Di Weekend INTERVJUER

En plan för barnen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Vid sidan av jobbet är Pernilla Baralt lagledare och tränare för 8-åriga dotterns fotbollslag på Klockaregårdens skola på Lidingö. ”Barnen är helt ­underbara, de är så fulla av energi. Det ­gäller att vara kortfattad och konkret i sitt ledarskap, det funkar inte med några långa resonemang där”, säger hon.

Jack Mikrut

Som statssekreterare på socialdepartementet arbetade Pernilla Baralt fram den proposition som gjorde FN:s barnkonvention till svensk lag. Som ny generalsekreterare för barnrättsorganisation Unicef Sverige får hon nu chansen att omsätta den i praktiken.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev chef för FN-organet Unicef Sverige. Som barn drömde hon om att jobba för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med Unicefs logotyp och bilder på barn från Nepal och andra utvecklingsländer.

”Mitt sociala patos har jag nog främst fått av min mamma. Hon lärde känna en rektor i ett tufft område i New York, och när hon var på besök där passerade hon Unicef och plockade på sig de där planscherna och vykorten till mig. Hon tyckte att det finaste man kunde göra var att jobba med barn och för FN”, säger Pernilla Baralt.

”Min mamma var lärare i Västra Frölunda i Göteborg, som var ett ganska utsatt område. Ibland hade hon några barn med sig hem, för det fanns barn som inte alls ville ha helg, eller som inte ville ha sommarlov. De ville bara vara med henne eller vara kvar i skolan. Att höra att det fanns barn som inte ville ha lov verkade helt orimligt för mig, det fanns inga barn som tänkte så där vi bodde.”

"Inte så bra som vi tror"

Pernilla Baralt blev generalsekreterare för Unicef Sverige i september i fjol. Innan dess var hon statssekreterare åt dåvarande barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér. Där la Pernilla Baralt stor möda på att ta fram den proposition som gjorde FN:s barnkonvention till lag den 1 januari 2020.

”Sverige ratificerade barnkonventionen redan 1990, men rent juridiskt höjs nu vikten av barns rättigheter eftersom svensk lag har högre status än en FN-konvention. Det innebär att domstolar och myndigheter har ökad skyldighet att tillämpa barns rättigheter. Barnkonventionen understryker att barn har egna rättigheter och att deras föräldrar inte ska tala i deras ställe. Hittills har vi inte varit så bra på att låta barnen komma till tals som vi tror.”

FAKTA
Pernilla ­Baralt

Ålder: 50 år.

Familj: Tre döttrar på 16, 12 och 8 år.

Bor: Lidingö.

Bakgrund: Har läst statsvetenskap, ­internationell rätt och internationella relationer. Examen från Göteborgs universitet, Institut d’Études ­Politiques i Strasbourg och University of Hull. Statssekreterare till den tidigare barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér. Ledande positioner inom EU-kommissionen i Bryssel och Stockholm. Generalsekreterare för tanke­smedjan ­Global Utmaning.

Fritid: Löpning, segling, böcker och konst. Tränare och lagledare för dotterns fotbollslag.

VISA MER
FAKTA
Unicef

Unicef (United Nations Children’s Fund) ­grundades 1946. Det är världens största barnrättsorganisation, med verksamhet i 190 länder.

Arbetet kretsar kring bekämpning av fattigdom, barns rätt till överlevnad och utveckling, skydd mot våld och övergrepp, utbildning och jämställdhet, HIV/aids och katastrofarbete.

2018 uppgick Unicef Sveriges intäkter till 821 Mkr.

88 procent av intäkterna gick till verksamhet riktad till barn, 11 procent gick till kostnader för insamling och 1 procent gick till ­administration.

På Unicef Sverige arbetar 60 personer.

VISA MER
FAKTA
Barnkonventionen

Antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Blev svensk lag den 1 januari 2020.

Är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är ­individer med egna rättigheter. Den innehåller 54 artiklar som bygger på fyra grundprinciper: 1: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 2: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. 3: Alla barn har rätt till liv och utveckling. 4: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

196 länder har skrivit under och ­förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte har ratificerat barnkonventionen.

VISA MER
Unicef vill skapa en bättre värld för alla barn. Hur gör ni det?

”Vi ska förverkliga de 54 artiklarna i barnkonventionen genom att bilda opinion, utbilda, samla ihop resurser och skapa partnerskap. Här i Sverige ska vi också verka för att regeringen skriver på det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som ger barn rätt att få sina ärenden prövade av FN:s barnrättskommitté i Genève när de inte har fått sina rättigheter tillgodosedda i nationell domstol.”

Nu har du varit generalsekreterare för Unicef Sverige i fyra månader. Vilka är dina första intryck?

”Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra. Vi kan samarbeta med ­näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara ett nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål. Lika bra som vi håller på att bli på de gröna delarna, lika bra ska vi bli på de sociala delarna.”

