rättslösa löntagare, jag värnar anställningsskydd.”

Jonas Sjöstedts skattelogik får viss draghjälp av Bill Gates, Microsoft-medgrundaren, världens mäktigaste filantrop och näst rikaste man efter Amazongrundaren Jeff Bezos.

”Jag har betalat mer skatt än någon annan, över 10 miljarder dollar, men regeringen borde kräva att rika personer som jag ska betala avsevärt högre skatt, särskilt på kapital”, sa Bill Gates i en CNN-intervju i februari i år.

Blott Sverige svenska lingon har, för att travestera en annan Jonas, diktaren Carl Jonas Love Almqvist. Jonas Sjöstedt plockar på medan vi går över till det svenska skattetrycket.

Skulle man kunna minska inkomstklyftor och social oro genom att beskatta de rikaste och ge de intäkterna till de ­fattigaste och låta alla däremellan klara sig själva med hjälp av låga skatter, det vill säga ett totalt lågt skattetryck?

”Internationellt sett fungerar samhällen med bra välfärd och större mått av jämlikhet bättre än lågskatteländer. Att i dagens klimatnödläge och demografiska utmaning säga att vi kan sänka skatterna är inget ­annat än populism. Då kommer man inte att fixa välfärden – äldreomsorg, skola, ­bostadsbyggande och klimatinvesteringar.”

Jonas Sjöstedt ser privatiseringen inom vård, skola och omsorg som ”låtsaskapitalism”.

”Man kan privatisera kors och tvärs men i slutänden kokar det nästan alltid ned till att göra vinster genom att färre ska göra samma jobb. Det är låtsaskapitalism. Du får din skolpeng, anställer färre lärare och låter eleverna få en biljett till McDonald’s i stället för att ge dem skollunch. Det är inte att ta risk och utveckla en verksamhet. Det är inte riktig kapitalism. Det är att plocka för sig av skattepengar.”

Att specificera kraven på underentreprenörens motprestation i kombination med minutiös upphandling och uppföljning räcker inte, enligt vänsterledaren.

Skattetrycket räknas som andel av BNP. Ett skatteuttag på 400 miljarder och BNP på 1 000 miljarder ger ett skattetryck på 40 procent. Sveriges skattekvot är bland de högsta i världen, toppade på 50,4 procent 1990 för att ha sjunkit till 43,8 procent 2018, främst till följd av jobbskatteavdragen.

Hur högt behöver skattetrycket vara enligt dig?

”Hög skattekvot är inget självändamål. Men det är ett syfte i sig att klara välfärd och ett samhälle som håller ihop”, svarar Jonas Sjöstedt utan att låsa sig vid ett procenttal.

Mostern rymde på en vespa

Kanske kärnan i hans politiska hållning står att finna i de fem sista orden: ett samhälle som håller ihop.

I ungdomsförbundet fann den 13-årige Jonas Sjöstedt ett sprudlande idéhem. Men längtan efter ett samhälle som håller ihop och hjälps åt väcktes långt tidigare. Hans politiska kompass startade med moster Evas kärleksbestyr på Liseberg.

”Eva var där med min mor. Så gick mamma i väg och fikade och plötsligt ser hon Eva hand i hand med en okänd, ung italiensk man. Några dagar senare rymde de på en vespa till Italien.”

Paret bosatte sig i Emilia-Romagna utanför Bologna, fick elva barn och 19 barnbarn.

Anders Borg: Fel väg för Moderaterna

”Kommunisterna där hade egen majoritet i massa årtionden. Man byggde barnomsorg och kollektivt­rafik, hade en blomstrande ekonomi, många kooperativ ... Jag var där mycket som liten. Det var en tydlig vänstermiljö och påverkade mig mycket”, berättar Jonas Sjöstedt.

I övrigt var uppväxten som mellanbarn fri från politik. Mamma var läkare, psykiatriker och terapeut. Pappa var civilingenjör, arbetade på olika pappersbruk och Asea innan han startade eget och utvecklade reglerprogram till vattenkraftstationer, som han installerade runt om i världen – Norge, Nya Zeeland och Sibirien.

Storasyster Hanna blev med tiden miljöskyddsinspektör och lillebror Svante arbetar med miljöfrågor på länsstyrelsen i ­Göteborg. Fadern gick bort i cancer, ett år före pensionen.

