Di Weekend INTERVJUER

Döper nya krogen efter farmor

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Danyel Couet öppnar eget och döper krogen efter sin farmor Allegrine.

Amanda Lindgren

Efter 24 års samarbete och 22 ­restauranger tillsammans med Melker Andersson, öppnar Danyel Couet sin första, helt egna krog. Det visar sig i själva verket vara två. Tvärs över gatan öppnar han nämligen också en bar.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Efter så många år tillsammans med Melker Andersson, varför har du valt att köra solo?

”Melker är äldre än jag är och vi har olika ­agendor i livet. Jag känner att jag ännu inte öppnat min drömkrog – och det vill jag göra. Men den får jag starta själv.”

Det blir inte oväntat en fransk restaurang. Kan du förklara dina franska rötter?

”Min pappa kommer från Frankrike och min mamma kommer från Finland. Själv är jag född och uppvuxen i Sverige. Min franska farmor har betytt mycket för mig. När man var hemma hos henne i Paris doftade det mat hela tiden. Det var där mitt kartotek av smakminnen skapades. När jag gick ut skolan var det självklart att jag skulle resa till Paris och jobba på restaurang. Jag hade språket, jag hade min farmor där, jag fick hjälp med min tvätt och kunde äta söndagsmiddag hos henne – och sedan jobba hela veckorna. Nu ­döper jag min restaurang efter henne: Allegrine.

Vilka maträtter brukade din farmor laga?

”Kumminmorötter var min favorit. Hon lagade även helt fantastiska pommes frites som var perfekt krispiga i kanten, mjuka i mitten och med en tät smak av potatis.”

Paul Bocuse, av många kallad världens mest kända kock, avled nyligen. Han gav namn till kocktävlingen Bocuse d’Or, även kallat Kock-VM. Melker Andersson tävlade för Sverige 1995 med dig som assistent, commis. Vad har han betytt för dig?

”Paul Bocuse var som en fader i vår krets. När jag och Melker var med tog vi silver. Då träffade jag ­honom för första gången. Därefter har vi setts i Lyon ­varje gång det är Bocuse d’Or.”

Omtest: Trivsamt & gott i gamla hotellet Hur skulle du beskriva det franska kökets ställning i dessa nynordiska tider?

”Frankrike har ju tyvärr varit väldigt konservativt, både vad gäller mat och vin, men de senaste tio åren har det hänt mycket. Själv vill jag inte skapa ett klassiskt franskt brasserie. Det här kommer vara en fransk krog där en fransman inte känner igen sig.”

Vad lagar du för mat hemma?

”Alltifrån vietnamesiska vårrullar till mustiga grytor, eller till och med tacos. Fast jag tror ­ungarna föredrar den svenska tolkningen med köttfärs.”

FAKTA
Danyel Couet

Ålder: 45 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Utanför Stockholm.

Bakgrund: ­Arbetade med ­Melker Andersson på stjärnkrogen Fredsgatan 12. Var dessförinnan på Edsbacka Krog, Coq Blanc och på olika krogar i tre år i Paris.

Aktuell: Öppnar i slutet av april ­restaurang Allegrine på Kammakargatan i Stockholm med 87 platser. Tvärs över gatan har redan Bar Étable, med 48 ­platser, öppnat.

Frukost: Kaffe, juice och leverpastej­smörgås på bygget.

VISA MER
När ni stängde F12 sa ni att ni letade lokal för en ny stjärnkrog, en efterföljare. Hur gick det med dessa planer?

”Jag kände att F12 hade nått sin kulmen och vi beslöt att stänga. Jag tittade på några nya lokaler som var intressanta, men av olika skäl blev det ­inget. Det drog ut på tiden och som alla tankar och idéer utvecklades det och blev det här i stället.”

Lovande smakstart i Uppsala Nu är det 100 procent fokus på nya restau­rangen Allegrine, säger du. Vad händer med F12-Gruppen och Vigårdakoncenren som du äger med Melker Andersson?

”Det fortsätter som vanligt. Det här är den 23:e krogen jag öppnar, tror jag, så jag är van att ha många bollar i luften. Vi sitter i telefon varenda dag, jag och Melker, och diskuterar förändringar på menyer och hur vi ska vidareutveckla Vigårdakonceptet. Sedan har vi, tack och lov, väldigt ­duktig personal som driver krogarna.”

Melker Andersson har parallellt en annan, ny krogkoncern där bland annat Mr och Miss Voon-restaurangerna ingår. Det är inte så att ni håller på att separera?

”Absolut inte, tvärtom. Jag och Melker är ju goda vänner efter alla de här åren. Vi har bättre kontakt än någon gång tidigare. Han ringer mig nästan varje dag för att få råd, skickar menyförslag till sin nya krog i Uppsala, Heart & Bones, och frågar vad jag tycker. Jag kommer med kritik och så diskuterar vi, förändrar och justerar. Och likadant är det för mig, jag ringer honom och frågar om råd. Man behöver få kritik för att kunna bli bättre och utvecklas. Den dialogen är nödvändig. Vi har ingen annan. Vi har jobbat ihop så länge. Det går inte att bara klippa.”