Di Weekend INTERVJUER

Finansdramat blev en personlig mardröm

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Svenske Carl Rogberg anklagades 2014 för att ha manipulerat brittiska Tescos bokföring och blåst upp detaljhandelsjättens vinst. Nu har åtalets lagts ned.

Lars Jansson

Carl Rogberg hade ett toppjobb som finansdirektör på Tesco i Storbritannien när han hösten 2014 anklagades för att ha manipulerat bokföringen och blåst upp detaljhandelsjättens vinst. Den efterföljande utdragna rättsprocessen höll på att leda till döden för den i dag 52-årige svensken, innan en domstol förklarade honom helt oskyldig tidigare i år. För Di Weekend berättar han för första gången sin historia.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Den 23 januari i år stod Carl Rogberg på trappan utanför domstolsbygg­naden Southwark Crown Court i London. Runt sig hade han ett 20-tal journalister från alla de stora brittiska ­tidningarna och tv-kanalerna. BBC ­sände direkt.

”It’s a huge relief that this day has finally come. While I always had faith that it would, the journey here has not been an easy one. The trial has had enormous consequences on my health and exemplary career, as well as for my wife, my son, my family and my friends”, inledde Carl Rogberg sitt noga förberedda uttalande.

BBC-klippet ser ut som en scen från en kriminalserie på tv. Carl Rogberg, med sitt hårsvall och brittiska uttal, för osökt tankarna till Hugh Grant. Men hur mycket det än låter och ser ut som en film är Carl Rogbergs historia – om hur han som välavlönad finansdirektör på brittiska Tesco slungades in i en fyra och halvt år lång mardröm; där han förlorade sitt jobb och sin inkomst, blev uthängd som skurk, hotades av ett mångårigt fängelsestraff och levde under en sådan press att han fick en hjärtattack under rättegången – i ­högsta grad verklig.

Tabloidpressen utanför hemmet

Tre veckor efter frikännandet åker vi till den lilla byn Chiselhampton, belägen drygt en mil från ­universitetsstaden Oxford, för att höra Carl ­Rogberg berätta sin historia. Här bor han med sin familj på en hästgård. Men vi träffas först på byns lokala pub, The Coach & Horses Inn, där Di Weekend är inackorderade. Vi blir sittande på ­puben och pratar till sent på kvällen.

Morgonen efter plockar Carl Rogberg upp oss i sin Land Rover och vi åker den korta sträckan till familjens gård, kallad Church Farm, där ­hustrun Amanda Welin och familjens två hundar välkomnar oss. I solljuset noterar vi att både Carl och Amanda har spår av glitter kvar i håret efter en fest med glamourtema som de var på den gångna helgen.

FAKTA
Carl Rogberg

Ålder: 52 år.

Familj: Frun Amanda Welin, som är utbildad ­veterinär och uppfödare av tävlingshästar, och sonen Hector, 13 år.

Bor: Hästgården Church Farm i byn Chisle­hampton utanför Oxford i England. Sommarhus i Förslöv på Bjärehalvön.

Bakgrund: Född i Eskilstuna och tillbringade barnåren i Oxelösund och Tyskland, innan familjen bosatte sig i Landskrona när han var 14 år.

Utbildning: Examen från Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning finans och redovisning.

Karriär: Finansavdelningen på brittiska Kraft Foods 1992–2000, finanschef på it-bolaget Mint (i dag känt som Easypark) 2000–2004, finans­chef på EF Education First i Hongkong 2004–2007, Tesco 2007–2014, där han var interna­tionell finanschef för Asienverksamheten första åren, därefter finanschef för Tesco Lotus i Thailand. De sista två åren var han finanschef för verksamheten i Storbritannien. Har de senaste åren haft tillfälliga uppdrag som interims-CFO på bland annat Intersport i Sverige, och driver det egna konsultbolaget Church Farm Industries.

VISA MER
FAKTA
Tescodramat

29 augusti 2014: Tesco släpper en vinstprognos att resultatet för första halvåret 2014 kommer bli runt 1,1 miljarder pund.