”Jag var väldigt fäst vid pappa, och saknar honom än i dag. Vi stod långt ifrån varandra politiskt, men han hade ett starkt miljöintresse och vi var aktiva i folkkampanjen mot kärnkraften ihop. Så vi hade också sådant som förenade oss och möttes med åren någonstans på vägen.”

Kärlek – efter tre minuter

Kärlek finns i många former. Andra hustrun Ann Måwe och Jonas Sjöstedt umgicks i samma elevrörelse som unga, men det var först på en återträff i det vuxna singellivet i början av 2000-talet som kärleken slog till.

”Det tog en sådär tre minuter, sedan visste jag bara att jag vill ju leva med henne.”

”Kärleken är bland de mest irrationella sakerna i ens liv, något du inte kontrollerar. Det kan också vara så att kärleken väljer dig. Det finns massa exempel på människor som blir kära och inte alls har valt det. Det bara händer, och vänder upp och ned på ens liv.”

Ann Måwe har tjänstgjort i Jerusalem och New York, talar flytande arabiska och slutade nyligen som biträdande chef för UD:s Mellanöstern och Nordafrika-enhet och blev Sveriges nya ambassadör i Vietnam.

Parets tvillingar Tor och Greta föddes i New York 2007. Jonas Sjöstedt hade då lämnat ett splittrat Vänsterparti, var föräldraledig hemmaman och skrev fyra böcker, en roman och tre deckare. Vid familjens återkomst till Sverige 2010 debuterade han som riksdagsledamot och valdes två år ­senare till partiledare.

Vänsterledaren har tidigare kritiserats för att bo på fashionabla Stockholmsadresser via hustruns UD-tjänstebostäder. Efter en trea på Karlavägen några portar från Carl Bildt, som nyligen sågade vänsterledarens möte med visselblåsaren Edward Snowden i Moskva, flyttade familjen till en andrahandslägenhet i förorten Midsommarkransen. I dag är han skriven i huset i Umeå.

”För mig har vänstern väldigt lite med livsstil att göra. Var jag bor, har på mig ­eller lyssnar på för musik ändrar inte mina värderingar. Att vara vänster handlar för mig om att alla människor ska ha möjlighet att förverkliga sina drömmar, oavsett vad man brinner för.”

Det var Jonas Sjöstedt som pressade förra utrikesministern Margot Wallström (S) till att medge att Saudiarabien är en diktatur. Uttalandet i riksdagens plenisal förvärrade en diplomatisk kris, som hustrun fick hantera på UD.

”Jo, men det var bara en del i Saudi­krisen. Ann och jag är noga med att inte prata om allt på våra jobb. Jag kan inte berätta för henne vad jag ska fråga utrikesministern, och hon kan inte alltid berätta vad hon gör på UD.”

Och nu ska ni vara särbos. Är ni fort­farande kära?

”Absolut. Jag vet att folk har frågat om vi ska separera, men det ska vi inte. Hoppas jag i alla fall. Hon har inte sagt något, så jag tror inte det”, säger han och ler.

Förordnandet i Vietnam gäller i tre år med möjlighet till förlängning ett eller två år.

Partiledarens familj är större och mer utspridd än så. Hans äldsta barn, Karin Sjöstedt, från första äktenskapet är i dag 30 år och börjar senare i år arbeta för Unesco med kvinnors rättigheter och sexualundervisning i Senegal, Västafrika.

När hon föddes arbetade Jonas Sjöstedt som montör på bandet på Volvo Lastvagnar i Umeå. 1994 var han aktiv EU-motståndare i folkomröstningen för att året därpå byta sida och bli Europaparlamentariker i Bryssel och Strasbourg. Som ledamot i miljöutskottet och ersättare i budgetkontrollutskottet lärde metallarbetaren sig mycket politik, men också sociala representationskoder bland stora limousiner, små snittar och sponsrad champagne.

”Lämna EU är inte aktuellt”

Vänsterpartiet reviderar sitt partiprogram vart fjärde år och väntas i maj nästa år ta bort målet att Sverige bör lämna EU.

”Att lämna EU är inte aktuellt som jag ser det. Men det är kongressen som bestämmer. Att vinna över vågen av auktoritära rörelser i Europa, ofta kopplade till högerpopulism, genom att samarbeta med andra inifrån tror jag är nyckeln till att lösa stora samhällsutmaningar, som bristen på jämlikhet och klimatfrågan.”

Enligt Jonas Sjöstedt är skillnaden mellan höger och vänster, mellan anti-rasism och främlingsfientlighet, större och viktigare än synen på EU.

”Brexit-soppan är så illa skött att det finns ingenting lockande i det som sker i Storbritannien. Jag känner mycket mer gemensamt med en EU-anhängare till vänster än med någon främlingsfientlig som kritiserar EU från höger.”

Släpper vänstern målet om ett svenskt EU-utträde försvinner även ett av social­demokraternas argument för att inte ta in partiet i en framtida regering.

Du arbetade utomlands tisdag-fredag varje vecka i elva år, från att Karin var 5 år tills hon fyllde 16. Är det att ta pappaansvar och stå upp för jämställdhet, solidaritet och de svaga i vardagen?

”Nej, det är inte optimalt att vara borta mycket från sina barn. Karin och jag har pratat om det många gånger, och vi har en bra och nära relation. Jag åkte hem varje helg och man får se till att man får tid tillsammans och är närvarande när man är hemma. Men det klart att det har ett pris. I efterhand kan jag tänka ’oj, vilken lång tid det blev’. I dag är jag tveksam till om jag skulle vara borta så mycket när barnen är små.”

Hur blir det med tvillingarna?

”De fyller snart 12 år och fick välja mellan byskolan i Stöcke och FN-skolan i ­Hanoi. De valde Vietnam och bor där nu, men vi pratar varje dag och planerar att ses ­regelbundet. Hur ofta det blir är privat.”

Familjen kommer att flyga till och från andra sidan jordklotet flera gånger per år de kommande tre åren.

”Jag ser fram emot att åka dit med tåg också. Enklast är att åka transsibiriska till Beijing. Sedan går det tåg till Nanning i Kina, och därifrån tåg till Hanoi. Man kan även åka över Kazakstan och in i Kina den vägen”, säger den forne tågluffaren och globetrottern.

Ett av partiets grundläggande mål är ”socialisering av produktionsmedlen och arbetarstyrda företag”. Hur är det tänkt att gå till?

”Vi är inte för ett förstatligande”, betonar vänsterledaren.

”Löntagarägda företag, kooperativ, ­aktivt ägande av pensionsstiftelser och andra former av gemensamt ägande måste komma underifrån. Det kommer alltid att finnas privat företagsamhet också och ­behövas marknader av olika slag.”

Hur får du ihop fri företagsamhet sam­tidigt som partiet agiterar för att kapitalismen ska bort?

”Det handlar om vem som styr samhällets inriktning. Är det de stora företagen som tar de avgörande besluten för samhällsutvecklingen, eller sker det demokratiskt? Fossilindustrin är till exempel ett ­jättehinder för att lösa klimatfrågan. Inte bara i Mellanöstern utan också i Sverige, med raffinaderiet i Lysekil.”

Kan du säga ett land där den här strukturen har fungerat över tid? Kina, Kuba, Venezuela, Zimbabwe, Sovjet…

”Nej, och för mig är det heller inte mitt politiska alternativ. Avgörande för mig är att demokratin förstärks. Det där är exempel på länder där demokratin har inskränkts. Mycket av det som har gjort Sverige till ett hyggligt samhälle är arbetar­rörelsens värderingar, som har tyglat och styrt kapitalet och kapitalismen.”

Politikens topplirare på hemmaplan

Vietnam är en ”kommunistisk enparti­stat”, enligt svenska UD. Landet har allvarliga brister i mänskliga rättigheter, korruption på alla nivåer, växande socioekonomiska klyftor, godtyckligt rättsväsende och är ett av världens fem länder med flest avrättningar. Yttrandefriheten är särskilt problematisk och kuvar oliktänkande, enligt UD:s lägesrapport från juni i år.

Sverige med S-ledaren Olof Palme i spetsen var först i väst med att erkänna Vietnam. Utvecklingssamarbetet via Sida upphörde helt 2014. I dag är landet en av Asiens snabbast växande ekonomier och härbärgerar de flesta svenska storbolag. I maj i år besökte kronprinsessparet och statsrådet Ann Linde (S) Vietnam med över hundra näringslivsrepresentanter. Några veckor senare tog statsminister Stefan Löfven emot enpartistatens premiärminister Nguyen Xuan Phuc i Stockholm för att diskutera handel och investeringar. Den 30 juni 2019 signerade EU och Vietnam avtal om frihandel och investeringsskydd.

Är din position som svenska Vänsterpartiets ordförande en fördel i din hustrus nya uppdrag, och omvänt, kan hennes värv som ambassadör i en marxist-leninistisk enpartistat bli en black om foten för dig inför valet 2022?

”Min frus jobb har inget med mitt uppdrag som partiledare att göra”, svarar Jonas Sjöstedt kort.

Han utgår från Sverige och lyfter fram en arkitektfirma, smidesverkstäder och elektronikföretag, Länsförsäkringar och statliga LKAB som framgångsrika exempel på gemensamt ägda företag.

”Det ger många fördelar som att kapitalet stannar i företaget, stort engagemang av anställda, man ser långsiktigt på investeringar och lägger inte ned lönsam produktion. Det klart att Sverige behöver stora företag och en stark och framgångsrik exportindustri. Det är grunden för vårt välstånd. Att bygga utbildningssystem, infrastruktur och forskning för ett starkt samhälle är för mig vänsterpolitik.”

Och det starka samhället byggs bäst om storföretag och exportindustri ägs kollektivt?

”Ett mer gemensamt ägande och mindre ekonomisk makt i det stora kapitalets intressen, är det enda rimliga. De största ägarna på Stockholmsbörsen är våra pensionspengar. Men de används inte för det allmännas bästa, utan som vilka kortsiktiga placeringspengar som helst. Alla moderna samhällen måste ha marknader. Men det kan inte vara marknaden som styr politiken, utan politiken som sätter ramen för marknaden.”

Men hur ska det gå till på makronivå?

”Med lagstiftning, lägre skatt på arbete och högre skatt om man tjänar pengar på pengar. Att mer av finansväsendet är gemensamt ägt är en annan nyckel. Om våra egna pengar i pensionssystemet arbetar för oss och inte flyttar ut våra jobb utan utvecklar dem i stället, ja, då har man flyttat det lite åt det hållet. Om det blir lättare att starta gemensamma företag, inte bara de enskilt ägda, ja, då har man flyttat lite åt det hållet. Jag är en socialistisk reformist som stegvis vill flytta makten till människorna.”

Vänsterledaren har inget emot vinster i sig.

”Nej, finns det någon som pekade på produktivitetens utveckling så var det Marx. Om hur man skapar mervärden och investerar. Det klart att man måste utveckla produktionen, annars försvinner ett samhälles grund.”

Nationalekonomen och filosofen Karl Marx var även anhängare av den så kallade arbetsvärdeläran. I den ges naturen inget egenvärde som samhällsnytta utan måste underkasta sig människans arbete och produktionens behov, med flera planekonomiers miljöförstöring som följd.

Fast vid det här laget har vänsterledaren slutat plocka bär. Det är dags att runda av.

Tage Danielssons fiktive varuhusdirektör Tyko Jonsson hörde till dem som tror att alla som frivilligt gav bort någonting är kommunister.

Det gör inte Jonas Sjöstedt. Han anser att han har gjort upp med både sitt och partiets kommunistiska förflutna.

”Vi har en besvärlig historia, som vi ­tagit lärdom av”, säger han som alltid när frågan kommer upp.

”Man kan också vända på det: Vi är det riksdagsparti som rannsakat sin historik mest av alla, vilket gör oss trovärdiga i var vi står i dag och varför. Vi är ett demokratiskt socialistiskt parti. Varför ska de stora frågorna om ens arbete och samhällsekonomi vara undantagna från demokratin? Jämlika samhällen är bättre samhällen.”

Säger vänsterledaren, greppar sina hinkar och går.

Med ett kliv i taget tar han sig framåt bland tuvor som välsignats med drösar av röda lingon och tuvor som inget har, kanske aldrig fått något med sig från början. Oavsett vilket ska de leva på samma jord även nästa år.