Di Weekend INTERVJUER

En ny möbelflora ska växa fram

Med inspiration från naturen har Swedese skapat möbler i 71 år. Nu ska vd Sonnie Byrling och designern Monica Förster få ­bolaget att växa ­vidare. Hon sitter i en Laminofåtölj med skinnklädsel fram­tagen som jubileumsutgåva. Bordet Breeze har hon designa

Foto: Jack Mikrut

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I 60 år har den ikoniska fåtöljen Lamino varit en succé för möbeltillverkaren Swedese. Men tradition är inte allt.
Tillsammans med formgivaren Monica Förster vill nu det småländska bolaget växa stort internationellt.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Under de höga tallarna breder blåbärsriset ut sig. Grönt, blått och böljande, som ett fluffigt täcke. Men den som lockas att slå sig ner, gör det på egen risk. För det är lätt hänt att krossade bär lämnar permanenta fläckar både på byxor och på fåtöljens lädersits.

”Det gör ingenting Monica”, säger vd:n Sonnie Byrling och skrubbar försiktigt med tummen på fläcken på stolen.

”Vi får se det som en designinnovation, eller hur?”, fortsätter han och får Monica Förster, creative director, att skratta.

Men här i Vaggeryds skogar frodas inte bara träd och bär. För 71 år sedan växte också verksamheten i den gula tegelbyggnaden här intill fram. Möbeltillverkaren Swedese, som genom åren formligen har spottat ur sig designklassiker, som klädhängaren Tree, bokhyllan Libri, pallen Spin eller bordet Flower för att bara nämna några av de modernaste. Ändå är det fortfarande en möbel som dominerar när bolagsnamnet dyker upp: Lamino, den fårullsklädda fåtöljen som i år fyller 60 år.

Över tid har den blivit så ikonisk att den hamnade i topp när magasinet Sköna hem, inför millennieskiftet, undrade vilken som var århundradets svenska möbel. Varje år tillverkas 10 000 fåtöljer hos Swedese som säljs för omkring 13 000 kronor styck hos återförsäljarna. Enligt företagets beräkningar har över 400 000 exemplar sålts.

FAKTA
Swedese

Grundat: 1945 av bröderna Yngve och Jerker Ekström samt Sven Bertil Sjöqvist.

Bakgrund: Swedeses första möbel var en stol. År 1956 kom fåtöljen Lamino, som blev företagets stora genombrott, och som 1999 utsågs till århundradets svenska möbler i tidskriften Sköna hem. Genom åren har många designklassiker skapats, med det typiska böjträt som grund. Sedan år 2000 tillverkar även Swedese soffor i en fabrik i Äng.

Ägare: Sedan år 2000 är bolaget i familjen Johanssons ägo.

Vd: Sonnie Byrling sedan ett år tillbaka, innan det var han vd för mattföretaget Kasthall i fem år. Har även varit vd inom Lammhult Design Group och på Scandinavian Eyewear.

Cd: Monica Förster. Gick ut Beckmans designskola 1995 och Konstfack 1997. Har, via sitt bolag Monica Förster Design Studio, gjort flera uppmärksammade samarbeten med bland annat Alessi, Swedese, Poltrona Frau, Palmgrens och Volvo.

Huvudkontor: Vaggeryd.

Omsättning 2015: 168 miljoner kronor.

Resultat: 11 miljoner kronor.

VISA MER

”Den har verkligen blivit en folkkär möbel. Det räcker att gå in på Blocket för att förstå. Där är den en av de mest sålda produkterna”, säger Sonnie Byrling.

Utkonkurrerade av Ikea

Till företaget kom han som vd för drygt ett år sedan, rekryterad från det exklusiva mattföretaget Kasthall. Av Swedeses nya ägare Anna Johansson, vars far köpte bolaget år 2000, fick han då uppgiften att att ta bolaget ut i världen och ta fram nya ikoniska möbler. För att lyckas knöt han en av Sveriges mest prisade designers till bolaget – Monica Förster. Via sitt företag Monica Förster Design Studio anlitades hon som creative director. Tillsammans ska de nu ta Swedese in i framtiden. Men hur? Det ska duon förklara efter lite historia.

När Swedese startades 1945 låg det möbelfirmor var hundrade meter här i trakterna. Området söder om Jönköping var som ett svenskt Silicon valley för möbelindustrin. Men konkurrensen hårdnade när möbeljätten Ikea dök upp. För att klara sig valde vissa företag att specialisera sig, andra blev underleverantörer till Ikea. Men de flesta försvann.