1 september 2014: Dave Lewis tillträder som ny koncernchef för Tesco, som ersättare till Philip Clarke som sparkats ett par månader tidigare.

18 september 2014: En redovisningsekonom anställd på Carl Rogbergs finansavdelning larmar till den nya ledningen att vinstprognosen blåsts upp genom att betalningar från leverantörer bokförts för tidigt och kostnader för sent.

21 september 2014: Carl Rogberg kallas in till huvudkontoret på söndagen och blir utfrågad. Han blir avstängd från jobbet och får lämna ifrån sig mobiltelefon och dator.

22 september 2014: Tesco meddelar till myndigheter och aktiemarknaden att redovisningen i den brittiska verksamheten är manipulerad och att vinstprognosen för halvårsresultatet är överdriven med 250 miljoner pund. Börsvärdet rasar med 2 miljarder pund över dagen. Carl Rogberg och två av hans kollegor pekas ut som ansvariga.

22 april 2015: Tesco rapporterar en rekordförlust på 6,4 miljarder pund för 2014 – en av de största förlusterna ett brittiskt bolag någonsin rapporterat – efter att bolaget gjort enorma engångsnedskrivningar i den brittiska verksamheten.

21 oktober 2016: Carl Rogberg, Chris Bush, chef för Tesco i Storbritannien, och John Scouler, kommersiell chef för den brittiska verksamheten, åtalas för bedrägeri och bokföringsbrott av Serious Fraud Office, SFO, Storbritanniens motsvarighet till Ekobrottsmyndigheten.

28 mars 2017: Tesco gör upp med SFO i en så kallad DPA (deferred prosecution agreement) och betalar 129 miljoner pund i böter för att und­vika rättegång. All skuld för den felaktiga bokföringen läggs på de tre sparkade cheferna.

29 september 2017: Rättegången mot ”the Tesco three”, som de kallas i brittisk press, inleds.

7 februari 2018: Rättegången avbryts abrupt i slutskedet efter att Carl Rogberg drabbats av en hjärtinfarkt.

6 december 2018: Den nya rättegången mot Carl ­Rogbergs två exkollegor ­avslutas i förtid efter att den nya domaren konstaterar att åtalet var så svagt att juryn inte ens skulle ta ställning till det.

23 januari 2019: Carl Rogberg frikänns efter att den nya domaren beslutat sig för att inte ta upp åtalet på nytt eftersom inga som helst bevis presenterats av SFO.

VISA MER

”Det var första gången på fyra och ett halvt år då jag kände att jag kunde vara helt mig själv i ­sociala sammanhang. Under de här åren har jag ständigt gått med axlarna uppe och känt ett ­behov av att förklara mig inför folk. Här hemma på gården är enda stället där jag känt mig helt trygg”, säger Carl Rogberg.

Det är med viss bävan som paret bjuder in oss till sin borg. Under den långa rättsprocessen, som bevakats intensivt av brittiska medier, har de ­varit på sin vakt. Carl Rogberg får fortfarande obehagskänslor när han berättar om de där höstdagarna 2014 då representanter från den brittiska tabloidpressen väntade utanför hemmet och smög i buskarna för att ta bilder.

Vill berätta sin historia

Det var på måndagsmorgonen den 22 september 2014 som det brakade loss. Då informerade ­Tesco aktiemarknaden och myndigheter om att koncernens resultat hade överdrivits med 250 miljoner pund, närmare 3 miljarder kronor. Företaget ­pekade ut Carl Rogberg, finansdirektör för den brittiska verksamheten, och två av hans chefs­kollegor som ansvariga för den manipulerade ­redovisningen. Beskedet fick Tescoaktien att rasa med 2 miljarder pund, drygt 25 miljarder kronor, på en dag, och slungande in Tesco, Storbritanniens överlägset största livsmedelskedja, i sin ­värsta kris i modern tid.

