Hoppa till innehållet

Öhmans vd om bästa karriärtipset – “ses av många som något fult”

Burgsvik, Gotland

Familjeföretag, som slåss för att förbättra utvecklingen framåt och sin långsiktiga överlevnad, har en stabiliserande kraft när dagens lättflyktiga kapital rör sig mellan nationer och tillgångsslag.

Finansfamiljen Dinkelspiels Öhmangruppen är ett av dem, och Johan Malm dess vd och koncernchef.

”Tänk om, tänk nytt och större”, säger han från familjens semesterparadis på Gotland.

”Tänk om, tänk nytt och större. Använd uppmärksam­heten kring de senaste årens pensionsskandaler till något konstruktivt – som folkbildning om sparande”, manar Öhmangruppens koncernchef Johan Malm landets politiker.
”Tänk om, tänk nytt och större. Använd uppmärksam­heten kring de senaste årens pensionsskandaler till något konstruktivt – som folkbildning om sparande”, manar Öhmangruppens koncernchef Johan Malm landets politiker.Foto: Jack Mikrut

Dunk-dunk.

Klockan är 03.30. Högsommarsolen har redan hällt ut sitt ljus över tillvaron, men dagen mornar sig ännu när Gotlandsfärjan når Visby hamn.

Johan Malm sitter startklar i Porschen. Som liten ville han bli racerförare men en annan höghastighetsbana kom i hans väg. I dag är han finansfamiljen Dinkelspiels koncernchef för Öhmangruppen och styrelseordförande i Öhman Fonder med nära 100 miljarder kronor i förvaltat kapital.

Bildäcket är nästan öde och inombords känner koncernchefen ett stänk av oro inför det som komma ska, hans kanske största utmaning hittills.

Johan Malm är inte mycket för filosofisk teori eller maktspel. Han vill få saker gjorda. Inte bara den enklaste vägen ur något, utan bra på riktigt, tänker han, sätter stänket på paus och blickar framåt.

Hustrun och de tre pojkarna är redan på plats i sommarhuset på Sudret, öns sydligaste del.

Egentligen skulle han ha kommit med på eftermiddagsbåten, men hårda Östersjövindar fick en av färjorna att gå på grund och tvingade rederiet att ställa in flera avgångar mitt i Almedalsveckan. Så i stället för att sova gott med familjen sitter Johan Malm klarvaken mellan natt och dag på M/S Visborgs bildäck och begrundar den gångna arbetsveckan.

Styrelsemötet i onsdags är avklarat, liksom avstickaren till Genève i torsdags. Sedan allt som skulle hinnas med före semestern plus Visby tur och retur i Almedalsveckans början – två hektiska mötesdagar och middag med branschkolleger, när så många ändå befann sig innanför samma ringmur:

Christoffer Folkebo, vd för Carneo Asset Managers, Göran Espelund, Lannebos vd i många år och nu arbetande styrelseordförande, Peter Elam Håkansson, East Capitals grundare och ordförande, som nyligen tog in ex-finansministern Anders Borg som rådgivare, och så Ann Grevelius, partner på riskkapitalbolaget GP Bullhound med ett förflutet i banksektorns toppskikt via Handelsbanken och SEB.

Åklagaren Thomas Hertz vid häktningsförhandlingen 2017 mot pensionsbolaget Allras vd Alexander Ernstberger i Stockholms tingsrätt.
Åklagaren Thomas Hertz vid häktningsförhandlingen 2017 mot pensionsbolaget Allras vd Alexander Ernstberger i Stockholms tingsrätt.Foto: Marc Femenia

Till kaffet kom politikernas motåtgärder efter alla pensionsskandaler på tal. Fondbolaget Allra har kallats för den största skandalen sedan premiepensionen, PPM, infördes för snart 20 år sedan. Maltabaserade Falcon Funds ligger inte långt efter.

Allras famösa hantering av andras pengar fick finansminister Magdalena Andersson (S) att utbrista ”för jävligt” i Sveriges Television. Bolagets styrelse med ordförande Ebba Lindsö beviljades med nöd och näppe ansvarsfrihet och ledamoten Thomas Bodströms, advokat och tidigare justitieminister (S), trovärdighet blev så nedsolkat att det så småningom kostade honom prestigejobbet som Stockholms landshövding. Allra polisanmäldes av sin egen revisionsbyrå Deloitte och Pensionsmyndig­heten. Rättegången mot grundarna Alexander Ernstberger och David Persson Rothman inleds i oktober och väntas pågå hela hösten.