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av Unicef Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. Till Unicef Sveriges företagspartners hör H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

”Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.” 

De resterande 70 procenten av Unicef Sveriges intäkter kommer från privata givare, där de över 280 000 världsföräldrarna, det vill säga privata givare som donerar en summa varje månad, står för merparten.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via fastighetsmiljardären Roger Akelius julkampanj som utlystes genom Dagens industri. 

”Det är helt fantastiskt att se att så många människor vill vara med och bidra”, säger Pernilla Baralt.

”Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få undervisning och lära sig nya språk. På sikt kommer detta att ge tusentals barn en bättre start i livet.”

Mycket går åt rätt håll

Trots att många av världens barn lider finns det många indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre barn tvingas gifta sig mot sin vilja.

”Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i ett konflikt- eller ­katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten”, säger Pernilla Baralt.

Ytterligare ett problem är att klyftorna inom länder mellan de barn som har det bäst respektive sämst ökar. Det gäller även Sverige.

”Tidigare har Sverige legat i den övre tredjedelen när det gäller jämlikheten i levnadsstandard, numera ligger vi tyvärr i toppen av den nedre tredjedelen.”

Campade – i Boulogneskogen

Pernilla Baralt växte upp i Kullavik söder om Göteborg. Uppväxten var trygg, även om hennes föräldrar var äventyrliga.

”Vi älskade att resa. Så fort sommarlovet började packade vi vår bättre begagnade Passat med Bullens pilsnerkorv, tält och allt vi kunde få in i bilen och drog ut i Europa. Min pappa var bildlärare och konstnärligt intresserad, så vi följde i olika konstnärers spår i Frankrike och Spanien. Vi campade i tält hela tiden, till och med i Boulogneskogen i Paris vilket kan få mig att fundera lite i dag. Men jag upplevde att vi fick kompisar vart vi än kom. Vi var borta tills det sista kuvertet med resecheckar var slut.”  

Vilka värderingar fick du med dig hem­ifrån?

”Respekt för andra människor. Att man ska ge alla en chans och att det är så mycket mer som förenar än som skiljer människor åt.”

Efter gymnasiet tog Pernilla Baralt en fil kand i statsvetenskap och internationella relationer, vilket inkluderade tre års utlandsstudier i Frankrike och Storbritannien. Hon påbörjade också en doktorandutbildning, där hon skrev uppsatser om transnationell demokrati och det sociala kontraktet. 

”Jag skickade runt mina uppsatser till olika beslutsfattare, och fick till slut napp i EU. Därför var jag på plats i Bryssel dag ett av Sveriges medlemskap i EU den första ­januari 1995. Jag började som politisk ­assistent i Europaparlamentet och fick ­sedan arbeta med miljöfrågor i EU-kommissionen, det var en drömstart.”

»Vi har 1 000 företagare som gör bra saker för barn«

Sammanlagt bodde Pernilla Baralt nästan åtta år i Bryssel, där hon även jobbade för EU-kommissionärerna Anita Gradin och Margot Wallström. 

”Hos Anita Gradin jobbade jag bland annat med trafficking, en fråga som hon var den första att lyfta inom EU. Hon har ett hjärta av guld och tog sig verkligen an mig. När Margot Wallström kom in hade jag egentligen tänkt sluta, eftersom jobbet innebar arbete dygnet runt. Men efter att ha träffat henne ändrade jag mig direkt. Hon är en otroligt duktig ledare och väldig seriös. Hon var miljökommissionär och vi tog bland annat fram en ny kemikaliepolitik för Europa.”

Efter att ha jobbat så många år inom EU, hur ser du på Storbritanniens utträde ur gemenskapen?

”Jag tycker att det är väldigt sorgligt. Det är så uppenbart att behovet av samarbete är större än någonsin. Det gäller alltifrån klimatfrågan till integrationen och den gränsöverskridande brottsligheten. Utträdet visar att det politiska ledarskapet inte har lyckats involvera medborgarna på gräsrotsnivå och förklara värdet med ett medlemskap. När jag började arbeta i EU hade Berlinmuren nyligen fallit och andan var att vi skulle bygga något tillsammans, nu bygger vi tyvärr en ny mur.”

Många toppjobb på cv:t

Pernilla Baralt är inte den som har ryggat för att byta jobb och ta sig an nya utmaningar. När hon flyttade tillbaka till Sverige blev hon först politiskt sakkunnig åt ­dåvarande statsministern Göran Persson och sedan planeringschef hos den dåvarande försvarsministern Leni Björklund.

Därefter var hon med och grundade Global Utmaning, en oberoende tankesmedja för hållbar utveckling, där hon också var generalsekreterare. Sedan arbetade hon för EU-kommissionen i Sverige i sju år, först som kommunikationschef och sedan som biträdande chef och talesperson.