I brittiska medier har Carl Rogberg sedan dess ofta benämnts som en av ”The Tesco three”. Att han är svensk har det aldrig gjorts någon stor ­poäng av. I svenska medier ledde Tescos redovisningsskandal aldrig till löpsedlar och Carl ­Rogbergs namn har bara förekommit i ett par ­notiser under årens lopp. När vi träffas första ­kvällen på puben frågar jag honom därför varför han, via en av sina gamla Handelskompisar i Sverige, kontaktat Dagens industri och erbjudit sig att berätta om vad han gått igenom.

”Sverige är litet och snacket går. Det kanske inte har skrivits så mycket om fallet i svenska medier, men alla som googlar mitt namn får ju upp alla de här braskande rubrikerna från brittisk press med ’fraud’ och ’bully’. Så jag tycker det är viktigt att den verkliga storyn kommer ut. Och så vill jag väl vara ett varnande exempel på hur försvarslös man kan bli som finansdirektör. För det som hänt mig är inte ok.”

»Förverkliga vår dröm«

Fram tills den där den höstdagen 2014 hade Carl Rogbergs liv och karriär gått som på räls. Efter gymnasiet och militärtjänstgöring flyttade han från föräldrahemmet i Landskrona för att stu­dera på Handelshögskolan i Stockholm, där hans far också gått. Han tog sin examen med inriktning på finans och redovisning, vilket banade väg för en snabb internationell karriär som finanschef på ­bolag som brittiska Kraft Foods, it-bolaget Mint (i dag känt som Easypark) och EF Education First i Hongkong, innan han 2007 rekryterades till ­Tesco, världens tredje största detalj­handelsföretag. De första åren på Tesco var Carl Rogberg ­finanschef för den asiatiska marknaden, med stationering i Bangkok. Efter att ha visat goda resultat i Asien blev han 2012 erbjuden posten som ­finansdirektör för Tescos brittiska verksamhet.

”Det var jobbet som jag siktat in mig på ända sedan jag började på Tesco. Det gav Amanda och mig möjlighet att äntligen förverkliga vår dröm.”

Paret hade ända sedan de träffades i slutet av 1990-talet, då Carl Rogberg jobbade på Kraft Foods i Oxford och Amanda Welin forskade i ­Cambridge, fantiserat om att bo tillsammans på den engelska landsbygden.

”Jag och Carl gjorde upp en deal när vi blev ihop för 20 år sedan. Jag skulle stötta honom i hans karriär, och han skulle supporta mig i att få ha mina egna hästar på en gård i England, vilket jag drömt om ända sedan jag var liten”, säger ­Amanda Welin, som kommer från Varberg och är utbildad veterinär.

Koncernchefen fick sparken

Det var ingen liten rörelse som Carl Rogberg ­ansvarade för på Tesco. Tescos brittiska verksamhet hade en omsättning på runt 40 miljarder pund, 500 miljarder kronor, och Carl Rogberg hade 800 anställda under sig på ekonomiavdelningen.

Tesco brottades under den här tiden med ­fallande vinst och stagnerad tillväxt på hemmamarknaden. Den svaga utvecklingen ledde till att koncernchefen Philip Clarke fick sparken i juli 2014. Trycket från aktiemarknaden att förbättra resultatet var stort och ett par dagar innan den nya koncernchefen Dave Lewis tillträdde den 1 september släppte Tesco en vinstprognos att resultatet för första halvåret 2014 skulle bli runt 1,1 miljarder pund.

Tre veckor senare, en söndag, fick Carl Rogberg ett meddelande om att han omgående skulle infinna sig på Tescos huvudkontor.

”Jag hade ingen aning om vad det gällde, men tänkte att det måste ha att göra med vi fått en ny koncernchef. När en ny chef tillträder blir det ju ofta organisationsförändringar. Worst case, som jag kunde se framför mig, var att jag skulle få ­sparken.”