Även om PPM är en mindre del i pensionssystemet handlar avsättningarna om runt 40 nya miljarder kronor varje år, som ska förvaltas. 18,5 procent av löntagarnas pensionsgrundande inkomster – nära var femte arbetsdag – sätts av till det allmänna pensionssystemet, varav 2,5 procentenheter utgör PPM. Systemet med valfri fondförvaltning infördes när politikerna insåg att inkomstpensionen inte skulle räcka till. PPM-delens avkastning har legat på i snitt 7,1 procent per år, dubbelt så mycket som inkomstpensionens årliga tillväxt på 3 procent. PPM-spararna väljer portföljförvaltare ur fondutbudet. Görs inget val går pengarna automatiskt in i statliga Sjunde AP-fondens portfölj Ap7 Såfa.

Dieselmotorerna mullrar när färjan bökar runt och lägger till. Att vara rätt placerad är grunden i många sammanhang.

Politikernas uppstramning, det så kallade 29-punktsprogrammet, är snart på plats. Men som en andra våg i omstöpningen läggs dessutom en fondutredning i höst, och det glunkas redan om nya, ytterligare begränsningar i pensionsspararnas fondutbud. 

Johan Malm suckar. Är det rädsla för väljarnas missnöje i nästa val som driver på den politiska regleringsivern, undrar han och börjar klura på alternativa lösningar medan han startar motorn.

Färjan rycker till när bilrampen fälls ned med ett brak. Bilen smyger ut i det förlåtande morgonljuset, uppför rampen och över plattans överlappningar i stål.

En timme senare är han framme i Burgsvik, tvärsomnar intill hustrun och stiger upp 9.00 för att klockan 11.00 leende ta emot Di Weekend:

”Lite kaffe kanske?”

Johan Malm är inte den som krånglar till det.

Han går rakt in och spelar, som han säger, bollen där den ligger, och just nu ligger den mellan fikabordet och sommarhusets fotbollsmål.

Finns det något som du tycker är så obehagligt att du, medvetet eller omedvetet, ser till att inte hamna i en sådan situation?

”Ja. Sådant här! Det här är kanske min största utmaning hittills”, svarar han och slår ut med armarna.

Öhmanchefen skrattar.

”Nej, men allvarligt, jag är inte van och inte helt bekväm med att prata om mig själv. När intervjufrågan kom tänkte jag bara ’varför inte?’. Obehaget kom ­senare. Jag blev vd för Öhman Fonder 2009, direkt efter Lehman-kraschen. Några år ­senare förvaltade fondbolaget 40 miljarder kronor för att nu vara uppe i över 100 miljarder, en tillväxtresa på 150 procent – på mindre än fyra år. Det här är en annan sorts utmaning. Tänk dig själv, att vända ut och in på sig i Di!”

Innebär det att du kommer att tillrättalägga allt du säger?

”Nej, och det är kanske det som är grejen, jag pratar på. Man kan bara vara sig själv. Att låtsas vara något som man inte är håller inte. Det lyser igenom, om inte för en själv så för alla andra.”

Så vilken är din näst största utmaning?

”Kanske varje gång som jag gör något som jag aldrig har gjort förut. Nej, det är inte sant. Att få göra nya saker är det viktigaste skälet till varför jag är kvar här.”

Till skillnad från ägarfamiljen föddes inte Johan Malm in i finansvärlden.

Han växte upp i Nacka, Sundsvall och Täby. Pappa var ekonomichef på ett globalt industriföretag, mamma hemmafru och lilla­syster fem år yngre. Fritiden ägnades åt slalom och ett ständigt resande på jakt efter snö, men under ekonomistudierna på Stockholms universitet började han jobba extra på Aragon Fondkommission.

Snart fick han fast anställning som aktieanalytiker, gick vidare till Fjärde AP-fonden och AMF Fonder för att 2007 bli försäljningsansvarig på institutionssidan för ­Öhmangruppens fondbolag. Två år senare blev han vd för Öhman Fonder för att 2013 bli vd och koncernchef för hela Öhmangruppen. Gruppen består i dag av Öhman Fonder, Öhman Bank, innehavet i nätmäklaren Nordnet och bolagets egna investeringar.

