Hoppa till innehållet

Skansenchefen: ”Jag har svårt för kräldjur och småkryp”

I fjol tappade Skansen så många besökare att Vasamuseet ­övertog förstaplatsen som Sveriges mest besökta museum. Det var tillfälligt, försäkrar Skansenchefen John Brattmyhr.

Foto: Joey Abrait

Det är högsäsong för Skansen med 1,4 miljoner besökare årligen. När kan du ta semester?
”Nu, trots att det är fullt av besökare. Jag har så många duktiga medarbetare och entusiastiska ­säsongsarbetare så jag kan med lugn och glädje lämna över ett tag.”

Är du chef för Sveriges största publikattraktion alla kategorier om man räknar in den tv-publik som Allsång på Skansen drar?
”Ja, det kan man nog säga. Publiken på plats står bara för mellan 3 och 4 procent av alla våra besökare, men allsången fyller 85 år i år och har sänts i tv under 40 år. Att synas i SVT med allt vad det innebär i uppmärksamhet är naturligtvis bra varumärkesbyggande.”

Vilket tv-program skäms du lite för att du kollar på?
”Jag har ett bra förhållande med SVT-play. Jag skäms lite grann när jag någon gång landar på Hylands Hörna, som jag minns med nostalgi. Men så är jag ju också en museiman...”

Än så länge har det inte varit lika varmt den här sommaren som förra. Är det bra eller dåligt?
”Det är mycket bättre. Vi förlorade 80.000 besökare under juli förra året. De internationella besökarna kommer under högsäsong i juli och de kan man aldrig ta tillbaka.”

Var vistas du helst på Skansen?
”Det finns en berså bakom skånegården som få besökare hittar till där man kan sitta ostört. Dit kan jag dra mig undan ibland.”

Du har varit Skansenchef länge, sedan 2005. Av det du har åstadkommit under den tiden, vad är du mest stolt över?
”Det har hänt mycket under mina år, varje år har vi i princip lanserat något nytt eller byggt om och fixat till. Baltic Sea Science Center, som vi invigde i april, är något unikt både för Skansen och för Sverige. Vi behöver sätta fokus på Östersjön och det har vi lyckats med. Det är jag stolt över.”

Vilken är din viktigaste egenskap i rollen som chef för ett stiftelseägt friluftsmuseum?
”Jag leder detta som vilken verksamhet som helst. Vi ska ta hänsyn till alla affärsområden och vara lönsamma för att kunna investera och säkra framtiden. Jag ser till helheten och tycker nog att jag är duktig på att prioritera mitt i allt engagemang.”

Om du fick ändra en sak om dig själv, vad skulle det bli?
”Jag skulle börja använda det där löpbandet jag fick när jag fyllde 60…”

Om du skulle tvingas välja ett nytt yrke, ­vilket skulle det vara?
”Något nära naturen, jägmästare eller bonde.”

Vad är du riktigt bra på?
”Laga mat.”

Vilken är din största extravagans?
”Snus, som jag inte har klarat att sluta med – än så länge.”

Du får 10 miljoner kronor i näven och måste placera dem direkt, vad gör du?
”Hjälper barnen till eget boende och köper mig en liten lägenhet i Spanien.”

Ditt hem står i ljusan låga. Vad lämnar du helst kvar?
”Allt utom minnen som foton.”

Vad läser du under semestern?
”Faktaböcker och deckare, helst Leif GW Persson. Just nu läser jag boken Träd skriven av Gunnar Wetterberg som jag lärde känna när han satt i Sveriges Radios styrelse där jag var ordförande.”

Om du fick resa tillbaka i tiden, vilken historisk händelse skulle du vilja vara med om?
”Berlinmurens fall som ledde till avrustning och framtidstro i hela västvärlden.”

Har du någon fobi?
”Jag har svårt för kräldjur och småkryp!”

Vilken talang skulle du vilja ha?
”Jag gillar att snickra men behöver bli mycket bättre på att bedöma hur mycket arbete det är innan jag drar igång olika projekt, det tar alltid mycket längre tid än jag har.”

Vilket är ditt sämsta köp?
”En bil, en Chrysler, som höll på att ruinera mig på grund av alla elfel. Plötsligt under mörkerkörning släcktes strålkastarna. Ett fel som verkstaden aldrig fick rätsida på.”

Vilken är din främsta levnadsregel?
”Försöker leva som jag lär både på jobbet och hemma.”

Vad gör dig ursinnig?
”Oärlighet.”

Till sist: Vad gör du i helgen?
”Jag umgås med familjen, fiskar och hälsar på min mor och vänner i mina gamla hemtrakter i Jämtland.”

Innehåll från QuickbitAnnons

Snabba betallösningar får kryptobolaget att växa snabbt

Svenska fintechbolaget Quickbit växer just nu snabbt tack vare sina lösningar för e-handlare som vill ta betalt i kryptovaluta eller endast nyttja fördelarna med blockkedjan i sina betalningar.

– Vi har en stark produktportfölj som är mycket konkurrenskraftig även internationellt, säger Daniel Sonesson, vd för Quickbit.

Läs mer på Quickbit.com 

Globaliseringen och den ökande e-handeln har skapat en växande efterfrågan på betalningar och överföringar som dels är säkra, men också snabba och smidiga. För att möta framtidens efterfrågan grundades Quickbit 2016 och man har nu byggt upp ett ekosystem av lösningar som underlättar för människor och företag att använda kryptovaluta i sin vardag.

– Vi är duktiga på att utnyttja fördelarna med blockkedjan som ger trygga och hackningsfria betalsätt. Blockkedjan möjliggör omedelbara internationella överföringar mellan människor till låga kostnader, och växling mellan olika valutor till minimala avgifter. Det är även möjligt att följa hur kryptovalutan har bytt ägare, säger Daniel Sonesson.

Snabba överföringar

Quickbits produkter hjälper handlare att kunna få pengarna på kontot i samma ögonblick som de säljer sin vara, understryker Daniel Sonesson.

– Våra lösningar innebär att handlarna inte ens behöver hålla på med kryptovalutan själva. Vi kan sköta det ”jobbiga” som kryptovaluta kan innebära och sköta växlingen till deras nationella valuta.

Hela sex procent av svenskarna har investerat i kryptotillgångar, enligt Finansinspektionens rapport ”Hushållens ekonomi” (2023). Globalt växer antalet kryptoägare kraftigt. För Quickbit märks det ökande intresset tydligt - bolaget befinner sig just nu i en stark tillväxtperiod. 

– Vi har genomgått ett intressant år där vi har fortsatt att utveckla vårt erbjudande. Vi ser att en allt större bredd av företag blir mer och mer nyfikna på att jobba med oss eftersom de ser att våra produkter fungerar.

Daniel Sonesson, VD för Quickbit
Daniel Sonesson, VD för Quickbit

Många marknader ger tillväxt

– Vi satsar på en fortsatt stark, global tillväxt. Vi rör oss i en riktning nu där vi ser att intresset för vår produktportfölj bara ökar. Inom några år kommer Quickbit att vara en av de stora dominanterna internationellt som hjälper allt fler branscher och stora globala kunder att förse sina slutkunder med ännu smidigare och säkrare betalningssystem.

En viktig nyckel till framgången är att bolaget jobbar mot många olika marknader, framhåller Daniel Sonesson:

– Våra lösningar begränsas inte av landsgränser vilket gör att vi kan expandera geografiskt i hög takt till alla marknader där kryptovaluta är tillåtet.

– Vi har unika produkter som hjälper handlarna att kunna nå en alltmer växande kundgrupp av människor som förfogar över digitala tillgångar, som till exempel kryptovaluta. Det gör att de plötsligt kan nå en marknad som de inte tidigare har nått.

Förutom att erbjuda en produktportfölj riktad mot handlare i alla branscher som vill ta betalt i kryptovaluta har Quickbit även utvecklat lösningar riktade mot konsumenter.

Skalbar affärsmodell

– För oss innebär det ökade möjligheter för tillväxt när allt fler människor och handlare på fler marknader använder våra lösningar.

Daniel Sonesson säger att tillväxt visserligen kan vara utmanande, men att han känner en trygghet även under det höga tempot framåt tack vare Quickbits affärsmodell. 

– Den är skalbar och lönsam i grunden. Det innebär att vi kan växa i hög takt utan att göra större investeringar, vilket gör att vi kan fortsätta vara lönsamma trots stark tillväxt.

Läs mer på Quickbit.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Quickbit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera