Di Weekend INTERVJUER

»En morgon vaknade jag med förlamad arm«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Petronelle Halvorsen

För Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är 2020 ett utmanande år. Den svenska modellen med kollektivavtal ifrågasätts av många techbolag. Förhandlingar om en mer flexibel arbetsmarknad ska ros i land. I en personlig intervju berättar Jan-Olof Jacke också om sitt handikapp som kan ha bidragit till tävlingsinstinkten.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Jan-Olof Jacke är några minuter försenad till vår intervju på Svenskt Näringslivs huvudkontor. Men man ska inte ta det personligt. Han har satt i system att komma i sista stund. En kollega har skämtsamt sagt att personalen på flygplatsen Landvetter blivit så vana vid den obotlige tidsoptimisten som veckopendlar att han har en egen ”Jacke-fil” på flygplatsen.

”Jag tycker det är otroligt tråkigt att ­vänta. Jag vill få så mycket som möjligt gjort och tänker alltid att jag hinner göra ännu en sista sak innan jag åker”, säger han.

”Men det är inte bra. Det skapar bara stressfyllda situationer för familjen, när de ska med. Det är fler än en person som inte gärna åker med mig till tåget eller flyget. Men jag har definitivt sparat mer tid än jag har förlorat”, fortsätter han.

Är det en tävling med dig själv att ­komma i sista stund?

”Jag tror det. Det är jättekonstigt, men jag tävlar i allt”, säger han. 

FAKTA
JAN-OLOF JACKE

Ålder: 55 år.

Familj: Fru och två vuxna döttrar.

Bakgrund: Uppvuxen i Frölunda, senare i Kungsbacka i Göteborg. Handelshögskolan i Göteborg 1992–1995.

Karriär: Olika roller på familjeföretaget Forsåkers Fabriker (som sedan köptes av Triangeln försäljning) 1986–1992, konsult på Ingemar Claesson Konsult 1995–1999, olika roller på Astra Zeneca 1999-2013, Sverige-vd Astra Zeneca 2013–2018. Vd för Svenskt Näringsliv sedan oktober 2018.

Lön: 485 000 kronor i månaden. 

VISA MER
FAKTA

6 FRÅGOR TILL JAN-OLOF JACKE

Vad är din inställning till kvotering i svenska styrelser?

”Jag är inte för kvotering. Det är viktigt att man har möjlighet att välja. Men sedan är jag övertygad om att vi får en bättre miljö om vi har en diversifierad styrelse och även ledning. Det arbetet går alldeles för långsamt.”

Vad tycker du om vinstdrivande skolor?

”Jag ser inget problem med vinst­drivande skolor under förutsättning att de håller en god kvalitet och att det finns spelregler.”

Vilka är de viktigaste frågorna för ­Sveriges företag?

”Kompetensförsörjningen är nummer ett. Vi behöver öka intresset för ­naturvetenskap och yrkesgymnasier. Frågan om tillstånd och regelkrångel är även viktig för klimatomställningen. Om vi ska gå från fossila bränslen och förbruka 130 terawattimmar till att förbruka 200 terawattimmar, då behövs mer kraft­­produktion. Det är besvärande med långa tillståndstider och processer. Frågan är inte när vi ska bli fossilfria. Frågan är vad vi ska göra för att lyckas med det.”

Vad tycker du om att samarbeta med SD?

”Jag har träffat de flesta partiledare. Men jag har personligen inte haft något möte med Jimmie Åkesson. Det finns ingen särskild anledning till det. Han har inte tagit något initiativ, jag har inte tagit något initiativ. Vi har diskussioner med deras sakpolitiska personer i sakfrågor.”

Vad tycker du om Greta Thunberg?

”Hennes genomslag är fantastiskt. Hon gör större nytta utanför Sverige än i Sverige. De svenska företagen har jobbat länge med det här. Vi är bra förberedda och ska exportera svensk klimatnytta.”

... och Donald Trump?

”Han pekar på en del missförhållanden som det är bra att någon adresserar. Jag tänker bland annat på kinesiska statsstödda företag. Men metoden han använder är bortanför det tveksamma.”

