Di Weekend INTERVJUER

Förläggarna som utmanar i litteratur-Sverige

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jesper Frisk

Hotellmiljarder, danska publicist-pengar, Muminrättigheter, hemligt och öppet riskkapital – det är stor variation på hur de nya bokförlagen finansieras. Men gemensamt är att de alla vill skapa något nytt i en bransch i stor förändring. Här är uppstickarna i förlags-Sverige.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Trots alla de ofta banbrytande och fantasifulla historier som bokförlag ger ut mellan pärmarna, har branschen i sig varit statisk under många år. Men nu, efter digitaliseringen, ljudboken och e-bokens intåg, en exploderande marknad för rättighetsförsäljning internationellt och omstruktureringar internt på flera av de stora förlagen, har en helt ny flora av förlag etablerat sig.

När många av de äldre förlagen arbetat reaktivt i stället för strategiskt, och dessutom haft höga trösklar för anställningar, utgivning och marknadsföring, har marknaden öppnat sig för nya investerare och nya förläggare.

Förra året gavs 13 557 tryckta böcker ut i Sverige, varav en dryg tredjedel är skönlitteratur – 5 020 böcker, enligt Svenska förläggareföreningens statistik. Utgivningen har varit ungefär densamma under hela 2010-talet, men försäljningen har förändrats. Medan den i totala siffror ökar – under 2018 steg den med 4,9 procent – så är siffran som sticker ut ökningen av försäljningskanalen “digitala abonnemangstjänster” som ligger på 33,4 procent. Ljudbokens intåg har påverkat både hur förlag och författare arbetar.

Hand i hand med att agentbyråerna etablerat sig i Sverige har också försäljning av rättigheter blivit viktigare. Gärna ska författare och förlag redan från när verket skrivs fundera över i vilka kanaler historien kan spridas. Inte bara dramaturgiskt tacksam genrelitteratur är aktuell för filmrättigheter, utan också facklitteratur säljs på samma sätt.

Flera av de nya förlagen leds av avhoppare från de största förlagen, men gemensamt är att alla har ambitioner att försöka arbeta nytt och annorlunda. Möt fem av dem här.

FAKTA
Strawberry publishing Sverige

Grundades: Våren 2019 av norska Strawberry Publishing, samt Karin Linge Nordh, Anders Sjöqvist, Sara Lindegren och vd Rebecka Leffler.

Ägs: Av Petter Stordalen, Jonas Forsang och Magnus Rønningen.

Omsättning: Norska förlaget omsätter 200 Mkr, det svenska bolaget siktar på kring

25 mkr 2020.

Titlar: För 2020 är 25 titlar planerade.

Författare: Petter Stordalen, Lucinda Riley, Maria Törnblom och Pehr G. Gyllenhammar.

VISA MER
FAKTA
Kaunitz-Olsson

Grundades: Våren 2019 av Thomas Olsson och Martin Kaunitz.

Ägs: Av grundarduon, samt en ­utomstående, anonym finansiär.

Omsättning: Cirka 2 miljoner under 2019, uppskattat 7 Mkr inför 2020.

Titlar: För 2020 är 18 titlar planerade.

Författare: Jan Stenmark, Martin Kellerman, ­Marie-Louise De Geer, Hanna Hellquist och Ola Larsmo.

VISA MER
FAKTA
Polaris

Grundades: 2017 av JP/Politikens hus, som är ett av Danmarks ledande medieföretag. Förutom ­förlagsverksamhet ger de ut tidningarna Politiken, Jyllandsposten och Ekstra Bladet. Jonas Axelsson är vd och förläggare.

Omsättning: 15 Mkr första helåret 2018, uppskattad omsättning 2019 är 22 Mkr. Målsättningen är en motsvarande ökning varje år, och landa på mellan 80-100 Mkr.

Utgivning: 35 nya titlar i år.

Författare: Karin Smirnoff, Greta Thunberg, Jens ­Henrik Jensen och Lena Andersson.

