Di Weekend INTERVJUER

»Jag pratar inte om sex jämt«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Di Weekend har ätit frukost med författaren Johanna Ekdahl.

Psykologen och docenten Johanna ­Ekdahl har forskat på sexuella svårigheter i över tio år. Med vill hon besvara svenskarnas frågor om det mest intima.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Du har arbetat som psykolog i 15 år. Varför började du intressera dig för ämnet?

”Det var en ren slump. Jag har arbetat större ­delen av min karriär som forskare på universitetet. Jag började forska på kronisk smärta hos kvinnor och tog samtidigt emot patienter privat. Jag märkte att de som sökte för smärtproblematik ofta hade problem med smärta vid sex också, och blev dåligt bemötta i vården. Efter det började jag ­intressera mig för sexuella problem bland både män och kvinnor.”

Vilket är det vanligaste besväret som patienter söker sig till dig för?

”Att man har tappat lusten. Antingen söker man hjälp ensam, eller som par. Oftast är det en partner som har mer lust.”

Nu för tiden tenderar folk att leta på internet för att få svar på sina frågor eller stilla sin oro. Är det problematiskt?

”Inte tvunget. När det är som bäst fyller internet verkligen en funktion. Man kan få svar på sina frågor och få bilden av att man inte är ensam med sina problem, utan det blir mer normaliserat. De bitarna är bra. Sedan har internet sina begränsningar. Ibland är saker mer komplexa än att man bara behöver tips och råd. Det är där jag vill ­komma in med boken.”

Varför behövs en bok?

”Det finns mycket bra information om sex i vårt samhälle, som i radio, tv, böcker och poddar. Men det kan fortfarande behövas mer, behovet är inte mättat. Jag ville skriva något som var kravlöst, och både säga att sex är viktigt och oviktigt, och att det inte är livsavgörande för alla. Det är okej att inte ha sex, det är också normalt. I mitt jobb ­träffar jag mycket folk som är onödigt stressade över att det inte fungerar. Det är samma sak som att man ibland inte tränar eller sover dåligt. Har man tre små barn, är sjukskriven eller bara väldigt stressad och trött är det inte så konstigt att det inte fungerar. Det är inte hela världen.”

»Varuhusen är vår tids kyrkor« Vilka är de vanligaste myterna?

”En myt är att sex är viktigt. En annan grej är att vi måste få upp ögonen för att sex kan vara ­olika viktigt för olika personer och se olika ut. Se det som ett intresse som musik eller böcker: alla i samhället måste inte lyssna enbart på house ­eller enbart läst prosa. Det är lätt att betrakta sig som onormal, eftersom vår definition av vad sex och sexliv är, är väldigt smalt.”

Vad beror det på?

”Vi bär med oss moraliska rester från förr, att sex primärt var något man fick ägna sig åt för att skaffa familj, inte för att njuta. Heterosexuella par är fortfarande generellt sett sämre än andra på att se det som njutning.”

FAKTA
Johanna Ekdahl

Ålder: 41 år.

Bor: I Östersund.

Gör: Legitimerad psykolog och docent inom psykologi på Mittuniversitetet i Östersund.

Familj: Sambo, och två barn.

Aktuell: Boken om sex (Natur & Kultur)

Frukost: Ostsmörgås, te och apelsinjuice på Clarion Hotel i Östersund.

VISA MER
Vad är det för kunskap vi saknar?

”Det kan se lite olika ut. Vissa behöver basal kunskap kring hur kroppen ser ut. Det är grundläggande, men faktiskt något som vi slarvar med, även om vi är tidiga med sexualkunskap. Andra är dåliga på att kommunicera. Det finns alldeles för tydliga normer kring hur sex ska gå till. Det är inte en tyst, magisk och synkad aktivitet som det ser ut på film. Ändå matas vi med sådana bilder.”

Nu låter de Ralf krascha internet Vad brukar du få för frågor när folk hör vad du arbetar med?

”När någon hör vad jag arbetar med brukar de ofta säga något i stil med ’ja det är ju ett viktigt område ...’. Sedan vill de byta samtalsämne direkt. De vet inte vad de ska ställa för följdfråga, och många är rädda att jag ska prata om sex hela ­tiden. Nu har jag arbetat med det här i tio till tolv år, och man lär sig känna av om folk vill höra mer eller inte.”

Vad gör ditt jobb roligt?

”Som psykolog träffar man individer, men samtidigt måste man hantera synen på sex i sam­hället. Man har hela samhället i behandlingsrummet. Det är det som gör det svårt och utmanande, man kan inte beskylla den enskilda individen för sam­hällets normer. Det är en balansgång, men man kan göra mycket nytta.”