Men det var värre än så. När han kom till ­huvudkontoret var det Tescos säkerhetschef och HR-chef som väntade honom. De ställde ett antal frågor om hans arbete på finansavdelningen och efter 40 minuter blev han avstängd från jobbet med omedelbar verkan och hans dator och mobiltelefon togs i beslag.

”Det var jättejobbigt, men jag tänkte att det var ett misstag som de skulle upptäcka inom ett par dagar. Jag accepterade och sa inte så mycket.”

»Verkligen inte brottsligt«

Dagen efter, på måndagen, skickade Tesco ut pressmeddelandet om den uppblåsta vinsten som sänkte börskursen med 25 miljarder kronor över dagen. För Carl Rogberg var det början på en lång golgatavandring. I november 2014 blev han ­formellt sparkad från sitt jobb och sedan skulle det dröja två år innan den brittiska ekobrotts­myndigheten, Serious Fraud Office, SFO, beslutade sig för att väcka åtal mot Carl och hans två exkollegor; Chris Bush, som varit chef för Tesco i Storbritannien, och John Scouler, kommersiell chef för den brittiska verksamheten.

Under hela perioden fram till rättegången hade Carl Rogberg minimal insyn i hur utredningen gick.

”Jag visste inte vad de menade skulle ha hänt och vad jag eventuellt skulle ha gjort för fel. Jag hoppades och trodde att det aldrig skulle gå till åtal”, säger han.

Det blev snabbt känt i medier att det var en av Carl Rogbergs medarbetare på finansavdel­ningen som tipsat den nya ledningen om de påstådda felaktigheterna i redovisningen. Det talades om att den rapport som han sammanställt på chefen Dave Lewis uppmaning visade att Tesco hade bokfört intäkter från samarbetspartners för tidigt och kostnader för sent, och på så sätt blåst upp ­vinsten i den brittiska verksamheten. Samme medarbe­tare vittnade dock senare i rätten om att han aldrig ansett att någon illegal verksamhet pågick.

”Visst, vi gjorde snabba deals för att öka vinsten kortsiktigt. Men ingenting vi gjorde var felaktigt, och verkligen inte brottsligt. Vi följde de regler som gäller, och revisorerna hade aldrig några ­anmärkningar”, säger Carl Rogberg.

All skuld på de sparkade cheferna

För den nya chefen Dave Lewis – som i brittiska medier numera går under namnet ”Drastic Dave” – var det bara början på en stor översyn av detalj­handelsjätten. Senare skulle Tesco rapportera en förlust på hisnande 6,4 miljarder pund för 2014 – en av de största förlusterna i brittisk bolags­historia – efter att bolaget gjort enorma nedskrivningar i den brittiska verksamheten.

I mars 2017 gjorde Tesco en deal med SFO, en så kallad DPA (deferred prosecution agreement), där bolaget erkände fel i bokföringen och betalade en böter på 129 miljoner pund. I DPA:n friskrevs ledningen och styrelsen ansvaret för det inträffade och all skuld lades på de tre sparkade cheferna.

Frustrationen växte hos Carl Rogberg i takt med att all rapportering kring fallet baserades på åklagarens och Tescos version av det påstådda bedrä­geriet. Carl Rogberg var belagd med munkavle och fick varken prata med pressen eller någon av sina medåtalade om vad som hänt.

”De enda jag kunde prata med var mina advokater och min fru. Det var väldigt ensamt. Det är lätt att få hjärnspöken. Jag låg sömnlös och spekulerade.”

I september 2017 inleddes slutligen rätte­gången mot ”The Tesco three”. Carl Rogberg stod åtalad för bedrägeri och bokföringsbrott, och riskerade upp till 13 års fängelse.

”Det malde i mitt huvud hela tiden. På julafton tänkte jag: ’Är det här sista julen som vi tillbringar tillsammans på länge?’ Även om jag visste att jag var oskyldig så visste jag ju inte om jag skulle bli frikänd. Efter ett tag tappar man tron på hela systemet.”

Pratade du om den här ångesten eller höll du den för dig själv?

”Jag och Amanda har pratat om det konstant i 4,5 år. Vi försökte hålla vår son Hector borta från det så mycket som möjligt. Men det är klart att han varit enormt påverkad av det. Det är ju det vi pratat om vid middagsbordet varje kväll. Han var 8 år när det hände och nu är han 13 år – under en stor del av hans barndom har hans pappa varit brottsanklagad.”

Vad var det jobbigaste samtalet för dig och Amanda?

”Vi tvingades ha en plan B. Vad gör vi om jag åker i fängelse? Då hade vi behövt sälja gården, Amanda och Hector hade antagligen flyttat hem till Sverige, nära Amandas föräldrar i Varberg. Det är hemskt att vi behövt ha dessa diskussioner.”

Under rättegången blev summan för den överdrivna vinsten nedjusterad från 250 miljoner pund till 118 miljoner pund.

”Och de där 118 miljonerna handlade bara om olika legitima sätt att redovisa. Det fanns inget svart hål i Tescos redovisning. I hela den här utredningen har det inte hittats en enda felaktig faktura och inte ett enda bedrägligt beteende.”

Vad angavs för motiv för att ni skulle ha manipulerat redovisningen? På vilket sätt skulle det berikat er?

”Ja, det var ju frågan. Först hävdades att vi skulle ha gjort det för att vi skulle få ut vår bonus. Men även om vi fifflat med bokföringen så att vinsten ökat med 250 miljoner pund hade det ändå inte blivit någon bonus för oss. Då ändrade de motivet till att vi gjorde det för att behålla våra jobb. Definitionen på ett bedrägeri kan också vara att man gör något för att behålla vad man har, har jag lärt mig.”

Carl Rogberg har å sin sida sin teori klar över Tescos motiv till de grova anklagelserna.

En smugglares bekännelser

”Den nya vd:n tog chansen och ville sänka ­bolaget så mycket som möjligt för att kunna ­bygga upp från en lägre bas. Han ville ha undan gammalt bråte och gjorde oss tre till syndabockar.”

Ett milt tryck över nyckelbenet

Carl Rogberg var personligen mycket engagerad i sitt försvar. Varje morgon gick han upp klockan 06.00, tog tåget till London och satt i rätten hela dagen. Fallet innehöll så mycket fakta och siffror att rättegången var planerad att pågå i fyra ­månader. Men det räckte inte, och familjen ­Rogberg firade ännu en jul i ovisshetens tecken. När rättegången återupptogs i januari 2018 blev det ännu mer förseningar och den slutsummering av fallet som domaren skulle göra drog ut över en månad.

”Det utvecklades till en fars. Jag kunde komma fram till domstolen på morgonen och mötas av en gul lapp på dörren där det stod: ’The judge is sick today’. Så var den dagen bortkastad. Stressen byggdes upp dag för dag.”

Efter en av dessa dagar kände Carl ­Rogberg ett milt tryck under nyckelbenet när han skulle lägga sig. Han tänkte att det var något stressrelaterat och som­nade, men när han vaknade på morgonen kände han det igen.

”Jag nämnde det för Amanda som ­ringde sjukvårdsupplysningen, som vi lärt oss att göra i Sverige. De skickade en ­ambulans och när jag kom fram till sjukhuset i Oxford konstaterades det att jag hade fått en hjärtinfarkt.”

En stor seger

Carl Rogberg blev liggande kvar på sjukhuset i avvaktan på en hjärtoperation. När hans advokater informerade domaren om att deras klient inte kunde när­vara i ­rätten, tog domaren det drastiska beslutet att ­avbryta hela rättegången.

”Jag och mina advokater motsatte oss beslutet. Men domaren såg en väg ut ur en svår situation som hon skapat genom att fatta flera felaktiga beslut under rätte­gången. Hon ville bli av med fallet.”

Var hjärtattacken orsakad av stressen kring rättegången?

”Ja, det är jag övertygad om. Jag ­kanske hade fått en hjärtinfarkt när jag var 70 år annars. Det var stressen och osäkerheten som utlöste den redan vid 50”, säger Carl Rogberg, som i dag säger sig vara helt återställd efter den omfattande bypass-operation han tvingades genomgå.

Domarens beslut innebar inte att Carl Rogbergs legala prövning var över. Tvärtom behövdes rättegången göras om från början.

Hösten 2018, när Carl Rogberg fort­farande var i rehabilitering efter hjärt­operationen, inleddes en ny rättegång mot de två andra Tescocheferna, och efter en betydligt enklare process än första gången friades båda från alla anklagelser i ­december 2018. Den nya domaren förkunnade domen i förtid och sa att åtalet var så svagt att det inte ens skulle prövas av en jury.

Det var en stor seger även för Carl ­Rogberg. Den 24 december 2018, på ­själva julafton, fick han beskedet han hoppats på: SFO skulle inte driva ärendet mot ­honom vidare.

”Men jag vågade inte jubla då. Det hade varit så många oväntade motgångar. Jag ville höra dunsen från domarens klubba för att känna mig säker.”

Enorm påfrestning för familjen

Den 23 januari 2019 kom dagen som Carl Rogberg, och hans familj, väntat på så länge. Domaren meddelade att det inte skulle bli någon ny rättegång och ut­tryckte återigen frän kritik mot att åklagaren drivit fallet så långt trots bristen på bevis. ­Talet som Carl Rogberg efteråt höll inför det samlade pressuppbådet, och som ­sändes live på BBC, hade han tränat på i flera veckor.

”Det kändes så bra att få säga de där ­orden. Jag var inte nervös utan det kändes bara bra allting, för första gången på väldigt länge.”

På BBC-klippet ses hans fru Amanda Welin stå ett halvt steg bakom honom. Precis som hon gjort under alla dagar i rätten och åren som föregick det.

”Det går inte beskriva hur tufft vi haft det. Påfrestningen på familjen under de här åren har varit enorm. Vi har levt som i ett undantagstillstånd. Vi har inte åkt på en resa eller en semester sedan det hände. Vi har varken haft pengarna eller lusten till det. Allt har varit så ovisst”, säger hon.

Amanda Welin har tidigare haft uppdrag som tävlingsveterinär på stora hästhoppningsmästerskap runt om i världen, men de senaste åren har hon jobbat heltid ­hemma på Church Farm, där hon har ett femtontal tävlingshästar som hon föder upp och tränar.

”Jag har jobbat stenhårt på att få hästuppfödningen, som tidigare varit en hobby, att bli en riktig business som vi kan tjäna ­pengar på. Vi har behövt få in pengar till familjen på alla sätt vi kan”, säger hon.

Som finansdirektör på Tesco hade Carl Rogberg en grundlön motsvarande 5 miljoner kronor om året, men i samma sekund som han sparkades blev han av med hela sin inkomst. De senaste åren har han ­tagit tillfälliga jobb som konsult och inhopp­ande finanschef i diverse mindre bolag.

”Några andra uppdrag har varit omöjligt att få i den situation jag varit i. Jag har ju hela tiden haft den här rättsprocessen hängande över mig som ett mörkt moln.”

Carl Rogbergs fokus är nu att plocka upp sin karriär där han var 2014. Ett nytt jobb som finansdirektör på ett företag med inter­nationell verksamhet är det han ser framför sig.

”Jag vet att jag är en bra CFO, jag kan det jobbet. Jag har alltid gillat att jobba med ­siffror”, säger han.

Blir ni kvar här i England eller skulle ni kunna tänka er att flytta hem till Sverige?

”Vi vill helst bo kvar här på gården, det är ju det vi kämpat för och Amanda har sin hästverksamhet här. Men jag tror att alla helsvenska familjer som bor utomlands ­alltid har en pågående diskussion om att flytta hem.”

Hur känner du för Tesco i dag?

”Jag jobbade på Tesco i åtta år och jag älskade det. Men jag har inte satt min fot i en Tescobutik sedan september 2014. Det företaget gjort mot mig kommer jag aldrig att komma över.”

Inte ett ord från Tesco

I brittiska medier har kritiken varit skarp mot SFO och Tesco efter de havererade åtalen.

Nytänkaren ska ge svensk industri en injektion

”SFO var aldrig intresserade av att försöka ta reda på vad som egentligen skett. De anammade bara Tescos version utan att ta reda på verkliga fakta. Deras utredning var enormt ensidig, vilket är extra beklagligt när det rör sig om en statlig myndighet som finansieras av skattebetalarnas ­pengar”, säger Carl Rogberg.

Notan för de brittiska skattebetalarna blev runt 10 miljoner pund, enligt brittiska tidningsuppgifter. Men det är bara en bråkdel av de totala juridiska kostnaderna. Carl Rogberg uppger att hans advokatnota gått på 8,1 miljoner pund, vilket betalas av den ansvarsförsäkring han lyckligtvis hade. Hans två medåtalade torde ha haft en liknande advokatnota.

”Men överlägset mest pengar har Tesco lagt på den här rättsprocessen. De har ­anlitat en armada av advokater och ut­redare. Det har varit ett enormt resurs­slöseri.”

Så vad händer nu – kan du stämma ­Tesco?

”Jag har onekligen ett bra case och har lämnat in en stämningsansökan. Men jag vill ha mitt liv tillbaka och vill helst inte tillbringa en minut till i en domstol. Så jag hoppas de kan ge mig ett erbjudande så vi kan förlikas och gå vidare.”

Har du fått någon ursäkt av Tesco eller SFO?

”Nej, inte ett ord. De har inte uttalat sig i medier heller, utan de har bara försökt tiga ihjäl det sedan domen kom.”

Finns det något positivt som du tar med dig från de här åren?

”Ja, hur våra vänner här i England och i Sverige verkligen stått upp för oss. Inte en enda har vänt oss ryggen. Även invånarna här i byn och alla i Hectors skola har varit väldigt stöttande och förstående. Det har inte varit något skitsnack bakom vår rygg och Hector har aldrig fått några ord slängda efter sig på skolgården. Det är vi väldigt tacksamma för.”

»Att hänga ut dessa individer är djupt orättvist«

Flera graverande misstag gjordes i rättsprocessen mot Carl Rogberg i Tesco-målet. Det menar Maria Cronin, partner på den brittiska advokatbyrån Peters & Peters, som är specialiserade på brottmål i ­företagsvärlden.

Hur ser du på rättsprocessen mot Carl Rogberg?

”Det havererade åtalet reser flera alarmerande frågor kring hur den brittiska ekobrottsmyndigheten, Serious Fraud Office, SFO, arbetar. Det handlar inte bara om beslutet att åtala Carl ­Rogberg och hans två exkollegor, utan det kastar framför allt en mörk skugga över den uppgörelse, kallad DPA (deferred prosecution agreement), som SFO ingick med Tesco 2017.”

Vad var problemet med uppgörelsen?

”I DPA:n fick Tesco möjlighet att befria sig från straffrättsliga följder genom att betala en böter på 129 miljoner pund, medan de tre före detta Tesco-cheferna ­utsattes för en lång brottsutredning och två rätte­gångar, allt i medias rampljus. I DPA:n, vars fulla innehåll blev offentligt samma dag som Carl Rogberg frikändes, pekas de tre excheferna ut som ­ensamt ansvariga för det påstådda bedrägeri, som alltså rätten senare friade dem från. Att SFO i DPA:n hänger ut dessa individer som om de ­redan befanns skyldiga är djupt problematiskt och orättvist.”

Skulle det här kunnat hända i Sverige?

”Nej, DPA är ett relativt nytt fenomen i Storbritannien, som lånats in från amerikansk företagsrätt. Förhoppningsvis kommer Tesco-fallet att få SFO att se över hur de hanterar DPA:er i framtiden så att inte fler privatpersoner drabbas på samma sätt. Den skadan Carl Rogberg orsakats är svår att överskatta.”