”Att Swedese överlevde beror på en kombination av välskött ekonomi, och att man genom åren inte har kompromissat med sin syn på design och estetik”, säger Sonnie Byrling.

Tongivande för bolagets formuttryck har grundaren Yngve Ekström varit. Efter att ha sålt in sin första stol till Hemslöjden i Jönköping, beslutade han tillsammans med brodern Jerker Ekström att starta egen möbeltillverkning. De började utan pengar, och deras enda erfarenhet från branschen var att de själva hade arbetat som möbelfabriksarbetare. Men känslan för form hade de.

Det här var under efterkrigstiden när den stil man kallar Scandinavian modern växte fram. Enkla linjer, noggrant hantverk, naturliga material och avskalade färger kom att prägla stilen. Efter några års arbete och experimenterande hittade Yngve Ekström 1956 den mjuka, välvda träformen som blev stommen i Lamino. Fåtöljen blev genast en succé för företaget. Redan 1960 kommenterade Yngve Ekström sin skapelse så här i tidningen Arbetet: ”Att ha gjort en bra stol är kanske inget dåligt livsverk.”

I skogen utanför gick Yngve Ekström många gånger mellan hemmet och kontoret. En pipa i handen och med hunden vid sin sida. Det som en gång var hans arbetsrum är i dag företagets showroom, där Swedeses möbelflora visas upp. Hans skrivbord stod vid ett av de stora fönstren. Här lyssnade han på klassisk musik medan skisserna tog form. Som självlärd formgivare gick han på känsla och tog inspiration från naturen.

”Men som kreatör kunde han också ställa krav och vara otålig. Människor som jobbat med honom berättar att han kunde komma in på fabriken med en skiss på eftermiddagen och säga: ’Den här vill jag se i morgon’”, säger Sonnie Byrling.

Först med insexnycklar

Hans bror, Jerker Ekström, ska ha varit hans totala motsats. Eftertänksam och förnöjsam, beskriver brorsdottern och journalisten Brita-Lena Ekström honom i boken På spaning efter Lamino.

”Om Yngve var kreatören, var Jerker räknestickan. Han sa till och med själv att han inte kunde räkna fel, och det var väl lite han som höll i trådarna”, säger Sonnie Byrling.

Bröderna kompletterade varandra och skapade en balansakt som gjord för innovation. Ett exempel man gärna berättar om på Swedese är när Jerker Ekström ville få ner fraktkostnaderna och Yngve Ekström hittade ett företag i trakten som tillverkade insexnycklar - perfekt för att låta kunderna montera ihop möbeln själva. Det dröjde dock till Ikeas etablering innan de platta paketen blev standard, men Ingvar Kamprad lär aldrig ha påstått att han var först att skicka med det sexkantiga verktyget till kunden.

”Genom att vara tidigt ute kunde de tänka nytt och flytta gränser för vad som var möjligt”, säger Monica Förster.

Det uppblåsbara vilorummet

Hennes fascination för företaget bottnar i hennes egen relation till innovation. I två decennier har hon själv producerat flera designklassiker, från ett upplåsbart vilorum som ryms i en golfbag tillverkat av det svenska varumärket Offecct till svarta metallbestick designade för Gense.

”Jag ställer mig alltid frågan ’varför?’ innan jag påbörjar ett projekt. För jag vill alltid göra någonting som utvecklar företaget jag arbetar med”, berättade hon i samband med att hon tog uppdraget som creative director.

Att nå nästa designnivå är också hennes uppgift hos Swedese.

”Vi kan säga så här: Här har vi Yngve”, säger Sonnie Byrling och pekar på Monica Förster.

”Och här har vi Jerker”, säger han och pekar på sig själv.

Den demokratiske designchefen

”Men vi har stor förståelse för varandra. Jag, som driver eget företag, kan kliva in i ekonomivärlden och Sonnie med sin bakgrund förstår designprocessen. Så vi jobbar bra ihop och har samma visioner”, säger Monica Förster.

Samma hantverk

I produktionen har inte mycket förändrats. Tillverkningen av en Laminofåtölj går i princip till på samma sätt som när den skapades för 60 år sedan. Det är bara tekniken som har blivit lite modernare.

Att Swedesemöblernas signatur är böjträ bekräftas av träslöjdsdoften. När fanérskivor av bok, valnöt, ask eller andra träslag har limmats samman kan de med hjälp av värme vinklas och böjas som man vill ha dem. Det räcker med sju minuter i pressen för att det nyss så platta träet ska anta formen av Lamino-ben.

