Di Weekend INTERVJUER

»Jag låter mig själv se crazy ut«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

STJÄRNSTATUS. Lena Olin görs kameraredo av makeupartist Linda Öhrström och hårstylist Henrik Haue.

Jack Mikrut

Efter många år i USA har skåde­spelerskan Lena Olin skaffat sig ett andra hem i Sverige. Di Weekend ­träffade henne för att prata om teatern, äktenskapliga råd – och hår.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vad har du för frukostvanor?

”Jag går upp tidigt, och jag behöver tid på morgonen, gärna en timmes frukost. Det är en stor källa till problem i Frankrike, där jag spelar in nu. Där serveras inte frukost på ­inspelningsplatsen, bara kaffe.”

Förra året stod du på en svensk teaterscen för första gången på 26 år. Varför blev det ett så långt uppehåll?

”Det sista jag gjorde innan Vem är rädd för ­Virginia Woolf? var Fröken Julie med Ingmar ­Bergman, och efter den var det som att något var avslutat för mig med teater. Jag hade haft lyckan att få jobba på Dramaten och ha stora roller. Plötsligt kände jag att jag måste ut därifrån.”

Hängde det ihop med någon annan händelse?

”Jag tänkte på det som en sorts Sisyfosarbete, det tog ju aldrig slut. Vad jag då inte tog med i beräk­ningen, som kom tillbaka till mig nu, var kontakten med människorna som hade tagit sig dit för att titta. Att det blir en sådan otrolig rockkonsertskänsla varje kväll. Otroligt roligt.”

Blir det fler teaterföreställningar framöver?

”Ja. Det är något visst att stå med sina kamrater på scenen och göra det där omöjliga. För när man står och borstar tänderna varje morgon tänker man ju att ’det här kommer aldrig att gå’. Jag känner mig oftast väldigt liten innan en föreställning.”

Varför gör man det ändå, dag efter dag?

”När jag var 20 år sa Bergman till mig att ‘Varenda cell i dig är också skådespelerska, och det kommer du aldrig att komma ifrån’. Det ringde ingen klocka då, men i dag tänker jag mycket på det när jag läser manus och nästan blir som hemsökt, så att en stor del av mig går runt och fantiserar kring karaktären. När jag kommer till inspel­ningen vill jag vara smällfet av idéer, och känna mig rik. Det ger mig en väldig frid, ungefär som folk har en hobby som berikar dem.”

FAKTA
Lena Olin

Ålder: 63 år.

Familj: Maken Lasse Hallström, filmregissör, deras gemensamma dotter Tora, 23 år, Lenas son ­Auguste, 34 år, och Lasses son Johan, 42 år.

Bor: På ön ­Nantucket i Massachusetts, USA, samt hus i Stockholms skärgård och i ­Falsterbo.

Aktuell: Samarbete med Kapp-Ahl. ­Spelar just nu in ­säsong 2 av tv-­serien Riviera, som visats på TV4. ­Hemligt filmprojekt i Sverige.

Frukost: Kaffe och apelsinjuice på Berns.

VISA MER
Du har precis inlett ditt första kommersiella samarbete, med Kapp-Ahl. Hur intresserad är du av mode?

”Fruktansvärt intresserad! När jag var 18 år sparade jag ihop till en Yves Saint Laurent-kavaj i sammet och arbetade i modebutik. Intresset har också utvecklats genom jobbet, jag har blivit bra på att välja själv. Jag är förmodligen kostymmänni­skornas värsta mardröm och dröm, för att jag VET till exempel att den där Céline-toppen finns i lila också. Det finns så mycket att uttrycka med mode, det är fascinerande.”

Hur har det senaste årets Metoo-diskussioner påverkat dig?

”Det var omskakande, allt som kom fram och som har pågått så länge. Men det är en annor­lunda luft att andas nu. Män är mer försiktiga och kvinnor är mycket mer noga med var gränserna går.”

Slår ett slag för evig sommar Du och Lasse Hallström har varit ett par i 27 år, och ger sällan intervjuer tillsammans, men ­förra året gjorde ni en väldigt privat intervju i programmet Tillsammans med Strömstedts. Hur kommer det sig?

”Ibland vet man inte riktigt varför man säger ja. Som offentlig person måste man behålla väldigt mycket i sig själv, för att fungera som person. Men ibland är det också roligt att dela med sig, det blir nästan en liten kick.”

Kan du dela med dig av ditt bästa äktenskaps­tips?

”Som kvinna tror jag att man inte ska vara rädd för att vara besvärlig och krävande. Att vara precis så jävla jobbig som man är. För med det ­kommer också glädjen. Och så tror jag inte att man ska ge varandra så mycket frihet, utan att ­hitta friheten med varandra. Det har varit vårt ­recept, vi har lagt alla ägg i en korg, och det är den korgen vi har tillsammans.”

»Det är i mobilen det riktiga livet pågår« Nu när vi pratar så grejar du mycket med ditt hår, inte för att det ska se prydligt ut, utan det ser ofta lite crazy rufsigt ut i stället. Det är väldigt befriande, men hur kommer det sig?

”Det är en bra observation, för det har nog med avkoppling att göra. När man filmar ­håller man sällan på med sitt hår, men egentligen är det ju så man håller på hela tiden – i stället för att röka till exempel. Att jag låter mig själv se crazy ut tar jag som en komplimang, för jag har som mantra att jag måste känna mig bekväm.”