VISA MER
FAKTA
Mondial

Grundades: 2017 av Simon Brouwers och Olle Grundin. (Niklas Strömberg var också med från början, men lämnade förlaget efter ett halvår). Investeraren Claes Ekström, delägare i Altor och före detta vd för McKinsey, äger en knapp tredjedel av förlaget.

Omsättning: 12,2 Mkr (2018).

Utgivning: Under 2019 kring 40 titlar.

Hälften facklitteratur respektive skönlitteratur.

Författare: Jordan Peterson, Stephen Hawking och Gunhild Stordalen.

VISA MER
FAKTA
Förlaget

Grundades: 2015 av Sophia Jansson och Roleff Kråkström från Moomin Characters (som äger 90 procent av bolaget), vd Fredrik Rahka, förläggarna Sara Ehnholm-Hielm och Tapani Ritamäki samt Jonas Forth.

Omsättning: Förlaget 8 Mkr (2018), Moomin Characters säljer Muminprodukter för 7,7 miljarder kronor per år.

Utgivning: Ungefär 25 titlar per år, utöver Tove Janssons utgivning.

Författare: Tove Jansson, Adrian Perrera, Monika Fagerholm, Tua Forsström, Kjell Westö.

VISA MER

Strawberry publishing Sverige:

»En stark ägare är en otrolig fördel«

Hotellmiljardären Petter Stordalen sonderade den skandinaviska förlagsmarknaden i flera år innan han startade Strawberry Publishing i Norge. I våras drogs den svenska verksamheten igång, tillsammans med förläggarna Karin Linge Nordh och Anders Sjöqvist och marknadschefen Sara Lindegren, alla rekryterade från Forum, och vd Rebecka Leffler från Bonnier Books Nova.

”Det snabbaste sättet att växa är att ta över befintlig förlagsverksamhet. Vi siktar på att omsätta 100 miljoner kronor i år”, sade Petter Stordalen till Dagens industri i samband med den svenska förlagsstarten.

Vd Rebecka Leffler är mer försiktig i sin uppskattning.

”Vi vill bli en betydande aktör, redan nästa år. En rimlig uppskattning är en omsättning på 25 mkr. Vi för samtal om uppköp och hoppas på den typen av tillväxt. Befintliga bolag är intressanta, men också enskilda författarskap och rättigheter.”

Att ha hotellmiljardären i ryggen ser hon enbart som en fördel.

”Det är spännande med en färgstark investerare, som är känd för att utmana. Klart att han vill göra avtryck i branschen och han valde att göra det genom att rekrytera oss. En stark ägare är en otrolig fördel. Han har kapital, vilja och ambition att vara långsiktig. Mitt främsta uppdrag är att skapa en modern organisation och en stark företagskultur”, säger Rebecka Leffler.

Tillsammans har de fyra första anställda på förlaget lång erfarenhet. Karin Linge Nordh har arbetat inom förlagsvärlden sedan 1992, och ända sedan 1997 på just Forum. Där var hon Camilla Läckbergs parhäst sedan hennes första roman, liksom har arbetat nära författare som Viveca Sten och Ninni Schulman.

”I början av Camillas karriär kritiserades hon för att vara för engagerad i marknadsföring och för att tala om sig själv som ett varumärke. Det var ovanligt då. Nu är det självklart att marknadsföra på ett mer avancerat sätt.”

Ett sätt är att dela med sig av text och form till press och intresserade så tidigt som möjligt.

”När Mattias Edvardsson släppte En helt vanlig familj på Forum, tog vi fram förhandsex långt i förväg. Hans agent på Ahlander Agency sålde rättigheter till 30 länder, vilket skapade buzz. Boken har nu sålt 150 000 ex. Men man måste arbeta skräddarsytt efter varje författare. Det är otroligt roligt att använda sociala medier, jag knarkar våra hashtags för att följa lanseringar. I sådana sammanhang är också omslag och titel viktiga, att de funkar på bloggar, Instagram och ljudboks-sajter”, säger Karin Linge Nordh.

Vad är er största utmaning som nytt förlag på marknaden?

”Vår största konkurrent är inte andra förlag, utan tidsbrist. Det finns så mycket tv, film, spel och annan underhållning. För oss är det viktigt att vi etablerar oss som en professionell organisation och att våra första lanseringar blir framgångsrika. Vi har en unik chans att bygga författarskap från grunden”, säger hon.

Första titeln på svenska som ges ut är Petter Stordalens egen bok. I juni köptes den svenska delen av nordiska förlaget Bazar, som främst ger ut översatt litteratur, som Lucina Riley, Paulo Coelho och Nina George.

”Det finns inget roligare än att hitta böckerna som blir snackisar och försäljningsframgångar, som Niceville av Kathryn Stockett och Konsten att höra hjärtslag av Jean-Philipp Sendker, som jag köpte in på Forum”, säger Karin Linge Nordh.

Vd Rebecka Leffler understryker också vikten att inte begränsa sig till papper:

”Vi är intresserade av nyfikna författare som är öppna för olika sätt att nå sina läsare och inte stirrar sig blinda på fasta format.”

Kaunitz-Olsson:

»Vi vill inte bli störst i Sverige«

I april i år gick duon Martin Kaunitz och Thomas Olsson ut och berättade om sitt nya gemensamma bokförlag, Kaunitz-Olsson. Ett år tidigare hade Kaunitz slutat på Albert Bonniers förlag efter 11 år som förläggare. Thomas Olsson, som arbetat med serier för Galago och Kartago, tillika startat bokförlaget Orsodi-Back, lämnade Bonnier samma år.

Med sig har de bland andra serieskaparen Nina Hemmingsson och konstnären Eric Ericson, som också ska vara redaktör på förlaget, liksom författare som Ola Larsmo, Hanna Hellquist, Martin Kellerman och Jan Stenmark.

”Vårt mål är inte att bli störst, utan att vara bäst, och vissa författares första val. Vår styrka är uthållighet, långsiktighet och lättrörlighet”, säger Martin Kaunitz.

Hans egen karriär inleddes på förlaget Atlantis 1997, gick till Norstedts, men bytte till Albert Bonnier 2007. Samtidigt har han alltid varit aktiv inom Svenska PEN, senast som vice ordförande.

”Att hela tiden syssla med tryckfrihet och det fria ordet, och samtidigt arbeta med kommersiella böcker har varit en perfekt kombination för mig.”

Duon lärde också först känna varandra genom ett PEN-projekt, en utställning för Dawit Isaak där 20 serietecknare gjorde verk som senare såldes på Bukowskis. Härav Martin Kellermans Isaac-teckning som alltid syns i Dagens Nyheter.

Året ut arbetar Martin Kaunitz parallellt som agent för Hedlund Agency.

”När man jobbar som förläggare för ett större förlag kommer man långt ifrån bordet där man gör internationella rättighetsdealar. Just nu är rättigheter hett och det är ett utmanande jobb, så jag sitter i skolbänken just nu. Det är en viktig del av verksamheten som du måste kunna som förläggare. Det behövde man inte för tio år sedan. Nu tänker man redan från början hur varje historia ska kunna också bli ljud, tv, film-option och så vidare. Allt kan dramatiseras”, säger han.

En av de kommande titlarna under våren 2020 är Marie Nilsson Linds bok om sin syster, framlidna sångerskan Josefin Nilsson.

”Den boken fick vi i kamp med alla stora förlag. Anledningen tror jag är att vi hade den bästa idén i relation till boken, hur vi kunde lova att köra den hela vägen. Den är inte en bok i mängden för oss.”

Thomas Olsson började 19 år gammal att arbeta på serietidningen Galago. Nu, två decennier senare, är han en av de främsta i Sverige på serier.