Vilka är dina råd till andra som vill klättra?

”Bli bra på att sälja. Det ses av många som något fult men är grunden i allt företagande.”

Den blivande koncernchefen drev tillsammans med bästa kompisen ett litet men lönsamt bolag på gymnasiet.

”Vi startade Bagarbudet, en prenumerationstjänst för frallor, och levererade varje natt mellan fredag och lördag under ett par år.”

Entreprenörskapet tidigt i livet bidrog till att han tackade ja till att bli ledamot i den nationella styrelsen för Ung Företagsamhet, UF.

”Entreprenörskap och privatekonomi borde vara obligatoriska ämnen på alla gymnasieskolor. Jag kom i kontakt med UF när jag var inbjuden till invigningen av SM i Ung Företagsamhet. Att komma in i Älvsjömässans stora mässhall var som att hamna på en fullsatt hockeymatch. Den energin som fanns där hade kunnat värma upp hela Stockholm – det klart att man fick mersmak!”

Men att kunna sälja räcker inte hela ­vägen.

”Du måste också exponera dig för slumpen, våga vara öppen för de möjligheter som dyker upp.”

Johan Malm tar sig själv som exempel:

”När finansmarknaden kollapsade 2009 förvaltade fondbolaget 6 miljarder, hade stora förluster och fick ta till sparprogram. Jag var ung, oprövad och firman på väg ned i spa’t. Då fick jag frågan att bli vd. Klart att jag funderade. Min hustru är ­arkitekt och egenföretagare, vårt första barn var då 4 år och nummer två ett spädbarn. Men det går bara inte att tacka nej till en sådan chans.”

Varför inte?

”För att det i praktiken är detsamma som att sluta. Dessutom: hade det gått åt pipan hade det inte varit mitt fel, i alla fall inte bara.”

Familjen Dinkelspiel har drivit bolagsgruppen Öhman i tre generationer sedan 1934.

”Vi gillar att rekrytera internt och föredrar nyckelpersoner som redan känner ­företaget, kollegerna, utmaningarna. Johan var solklart den bäst lämpade kandidaten. När det behövs nya friska idéer är det stor skillnad mellan att vara nummer 2 och nummer 1”, säger Öhmangruppens ord­förande Tom Dinkelspiel, son till Claes Dinkelspiel och kusin med Jan Dinkelspiel.

Nu gick inte affärerna åt pipan.

Tvärtom, de gick så bra att ägarna fyra år senare frågade fondchefen om han ville ta över efter Tom Dinkelspiel och bli vd och koncernchef för hela bolagsgruppen.

Hustrun var fortfarande fullbokad arkitekt och barnaskaran utökad till tre, varav en nyfödd. Men ja, det ville han.

”Målet är att vara det bästa fondbolaget, mätt i kundnöjdhet och avkastning. Vi var tvåa efter Handelsbanken i Prosperas ­senaste institutionsenkät. Att vi förbättrar vårt betyg för fjärde året i rad är ett bevis på att vi är på rätt väg.”

I vd-korten ligger även ansvarsfullt ägande ur investeringssynpunkt.

”Det handlar inte bara om klimat och miljö. För att få med hela risk- och hållbarhetsperspektivet är det viktigt att väga in hur bolag agerar i frågor som yttrandefrihet och datasäkerhet. Till exempel hur företag som Google hanterar en begäran om att radera en regimkritisk artikel eller censurera innehåll i sökmotorn”, konkretiserar Öhmanchefen.

”För oss är hållbarhet inga floskler eller fina rapporter, som någon sitter i ett hörn och producerar. Hållbarhetsriskerna kommer att påverka tillgångspriserna, både aktier och krediter – tveklöst.”

Även finansiell ohållbarhet kan få förödande konsekvenser långt bortom de egna leden. 

Den amerikanska investmentbanken ­Lehman Brothers grundades 1850 och hade ”Where vision gets built” som slogan när den 158 år senare, den 15 september 2008, ansökte om konkursskydd.

Vad gjorde du för att få firman på fötter efter Lehman-kraschen?

”Renodlade, tog bort det som inte funkade och fokuserade på kundernas behov, sälj- och kundrelationer.”

Att förbättra, inte bara förvalta, utifrån kundens behov gäller än.

”Varje gång som vi har förenklat har vi vunnit kunder och volym, och blivit ännu bättre på det vi gör. Organisk tillväxt förblir nummer ett. Samtidigt håller vi ögonen öppna efter lämpliga förvärv – fonder och fondbolag.”

Öhmangruppens innehav på 30 procent i Nordnet ligger fast, liksom Dinkelspiel-­familjens innehav på lika mycket. Nätmäklaren köptes ut från börsen 2017 i samarbete med riskkapitalbolaget Nordic Capital, som fortfarande äger 40 procent.

Gruppen gör inga fler direktinvesteringar i onoterade bolag. I stället har investeringar i private equity-fonder blivit en allt viktigare del av verksamheten.

”Öhman är något som ingen annan är. Vi är som en hybrid: en blandning mellan investmentbolag och family office”, säger Johan Malm.

Förvärvet av DNB:s svenska fond- och kapitalförvaltning 2015 föregicks av en omfattande faktainsamling och analys enligt sedvanlig due diligence.

”Flakmoppen är min käraste ägodel och bästa köp någonsin – alla kategorier”, säger Öhmanchefen Johan Malm om Blocketfyndet som tar honom och de yngsta sönerna till stranden på gotländska Sudret.
”Flakmoppen är min käraste ägodel och bästa köp någonsin – alla kategorier”, säger Öhmanchefen Johan Malm om Blocketfyndet som tar honom och de yngsta sönerna till stranden på gotländska Sudret.Foto: Jack Mikrut

Privat är Öhmanchefen inte lika nogräknad.

På parkeringen, bredvid den silvergrå 911:an och dess 420 hästkrafter, står en ­liten försynt sak från svunna tider och ­Johan Malms överlägset mest älskade ägodel: en flakmoped.

”En Crescent från 1972. Jag hittade den på Blocket förra sommaren, den fanns i Gävle och kostade 25.000 kronor. Bästa ­köpet någonsin!”

När Johan Malm intar sadeln, ömt klappar den lilla, runda tanken och barfota kickar i gång tvåtaktaren ser han i det närmaste självlysande lycklig ut.

Gävle är ändå en bit att åka för att provköra en moppe …

”Jag provkörde aldrig. Jag köpte den obesedd, hyrde en släpkärra och tog hem den med en av killarna. Jag hade letat efter en flakmoppe i ett par år och de går åt direkt. Ibland måste man bara lita på magkänslan och slå till.”

Säger Öhmanchefen och trebarnspappan, fyller flaket med söner och badprylar och drar i väg. Ekipaget far fram och till­baka på grusvägen tills Di Weekends fotograf Jack Mikrut är nöjd.

Johan Malm byter fordon för vidare färd till Sudrets havslinje. Porschen visar vägen även när den försvinner i sandmoln med buken farligt nära stenar och strandtuvor.

”Saker är till för att användas, inte sättas på piedestal”, säger Öhmanchefen osentimentalt när vi parkerar framför en havsvy, så vacker att den tar andan ur en, och tillägger att han kört sträckan förr.

Johan Malm tycks höra till dem som inte säger allt de tänker högt men står för det de sagt.

Hur ser du på makt?

”Det är ett negativt laddat ord. Men man behöver makt för att skapa förändring.”

… och pengar?

”Frihet och handlingsutrymme. Jag har konstant lite dåligt samvete för både familjen och jobbet, för att inte räcka till. Jag engagerar mig i barnens aktiviteter och tar oftast morgnarna, äter frukost med barnen och följer lillkillen till skolan. Och så anlitar vi så mycket hjälp vi bara kan – hämthjälp av studenter, storhandla på nätet, städning, men ändå”, säger han.

”Konsten är att få saker gjorda. Kompetens är en sak, men att passa in i teamet är minst lika viktigt”, menar Öhmanchefen, här med kollegerna Daniel Bergman, Camilla Lundquist och Victoria Lidén på Öhmangruppens kontor vid Stureplan i Stockholm.
”Konsten är att få saker gjorda. Kompetens är en sak, men att passa in i teamet är minst lika viktigt”, menar Öhmanchefen, här med kollegerna Daniel Bergman, Camilla Lundquist och Victoria Lidén på Öhmangruppens kontor vid Stureplan i Stockholm.Foto: Jack Mikrut

Efter semestern ses vi på Öhmangruppens kontor nära Stureplan i Stockholm.