De färdiga figurerna staplas omlott och bildar höga, symmetriska torn lite överallt i lokalen. Ordningen sitter i väggarna och designen upplevs redan innan den blivit en färdig möbel, något både Monica Försters öga och mobilkamera snappar upp.

”Staplarna är så vackra”, säger hon och tar en bild till.

”Men de är också ett bra exempel på vad Le Corbusier brukade säga: ’God is in the details’. Om man visar respekt och omsorg för materialet tar man också produkterna på allvar.”

145 moment

Detaljer är just det snickaren Daniel Josefsson arbetar på en bit bort. Han stryker på tandkrämstjockt med lim, och koncentrerar sig för att fästa det tredje benet på pallen Spin.

”Den sista delen kallas gråtbiten. Det är då man ser om pallen går i lås med sin specialpassning och blir snygg”, säger han och pressar med van hand bort den sista glipan.

Den finurliga konstruktionen är dock inte bara till för att få snickare att svettas. En fiffig formgivning är lika mycket ett sätt att försvåra den plagiering som designmöblerna ofta utsätts för. Av samma anledning utförs slipning, lackning, montering, tapetsering och de andra 145 momenten som krävs för att skapa en färdig möbel, för hand.

”Tekniskt sett skulle robotar kunna göra allt. Men de kan inte se och känna om träet är bränt, eller om skarven är en millimeter för tjock för att passa med de andra bitarna. Så det lönar sig inte, eftersom vi måste ha handpåläggning i alla fall, för att få den kvalitet vi vill ha”, säger Sonnie Byrling.

Innan Laminofåtöljen kläs med sitt karaktäristiska fårskinn från Gotland, Australien eller Nya Zeeland, spikas en linneväv upp för att ge stadga. Att spänna tyget lagom mycket är en konst, och avgör hur länge stolen håller.

”Tro mig, jag har två Lamino. Det är först nu när barnen har hoppat och lekt i dem som de börjar bli till åren”, säger Fredrik Lyck som tapetserar 16 fåtöljer per dag.

Just livslängden är någonting Sonnie Byrling vill ta fasta på. Sedan 1960-talet har Lamino ärvts från generation till generation. Men när en stol är uttjänt har den oftare hamnat på tippen än hos en tapetserare.

”Vi vill att våra stolar ska vara för evigt. Därför kommer vi att starta Swedese repair, som en service till kunden, så att man vet att en älskad möbel ska kunna lagas och leva vidare”, säger vd:n.

De vill ha en bit av godiskakan

Samarbete med toppdesigner

Att ta hand om och återvinna varor ligger i tiden. Men det är inte bara sitt arv Swedese ska värna framöver.

”Bolaget har en fin historia, men vi får inte romantisera den för mycket, utan måste också blicka framåt, förnya och förflytta bolaget”, säger Monica Förster.

Därför vill bolaget starta ett designlabb, där förhoppningen är att dialog mellan högskolor och företag samt forskning på nya material ska ge Swedese en nytändning. Samtidigt har bolaget påbörjat en internationell expansion. För när Monica Förster rekryterades var det med förhoppningen att hennes goda internationella anseende skulle öppna dörrar till både världsmarknaden och den utländska designeliten.

Om hennes närvaro redan har gett en knuff till exporten, som i fjol stod för 30 procent av omsättningen på 168 miljoner kronor, är för tidigt att säga. Men hon avslöjar att hon skakat hand med flera formgivargiganter, bland dem den svenska duon Front och den hyllade franska designern Inga Sempé, som kommer att ta fram produkter för Swedese.

”Samarbeten är ett sätt för oss att driva den kreativa processen framåt, att ta fram nästa generations möbelklassiker. Sedan har vi en del planer för våra befintliga produkter...”, säger Monica Förster och sneglar på Sonnie Byrling.

”Vi kan väl säga att vi kommer att jobba en del med Lamino framåt, och en förnyelseprocess kring den”, säger han.

Men mycket mer än att lädersitsen som i år togs fram till jubileumsutgåvan av Lamino bara är början, kan han inte berätta. Till möbelmässan i Stockholm i februari hoppas duon kunna visa fler nyheter och konkreta exempel på innovation. Och då blir det garanterat kreativare lösningar än oavsiktlig blåbärsbatik som kommit till i skogen alldeles intill.