VISA MER

Var kommer tävlingsinstinkten ifrån? Jan-Olof Jacke har inget bra svar. En möjlig förklaring kanske hänger ihop med hans dolda handikapp. Som 7-åring vaknade Jan-Olof med höger arm förlamad. Läkarna lyckades aldrig ge en förklaring till tillståndet. 

”Sannolikt fick jag en virusattack i ­nacken som slog ut nerver”, säger Jan-Olof Jacke. 

”Rent personligt var det tufft. Jag var en liten pojke och älskade att springa och idrotta. Över en natt hade jag en arm som bara hängde”, fortsätter han. 

Jan-Olof Jacke skulle börja i första klass. Han fick acceptera den försvagade armen. Han hade lärt sig att skriva med höger hand, men fick börja om och öva upp färdigheten med den vänstra. Och sporterna fick ut­övas med en arm. 

Även om han med tiden återfick kontakt med armen så är den kraftigt och permanent försvagad. Under gymnasieåren försökte några av landets bästa handkirurger på Sahlgrenska tillsammans med ett europeiskt team att flytta senor från fingrarna ut till tummen, men det hjälpte inte. 

”På senare år har jag blivit mer stel. Jag kan knappt greppa ett papper med min ­högra hand”, säger Jan-Olof Jacke. 

Har ditt handikapp bidragit till din drivkraft?

”Det kanske gör att man kämpar lite hårdare. Det är alltid svårt att veta”, säger han. 

Började plugga sent

Jan-Olof Jackes kämparglöd hjälpte honom också när han sent, som 27-åring, ­bestämde sig för att studera på Handelshögskolan i Göteborg. Han kände att han behövde ­komma ikapp de väldigt mycket yngre studie­kamraterna. Föräldrarna hade då nyligen sålt familjeföretaget som tillverkade torktextilier till industrin till den finske ­affärsmannen Ilkka Brotherus. 

Jan-Olof Jacke fick möjlighet att fortsätta i företaget med löften om att bli dess vd, men bristen på högre studier gnagde i ­honom. 

”Jag kommer från en familj som inte har någon som helst historia av akademiska studier. Ingen i släkten hade läst på universitet. Mina föräldrar hade gått sex- och sjuårig folkskola”, säger Jan-Olof Jacke. 

 ”Jag undrade om Ilkka Brotherus, som hade läst på universitet och köpt vårt företag, fattade något jag inte hade fattat. Min fru och jag hade dessutom precis köpt hus då. Så det var ett stort steg att gå från att vara välavlönad till studielån”, fortsätter han. 

Studierna och otåligheten var mödan värd. Efter 14 år på olika positioner i läkemedelsbolaget Astra Zeneca avancerade han till posten som Sverige-vd 2013.

”Med lite perspektiv är jag mest stolt över att vi vågade fatta några djärva beslut om att öppna vår forskningsanläggning i Mölndal. Där sitter i dag 30 små bolag. Vi sålde av en bit mark för detta. De sakerna gör att vi stärker Sveriges konkurrenskraft”, säger han.

Svenska företagens landshövding

Jan-Olof Jacke tyckte att inredningen på Svensk Näringsliv kändes gammaldags och stel när han hösten 2018 började sitt vd-jobb på arbetsgivarorganisationen.  Uppdraget skulle bli utmanande, inte minst för honom personligen eftersom han gillar ­affärer och konkreta resultat. Det bor en ­entreprenör i Jacke. Som 22-åring grundade han och den bäste vännen Mats Bengtsson till exempel en lunchguide där Göteborgsrestaurangerna betalade för att synas med sin matsedel.  Den trycktes ­varje vecka och Jan-Olof Jacke tvingades investera i en större kopieringsapparat.

Svenska företagens landshövding

Att leda arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är något helt annat. Det är lite som att vara de svenska företagens landshövding – en röst som ska representera, klippa band samt ena vitt skilda uppfattningar och samtidigt parera fackens olika krav. Svenskt Näringsliv har 50 bransch- och arbetsgivarförbund, som i sin tur ­representerar runt 60 000 medlems­företag.  

Jobbet är välbetalt för att vara ett organisationsuppdrag. Jan-Olof Jacke tjänar runt en halv miljon kronor i månaden.