”Jag hann precis bli tillförordnad chef när de ringde och frågade om jag ville bli statssekreterare hos Åsa Regnér.”

Vad gör en statssekreterare?

”Man är problemlösare och genom­förare. Om statsrådet exempelvis får i uppgift av regeringen att ta fram en ny lag är det statssekreteraren som leder det interna arbetet i departementet med att ta fram propositionen. Och när statsrådet inte själv går till riksdagen får man ersätta det, i utskottet. Oftast får man gå när lite kniviga och svåra frågor ska behandlas.”

Till att börja med var uppdraget väldigt brett, eftersom Åsa Regnérs portfölj inkluderade äldrepolitiken, funktionshinder­politiken, jämställdhetspolitiken, barnrättspolitiken och tiggeripolitiken.

Men när den stora flyktingströmmen kom 2015 fick Pernilla Baralt lov att lämna över äldre-och funktionshinderfrågorna till en ny statssekreterare.

”Det kom 65 000 ensamkommande barn som hamnade på kommunernas socialtjänst, vilket gjorde att jag även blev ‘statssekreterare för ensamkommande barn’. Vi insåg att det behövdes två statssekreterare på den ministerposten.”

Hon tycker att det var intressant att se hur landet hanterade en så gigantisk utmaning som flyktingvågen innebar.

”Det var verkligen Sverige när vi är som bäst, alla gick samman och drog sitt strå till stacken. Sedan har vi fortfarande inte löst alla frågor eller varje individs möjlighet till ett bättre liv, men att vi bara klarade av att hantera detta är stort”, säger hon.

”Inget land i Europa tog ett så stort ansvar. Jämför med Finland, som bara tog emot ett hundratal flyktingar. Normalt brukar vi behöva hitta hem eller boende åt 2 300 barn per år i Sverige, nu skulle vi klara det för 65 000 barn.”

Hur tog du dig an uppgiften?

”Att kunna samverka är nog min styrka. Det här kunde ingen lösa själv. Det gällde att identifiera vem som skulle göra vad och att hålla blicken på bollen. Vi bestämde tidigt att vi inte skulle skapa ett parallellsystem för de här barnen, trots att trycket blev stort på de ordinarie systemen. De skulle ha samma utredningar och samma prövningar som vi har för barn som är födda i Sverige.”

Pernilla Baralt lovordar landets social­sekreterare och lärare.

Tar leken på fullaste allvar

”De var de riktiga hjältarna under den här perioden. Socialsekreterarna som gick från att ha haft ett par barn till jättemånga barn att stötta och hitta boende till, och ­lärarna som fick ägna så mycket tid åt ­annat än bara undervisning.”

Metoo-uppropet 2017 inträffade också under Pernilla Baralts tid som statssekreterare i socialdepartementet. Hon tycker att Metoo gav en ordentlig skjuts år jämställdhetsarbetet.

”Det blev ett tillfälle att flytta fram positionerna. Vi hade 65 olika upprop, i alltifrån hästnäringen till juristskrået och de flesta hörde av sig till oss. Kraften i Metoo gjorde vårt arbete lättare, samtidigt som kraven på leverans gick upp. Jag hade ansvar för att träffa alla våra statliga bolags styrelser för att gå igenom att vi gjorde allt vi kunde på det här området. Dessutom tog vi fram nya nationella mål för jämställdhet och byggde upp en ny myndighet, Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg.” 

Tycker du att Metoo ledde till några bestående effekter?

”Ja, det tycker jag verkligen. Det bidrog till att professionalisera och systematisera jämställdhetsarbetet i samhället, inte minst på våra arbetsplatser. Det gäller alltifrån personalsamtal till befordransprocesser och visselblåsarpositioner.”

Pernilla Baralt hann vara statssekreterare i tre och ett halvt år innan Åsa Regnér avgick för att bli biträdande generalsekreterare för FN:s kvinnoorganisation UN ­Women. Efter det var Pernilla Baralt konsult i egen regi i drygt ett år innan hon tillträdde som generalsekreterare för Unicef Sverige.

”Att gå från att vara statssekreterare med fulltecknad kalender, resor och flera tele­foner på gång samtidigt till en egen konsulttillvaro där jag samtidigt letade jobb var nyttigt. Att fråga sig vem man är när man skalar bort titlarna är något man borde göra oftare.”

Du har haft en intensiv karriär med många resor. Hur har du fått ihop livspusslet med tre barn? 

”Min före detta man reste också en hel del, så det var inte lätt när vi var två heller. Ibland har det varit svårt att räcka till och får vardagen att gå ihop. Jag har blivit bra på att ta de tillfällen som bjuds för att få ­saker gjorda – som på tunnelbanan. Sedan har mina föräldrar hjälpt oss mycket och varit snabba med att sätta sig på tåget från Göteborg när någon har blivit sjuk. Vi har också ett bra föräldra­nätverk, där vi ­hjälper varandra.”