”Definitionen av vad som räknas som serier är brett, från konstverk till Bamse. Den genre som utvecklats mest på senare år och som jag själv tycker är intressant är reportage-serieböcker. Liv Strömquist och Mats Jonsson är några av de främsta i genren i Sverige.”

Hur mycket säljer serier jämfört med skönlitteratur?

”Mindre, mellan 5 000 och 10 000 ex är bra för genren. En fördel med vårt förlag är att ’vanliga’ författare genom oss kommer presenteras för fler tecknare, konstnärer och experimentella skapare. Jag hoppas att det kan bli något av det mötet.”

Nästa år kommer också böcker av Carl-Johan de Geer, Jan Lööf, Lars Berge och Nina Hemmingsson.

”Serier är mer låsta av sin form. Man vill inte ha en konstbok som e-bok, man vill hålla i den. Men serieböcker har också blivit spelfilm, som My friend Dahmer av John Backderf. En annan väg är utställningar på konstgallerier och få ut serieskaparna till en ny publik den vägen. Ester Eriksson ställdes nyss ut på CF Hill i Stockholm exempelvis.”

Personen som stödjer Kaunitz-Olsson finansiellt har valt att vara anonym.

”Det är en vän som gör detta för att hen tror på idén och för att det händer något branschen just nu. Att vara äldst och störst, med ett visst rykte, är inte en garanterad fördel. Det viktiga är att kunna erbjuda det bästa genomförandet av att publicera en författares verk. Där kan en liten aktör matcha en stor”, säger Martin Kaunitz.

Vad är er största utmaning?

”Att behålla vår storlek och inte ta på oss för mycket. Vi ska kunna genomföra allt vi lovar.”

Polaris:

Mondial brädar bokjättarna

»Kära nån, var kom det här ifrån?«

En 54-årig debutant som skriver på dialekt om att åka hem till sin bror i Norrland – utgiven av ett nystartat förlag, ägt av danskar. Det låter inte som ett givet framgångskoncept. Men hittills har Augustprisnominerade Karin Smirnoff sålt över 80 000 exemplar av sin debutbok. Hennes förläggare Jonas Axelsson är nöjd. Han kontrakterade henne bara ett par veckor efter att hon mailade förlaget. Just det mailet sitter nu uppsatt på väggen hos Polaris. När andra förlag som Karin Smirnoff också hört av sig till började söka kontakt, hade Jonas Axelsson redan hunnit sälja rättigheterna till Norge.

”Vi behövde bara läsa en sida av hennes manus för att tänka ’kära nån, var kom det här ifrån?’”, säger han.

Läsexemplar av Jag for ner till bror skickades snabbt till återförsäljare och journalister, vilket fick stor effekt. Uppföljaren kom året efter.

”Tack vare klassisk ryktesspridning har de fått ett långt liv på försäljningslistorna. Det är sådana historier man gillar som utgivare”, säger Jonas Axelsson, som 2003 var den som före andra svenska förläggare reagerade och snappade upp rättigheterna till Dan Brown.

Formellt är Polaris en filial till danska moder-mediabolaget JP/Politikens hus och Jonas Axelsson är anställd som vd. förlagschef och hittills enda förläggare. Nu är förlaget sex personer, och har gett ut 35 titlar senaste året.

Bäst säljande hittills är förutom Smirnoff deckar-författaren Jens Henrik Jensen, vars Oxen-serie sålt 250 000 ex, och Lena Andersson, som följt med Axelsson till det nya förlaget. Han var hennes agent på Partners in stories, agentfirman han drev tillsammans med Natur & Kultur sedan 2013, innan han fick erbjudandet från Politiken. Tidigare arbetade han på Albert Bonniers förlag i 20 år.