När Johan Malm började på fondbolaget för tolv år sedan var han en av 25 anställda. I dag är han högsta chef för ungefär 100 medarbetare.

Vilken är den största skillnaden mellan att vara medarbetare och vd och koncernchef?

”Samtalen. Förut jobbade jag på med mina uppgifter. Idag lägger jag 90 procent av min arbetstid på att lyssna och prata med medarbetare.”

Johan Malm plockar upp två nycklar till framgång: rekrytering och uppföljning.

”Fondbolaget har vuxit snabbare än marknaden i tio års tid. Varje rekrytering är megaviktig, inte bara chefer utan alla ­positioner. Kompetens är en sak, men att passa in i teamet är minst lika viktigt. Jag har lagt otroligt mycket tid på rekryteringar, särskilt om tjänsten innebär personalansvar. En person på fel ställe kostar så enormt mycket energi.”

Det okomplicerade, tydlighet och transparens skapar trygghet för företaget, grupper och individer.

”Jag är väldigt glad i att följa upp. Inte för att använda misstag emot någon – tala om destruktivt beteende – utan för att göra ­något bra bättre, och få alla att växa”, säger han och tillägger:

”Det är ju inget som säger att bara för att man är vd eller chef så sitter man på facit. Tvärtom, ska man nå affärsmässiga mål behöver man andras synpunkter och idéer.”

Framåt 40-plus har många betat av de förväntade livsvalen – utbildning, arbete, bostad, partner, bildat familj, sett världen, gjort karriär och kanske skilt sig. Vad som ska hända därefter är inte lika givet. Inte sällan växer insikten att det är man själv som måste känna efter vad man vill fylla sina återstående levnadsdagar med, och ­sedan göra det.

Du fyller 46 år i år och är därmed närmare 60 än 30 år. Känner du av någon åldersnoja?

”Ja faktiskt, om än ganska odefinierad. Jag känner mig fortfarande som 20 men senaste året har jag börjat tänka på att jag åldras. Bara det är nytt för mig.”

Johan Malm visar runt på kontoret. ­Efter köpet av DNB:s svenska del skulle ungefär lika många gamla som nya medarbetare jobba ihop under samma flagg. Att bryta upp och flytta till nya lokaler visade sig vara en bra början.

”Ingen visste hur kaffemaskinen fungerade eller vilket rum som hade bäst ventilation. Alla fick börja om på lika villkor. Det tror jag tog udden av ett vi-och-dom-tänk, som kan sitta i länge även om inget sägs högt.”

Under rundturen passerar vi Barbara Krugers tavla med titeln Business as usual.

Så vad kom du fram till vad gäller den kommande fondutredningen?

”Att det bästa vore att låta första steget, 29-punktsprogrammet, verka ett antal år och utvärdera de åtgärderna innan man lägger till fler.”

Minskas utbudet av privata förvaltare ­ytterligare samtidigt som alla passiva sparare lotsas in i ett statligt förvalsalternativ kan den totala avkastningen försämras med lägre pensioner som följd, befarar Öhmanchefen. En förskjutning från privat till statlig kapitalförvaltning i mångmiljardklassen kan över tid även leda till att börsen går miste om livsviktigt kapital.

Johan Malm skakar på huvudet.

”Finansmarknaderna beskylls ofta för kortsiktighet. Hur långsiktigt tänker politiker? Öhmangruppens affär bygger inte på PPM och att tajta till systemet är bara bra och borde ha gjorts för 15 år sedan. Men varför gå längre och riskera att förstöra ett system som i grunden fungerat och levererat år efter år i två decennier?”

Tänk om, tänk nytt och större, manar ­Öhmanchefen.

”Skandaler ger alltid uppmärksamhet. Passa på och använd den till något konstruktivt.”

Som vadå?

”Folkbildning om sparande, lite som man gjorde när PPM-valet infördes. Sparande är viktigt!”

Hans och hustruns pensionssparande ligger hos Öhmans Fonder.