Men det har historiskt också varit en utsatt roll. Ebba Lindsö sparkades efter två år på vd-posten 2005 när hon försökte modernisera verksamheten. Carola Lemne meddelade sin avgång på den internationella kvinnodagen den 8 mars 2018 efter fyra år och växande intern kritik. Lemnes avtryck i samhällsdebatten var för svagt, ansåg kritiker.

Varför antog du det här komplicerade uppdraget?

”Först tyckte jag att det var en konstig fråga. Jag har inte bakgrunden. Men när jag började fundera på möjligheterna att vara företagens röst och påverka, kändes det som en unik möjlighet”, säger Jan-Olof Jacke. 

Du har ju i hela ditt liv jobbat med affärer, att få företag att utvecklas och tjäna pengar. Saknar du inte det?

”Man får inte utlopp för allt samtidigt. Här får jag utlopp för att skapa bättre ­förutsättningar för andra att göra affärer.”

Driver du någon affärsverksamhet vid sidan om ditt uppdrag på Svenskt Näringsliv?

”Jag sitter i en styrelse, stiftelsen som äger Svenska mässan i Göteborg. Det är ­roligt att ha en fot kvar i Göteborg. Och så har jag ett vilande bolag. Det ligger där för ­’sooner or later’”, säger han.

Du har haft jobbet i drygt ett år nu. Vad har du hittills åstadkommit?

”Jag tycker bland annat att vi har flyttat fram våra positioner i hållbarhets- och klimatfrågan. Jag är också jättenöjd med att vi har ett helt nytt team på plats. Vi försöker vända vår organisation till att bli mer resultatorienterad”, säger han. 

IF Metall-basen redo för strid Bytt ut folk i ledningen

Jan-Olof Jacke har under sitt första år rört om en del i Svensk Näringslivs ledning. Den mångårige vice vd:n och kommunikationsansvarige LARS GÖRAN ”LG” Johansson har lämnat. Grundaren av pr-byrån Nordic Public Affairs Johan Jakobsson, som tvingades avgå som Folkpartiets parti­sekreterare i samband med anklagelser om dataintrång, ska inom kort ersätta honom. Johan Jakobsson har närmast hjälpt ­Nyamko Sabuni att knipa partiledarposten i Liberalerna. Mattias Dahl är ny vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv efter Peter Jeppsson. Mattias Dahl hämtades från Transportföretagen, där han varit vd sedan 2016. Och den tidigare generaldirektören på Kommerskollegium Anna Stellinger har kommit in som ny chef för internationella frågor. 

Men när det kommer till konkreta ståndpunkter blir Jan-Olof Jacke en sann diplomat. Han sätter ännu inte ned foten i viktiga frågor utan hänvisar till utredningar som ska slutföras. 

Nyligen lämnade till exempel ­Moderaterna och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen som säger att Sveriges målsättning 2040 ska vara att ha 100 procent förnybar elproduktion. De kärnkraftspositiva partierna ville ­ändra målet till 100 procent fossilfri elproduktion.

Och riksdagen röstade med knapp marginal ned M:s, KD:s, L:s och SD:s förslag om att driva vidare kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Är kärnkraft viktigt för Sveriges företag?

”Vårt största projekt handlar just nu om vilket energisystem vi ska ha om 20–30 år. När vi efter sommaren är klara med vårt analysarbete tar vi ställning. Men det är klart att kärnkraften i dag, som står för 40 procent av vår elproduktion, kommer att vara viktig under en lång tid framöver.”

Inga besked om arbetsrätten

Vd:n på Svensk Näringsliv svarar lika svävande kring den aktuella frågan om höghastighetståg, som regeringen utreder och driver. 

Och när det kommer till hotet om lagstiftning för att skapa en mer flexibel arbetsrätt vill han inte heller bekänna färg. Förhandlingar mellan fack och arbets­givare pågår. Utsikterna att lyckas ser dock mörka ut efter att flera LO-förbund i decem­ber hoppat av förhandlingarna.

”Vi har goda förhoppningar om att ­lyckas. Men det är inte på något sätt givet”, säger Jan-Olof Jacke. 

Misslyckas ni och regeringen går fram med lagstiftning finns det också en risk att regeringen faller. Hur ser du på det?

”Om regeringen faller om vi inte ­kommer överens, kan vi inte spekulera kring”, säger han. 

Någon kommentar kring Di:s av­slöjande om att parterna utreder möjligheten att ta över a-kassan och delar av ­arbetsförmedlingen som en del av upp­görelsen vill han inte ge. 

”På vilket sätt a-kassan ska organiseras är i grunden ovidkommande för oss. Det viktiga är att fler omfattas utan att systemet blir dyrare för arbetsgivarna”, säger Jan-Olof Jacke.

Struntar i kollektivavtal

Ett växande bekymmer för Svenskt ­Näringsliv, och som Jan-Olof Jacke lovat sina intressenter att arbeta med, handlar om den förändrade arbetsmarknaden. Allt färre är fackligt anslutna. Det innebär att den svenska modellen med kollektivavtal försvagas. Den bygger på att arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden ­gemensamt förhandlar om vad som gäller kring löner och villkor. Andelen fackligt ­anslutna ligger i dag runt 62 procent bland arbetare, vilket kan jämföras med toppåret 1995 då nästan 90 procent av arbetarna var anslutna till facket. Bland tjänstemän har andelen fackligt anslutna också krympt.

Nya snabbväxande företag såsom ­Spotify, Klarna och Exeger struntar i kollektivavtal för sina anställda. Enligt Giovanni Fili, vd på det svenska solcellsföretaget Exeger, handlar det i hans fall om att han vill ­skapa mer individuella lösningar. Den gynnar både företaget och de anställda, tycker han. Vissa vill ha mer pension, andra vill ha ­mindre, vissa vill få extra föräldraersättning, förklarar han. 

Jan-Olof Jacke är för kollektivavtal, men påpekar att det finns ett reformbehov.

”Jag gillar kollektivavtal. Jag tror att det är svårt att driva den här organisationen om man inte gillar det. Den modell vi har, och inte minst med industriavtalet som är 20 år gammalt, har levererat väldigt bra för företag och anställda under lång tid. Sedan är det inte en religion för oss”, säger Jan-Olof Jacke. 

Hur påverkas ni av att andelen fackligt anslutna dalar?

”Om anslutningsgraden på den fackliga sidan fortsätter ned, då kommer relevansen för kollektivavtal att ifrågasättas. Varför ska majoriteten omfattas av något där en minoritet är med?”, säger Jan-Olof Jacke.

Är du oroad över utvecklingen?

»Plötsligt fanns det miljarder på kontot«

”Det är bra för oss att ha en representativ motpart. På det sättet kan man vara ­oroad. Vi ser ingen bättre modell vid horisonten. Men det är inte så att modellen kommer se ut som den gör om 20 till 30 år”, ­säger han. 

Hur kommer modellen se ut om 20 år?

”Det får vi väl utveckla. Det här är en ­jätteviktig fråga”, säger han. 

Stökig avtalsrörelse väntar

Svenska modellens bärkraft är ett mer långsiktigt analysarbete för Svenskt Näringslivs vd. I det korta perspektivet gäller det att ro i land 2020 års avtalsrörelse. Den kickades i gång runt jul och ser ut att bli stökig. Fackförbunden Kommunal och Pappers, som representerar en femtedel av LO-kollektivet, har ställt sig utanför LO:s samordning. Kommunal ifrågasätter bland annat varför den konkurrensutsatta industrin ska utgöra det så kallade märket, det vill säga den bransch som sätter taket för löneutvecklingen. 

”Vi tycker att det är väldigt logiskt att den konkurrensutsatta sektorn sätter märket. Det är en viktig princip”, säger Jan-Olof Jacke. 

Facken och arbetsgivarna står väldigt lång ifrån varandra. Facken inom industrin har lagt ett löneökningsbud på 3 procent. Arbetsgivarens motbud ligger på mindre än hälften, 1,4 procent.

Jan-Olof Jacke ler och skrattar vänligt, ofta för att parera jobbiga frågor. Han har en optimistisk uppsyn, vilket säkert hjälpt honom genom livet. 

Har du haft någon motgång i din karriär som du vill dela med dig av?

”Det är klart att jag har haft massvis med motgångar, men jag är befriad från riktigt stora motgångar på det professionella planet. Och faktiskt på ­familjeplanet också”, säger Jan-Olof Jacke.