”Jag gillar att arbeta nära författarna och med deras rättigheter. Vår roll som förlag är alltmer att vara en plattform, snarare än en tillverkare av fyrkantiga pappersböcker. Vi är en producent som kan förädla texten på många olika sätt. Som agent var jag till exempel teaterproducent för två olika pjäser, så konceptuellt handlar det om att tänka större och annorlunda”, säger han och fortsätter:

”Branschen är rörligare nu, det kommer in nya pengar från oväntade håll. Streamingtjänsterna står inte nära litteraturen på samma sätt som förlagen, utan de fokuserar egentligen på tekniken. Allt detta måste vi ta till oss för att kunna samarbeta på bästa sätt.”

Vad får den här utvecklingen för konsekvenser?

”Att berättelserna får skiftande utformning. När jag började arbetade i branschen för 30 år sedan fanns inte svenska genreförfattare. På 1990-talet kom Guillou, Mankell och Marklund och i dag har vi hundratals. Den översatta litteraturen har hamnat under en våt filt av svenska författare. Men det har kommersialiserat förlagstänket. Adaptioner för tv och film är vanligare och det är inte märkligt att styra sitt manus för att passa långfilm eller ljudbok. Fler författare skriver mer framåtlutat och anpassat. Det är ett landskap som vi ska navigera i.”

Polaris utgivning är ungefär till 70 procent svenska författare.

”Vi letar efter nya författare, inte enstaka manus. Vi vill ha berättare med potential och en intressant röst som kan tala med både glesbygd och stad. Jag är trygg i att vi ägs av publicister som har en grundläggande insikt i vad verksamheten handlar om, inte en miljardär som tittar på -marginaler på papperet. Vår målsättning är att vid årsskiftet ha sålt en halv miljon böcker. Vi är i dagsläget på 400 000, så det är en rimlig siffra.”

Är ni intresserade av rättigheterna till Millenniekonceptet?

”Det vore tjänstefel att inte diskutera det. Men även om jag tror att det är möjligt att skriva vidare på en större berättelse på ett intressant sätt så är det svårt att hitta rätt person för att göra det.”

Mondial:

»Bokutgivning är riskkapital för idéer«

Mondials grundare Simon Brouwers och Olle Grundin är småbarnsfäder, drygt 30 år gamla och därmed yngst av de fem profilerade uppstickarförlagen. Men samtidigt har de båda nära tio års erfarenhet av förlagsvärlden. -Simon Brouwers hade arbetat några år på Röda Korsets kommunikationsavdelning och Olle Grundin på tech-startupen Fundedbyme innan de lärde känna varandra på förlaget Volante.

”Vi satte ribban högt från början, att vi skulle ha ambition att vara snabba och växa. När vi fick frågan om vad vi skulle bidra med på marknaden var förklaringen helt enkelt ’bra och intressanta böcker som tillräckligt många vill läsa’”, säger Olle Grundin.

Boken 12 livsregler: ett motgift mot kaos av uppmärksammade Jordan B Peterson, utgiven av Mondial, var en av de bäst säljande fackböckerna i Sverige förra året.

”Man måste våga plocka upp och satsa på dem man tror kommer slå igenom om 6–12 månader. Vi arbetar med en litterär scout i New York och London som skickar oss uppdateringar varje dag. Om en bok varit ett fenomen på en tidigare marknad är det oftast ett bra tecken att den kommer fungera även i Sverige”, säger Simon Brouwers.

Enligt Mondialgrundarna finns det bara en handfull bästsäljande fackböcker per år i Sverige, som Hans Roslings Factfulness.

”Vi har provat att ge ut allting, från smala debutanter till reportageböcker och översatta etablerade namn. Men vår grund är fackboken. Det är den vi är bäst på och tycker är roligast. Dessutom har den en internationell publik på ett annat sätt. I vår ska vi ge ut Ann Heberleins biografi om Hannah Arendt. Vi har redan sålt rättigheterna till Kina, USA, Storbritannien, Brasilien, Kanada, Holland och Norge. Det är intressant att en bok från en svensk intellektuell är något som internationella förlag är med och tävlar om”, säger Simon Brouwers.

En bok som ibland placeras på fackbokslistan, i egenskap av memoar, är amerikanska Tara Westovers Allt jag fått lära mig (Natur & Kultur). Boken har varit en långsam bästsäljare och är Amazons tredje bäst säljande bok i år. Att kändisar som Barack Obama rekommenderat boken säger dock Simon Brouwers inte varit avgörande för fenomenet.

”Det är viktigt att slå till vid rätt tillfälle. Ingen kunde förutse att Tara Westover skulle bli en sådan bästsäljare, där är det ryktespridningen som har gjort jobbet. En köpt helsidesannons i DN skulle aldrig ha någon sådan effekt.”

Streamingen påverkar också fackböcker på ett annat sätt. Genren står bara för en knapp tiondel av allt lyssnande, enligt siffror från Förläggareföreningen.

”Vi gav nyligen ut Lisa Röstlund och Anna Gustafssons bok Konsulterna om skandalerna kring Nya Karolinska och den har redan sålt 9 000 ex. Trots det har den knappt 1 000 lyssningar. Man vill läsa en sådan bok, inte lyssna på den. Många förlag ser sin backlist som frälsningen när efterfrågan på ljudböcker stiger. Men fackböcker skrivs så gott som aldrig i serieform”, säger Simon Brouwers.

”Bokutgivning är riskkapital för idéer. Man satsar i blindo även i projekt där man tror att alla parametrar visar succé. Ägnar man sig åt riskkapital måste man fördela sina investeringar någorlunda jämt. Det har skett en demokratisering av branschen delvis tack vare digitaliseringen. En bästsäljare kan komma i princip från vilket förlag som helst, tidigare såg det inte ut så”, säger Olle Grundin.

Varför är det så?

”Innan digitaliseringen fanns makten i distributionen och hos traditionella medier. Mindre aktörer kunde inte komma in. Nu har läsarna större möjligheter att själva upptäcka böcker.”

Er delägare Claes Ekström är före detta vd för McKinsey, vad får ni för input av honom?

”Han har sett alla branscher som går att se inifrån. Det som gör förlagsvärlden intressant är att den är förhållandevis stabil, men samtidigt under-utvecklad. Här finns många sega strukturer, men också stora möjligheter. Ekonomiskt behöver förlag bli bättre på att tjäna pengar i flera led, till exempel genom rättigheter. Att bara lämna över en färdig produkt, som förlaget investerat tid och arbete i, till en agent är inte det bästa”, säger Olle Grundin.

Vilka utmaningar ser ni för branschen?

”Vår bransch är lite bortskämd med att böcker tidigare sålde sig själva. Nu konkurrerar vi med alla andra medier och nivåerna går drastiskt nedåt. Kämpar man inte om uppmärksamhet är man hopplöst efter. Tyvärr är bokbranschen dåliga på att få folk att tala om dem, vissa författarskap undantaget. Det är därför sådana som Petter Stordalen får så mycket press när man gör något oväntat, det finns en lucka att fylla just nu”, säger Simon Brouwers.

Hur ska ni göra det?

”Genom att publicera sådant som skakar om samhällsdebatten. En deckare om en butter småstadskommissarie och en rivig kvinnlig åklagare går att byta ut mot 100 andra titlar, men en bok av Stephen Hawking som ger svar på mänsklighetens frågor är unik.”

Hjälteduo med högtflygande planer

Förlaget:

»Att driva allt vidare själv var inte en självklarhet«

I Tove Janssons älskade klassiker Sommarboken, från 1972, är Farmor och den lilla flickan Sophia huvudpersoner. Den temperamentsfulla duon är inspirerad av Tove Janssons egen mor och brorsdottern Sophia Jansson. I dag, 47 år senare, är det Sophia Jansson som är styrelseordförande för och huvudägare av Moomin Characters, bolaget som innehar alla rättigheter till mumintrollen och tillsammans med Bulls Licensing sköter alla licenser kring Tove Janssons karaktärer. Sedan 2015 driver de finlandssvenska Förlaget som ger ut Janssons böcker och en lång rad andra författare.

”Jag hade tillbringat 16 år utomlands, studerat, arbetat som lärare, gift mig och fått barn i London, varit översättare, jobbat med mode och många andra saker när min pappa Lars Jansson blev sjuk. I samma veva skilde jag mig, så jag och barnen flyttade hem till Finland 1997. Min pappa frågade om jag inte kunde börja arbeta på Muminbolaget och min första reaktion var ’nej, måste jag?’. Men när jag väl började insåg jag ju att jag kunde detta jobb väldigt bra”, säger Sophia Jansson.

Hennes far gick bort 2000 och faster Tove Jansson året efter.

”Utan att jag egentligen hade tänkt på det blev jag då majoritetsägare i bolaget. Det var inte en självklarhet att driva allting vidare själv. Jag ville förankra all verksamhet i Toves konstnärsskap, vilket kan låta enkelt, men det fanns ett tryck från licensvärlden att göra på deras sätt.”

2008 anställde hon Roleff Kråkström som vd.

”Vi blev senare ett par och gifte oss. Han kommer från förlagsbranschen och hade djup kunskap om den världen. Vi började utveckla bolaget proaktivt, i stället för att bara svara på förfrågningar. Toves utgivningsrättigheter fanns hos Schildts & Söderström. Det var turbulent i förlagsvärlden så vi köpte tillbaka rättigheterna och startade Förlaget”, -säger Sophia Jansson.

”Det var naturligt eftersom vi har alla kontakter kring -Muminkaraktärerna och kan ta snabba och fokuserade beslut. Men vi behövde förläggare och när vi rekryterade Sara Ehnholm-Hielm och Tapani Ritamäki följde 40 författare med dem. Det var en positiv överraskning.Tove Jansson är en ikon som konstnär och författare och det blev uppenbart att det var rätt för oss att vara med och stötta nya författarskap.”

Utmaningarna för ett finlandssvenskt förlag är desamma som för de svenska, bara på en mindre skala, säger hon. Svenska förlag var tidigare än de finska med att börja sälja internationella rättigheter. Förlaget ger bara ut böcker på svenska, om författaren också ges ut på finska sker det genom ett annat förlag.

”Vi har en bred utgivning, men ibland måste man chansa, som när vi gav ut biografin om den finske Formel-1-föraren Kimi Räikkönen på svenska. Den var en storsäljare i Finland, men inga svenska förlag ville ha den. Den sålde över 10 000 exemplar bara i Sverige, vilket var helt oväntat.”

Mumin är i dag superpopulär inte bara i Norden, utan i stora delar av Asien och det finns 800 licenstagare för Mumin. Men det finns också ett stort intresse för Tove Jansson som person.

”Min pappa var 12 år yngre än hon, jag var enda barnet och min mamma dog tidigt. Pappa arbetade med Tove och vi bodde nära varandra, så för mig är det smått schizofrent att skilja mellan -familjemedlemmen och den offentliga personen. Men nu har jag gjort det i mer än 20 år, så det är bekant för mig. Många är sådana intensiva -Tove-fans att de konkret vill gå i hennes fotspår och kommer lite nära inpå. Men jag förstår att människor är fascinerade eftersom hon gjorde -utomordentligt modiga val för sin tid.”

Förlaget finansieras helt av privata pengar och har inga ambitioner att växa sig större än nu. Men när Norstedts var till salu lade Moomin Characters ett bud på Rabén & Sjögren. KF ville inte sälja förlagen separat, så allt gick till Storytel istället.

Skulle andra uppköp av svenska förlag vara intressant för er?

”Egentligen inte, vi är numer etablerade i Sverige. Vi var främst intresserade av Rabén & Sjögren på grund av deras fina utgivning.”