Vad skulle du göra om du fick, säg, 100 miljoner kronor?

”Det tråkiga svaret är att betala av lån, renovera lite, resa och investera resten. Det roliga svaret är kanske att säga upp mig, skaffa ett riktigt stort skägg och satsa allt på att bli framgångsrik racerförare. Det troliga svaret ligger nog däremellan.”

”Jag har konstant lite dåligt samvete för både jobbet och familjen, för att inte räcka till, men på Sudret rinner all stress av mig”, säger Johan Malm.
”Jag har konstant lite dåligt samvete för både jobbet och familjen, för att inte räcka till, men på Sudret rinner all stress av mig”, säger Johan Malm.Foto: Jack Mikrut

Johan Malm skrattar och medger att han är dålig på att släppa jobbet när han är ­ledig. Med ett undantag: Gotland.

Familjen köpte huset i Burgsvik för några år sedan efter att ha varit sommargäster på ön i 15 år.

”Sudret är den vackraste delen av ön och har en extremt lugnande effekt på mig. Kanske för att man åker till en ö, så tydligt lämnar hemmalivet och för att den tidigare dåliga täckningen gjorde en svårnådd. När jag hör det där ljudet händer något i huvudet och all stress bara rinner av mig.”

Vilket ljud?

”När man kör av färjan, uppför rampen och passerar glappen i stålplattan låter det ’dunk-dunk’. Från det ögonblicket släpper jag allt och bara är.”

Innehåll från LingioAnnons

Språkappen som samarbetar med över 100 kommuner och företag

Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.
Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.

Lingio startade som ett volontärprojekt för att hjälpa nyanlända med det svenska språket. Knappt nio år senare samarbetar Lingio med över 100 kommuner och flera stora företag –vars anställda får lära sig yrkessvenska via ett mobilspel.

När Yashar Moradbakhti och hans medgrundare Morten Diesen och Per-Olov Jernberg fick höra att 80 procent av Sveriges chefer anser att språket är största hindret för att anställa utrikesfödda bestämde de sig för att starta språkappen Lingio. Det började som ett volontärprojekt 2015 i samband med den ökande andelen flyktingar som kom till Sverige. 

– Vi som startade var alla tekniker, och hade jobbat på några av Sveriges största tech- och spelutvecklarföretag, och kände att vi måste hjälpa samhället. Kopplat till integration är språket den största barriären och det var så det började, säger Yashar Moradbakhti.

”Lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar”

Att det ska vara roligt att lära sig språk är något som har symboliserat Lingios satsning. Därför är utbildningsmaterialet utformat som ett mobilspel – och man kan därmed göra delmomenten i kursen när det passar i vardagspusslet.

– Lingio är som ett mobilspel, fast för lärande. Varje del tar fem, tio minuter och klarar man det får man en stjärna och kan gå vidare. Plötsligt är man fast i tre timmar, konstaterar Yashar.

Ett upplägg som verkar uppskattas bland användarna.

– När vi har jämfört med likvärdiga kurser är det tolv gånger fler av Lingios kursdeltagare når sina kursmål. Jag tror att det beror på att vi har lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar att använda. Plus att de lär sig något som är relevant för deras yrke. På ett roligt sätt kan de lära sig något som kan förändra deras liv, säger Yashar.

Jobbar med över 100 kommuner

Lingio erbjuder omfattande kurser i yrkessvenska för 25 olika yrkesroller som säkerställer rätt språkkompetens hos befintliga och nya medarbetare. Företaget samarbetar i dag med över 100 kommuner och företag, och har många kunder inom vården där språkbarriärerna är en ofta återkommande debatt. En undersökning från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) visar att 73 procent av de närstående till personer på äldreboenden upplever att personalen inte förstår vad de säger på grund av bristande språkkunskaper och regeringen utreder språkkrav för anställda inom äldreomsorgen.

– Det är inte bara för individen det är viktigt att lära sig yrkessvenska. För organisationen är det jätteviktigt att veta att deras anställda till exempel förstår dokumentation och kan göra sig förstådda till kollegor, brukare och anhöriga, avslutar Yashar.

 

Läs mer om Lingios utbildningsplattform 

Läs mer om Lingios språkapp för vård och omsorg 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lingio och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera