Di Weekend INTERVJUER

Digital rivstart – Academedias vd hoppas på ny lag efter krisen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”I framtiden kommer vi se en kombination av fysisk undervisning och fjärrundervisning. Det här är ett sätt att ­adressera lärarbristen och ett sätt att utmana den traditionella ­undervisningen. Skolan har legat efter digitalt”, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia.

Petronelle Halvorsen

På 48 timmar ställde utbildningsjätten Academedia om sina 144 gymnasier från fysisk till digital undervisning. Vd Marcus Strömberg är näst intill lyrisk över omställningen. ”Vi är på en exceptionell lärkurva”, säger vd:n som hoppas att möjligheten till digital undervisning utökas när landet är förbi coronakrisen. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är onsdag i början av april. ­Lokalerna borde sjuda av liv. Det efterlängtade sommarlovet närmar sig, kvällarna blir längre och för gymnasieeleverna står ­mycket på spel, inte minst studie­mässigt. Terminsbetygen ska sättas. Men klassrummen i det gamla järnvägskontoret ekar ­tomma. Endast rektorn och några lärare syns i de pampiga korridorerna. En elev som går gymnasiets estetiska program hämtar upp skolböcker och skyndar sig snabbt ut ur lokalen. Rektorn för Procivitas gymnasium i Karlberg hälsar ­bestämt att hon nu ska låsa in sig på sitt rum för budgetarbete. 

Våren 2020 är sig inte lik. För Sveriges gymnasister och deras lärare är den historisk. Den 17 mars meddelade statsminister Stefan Löfven att gymnasieskolor, högskolor och universitet ­rekommenderas bedriva distansarbete med start påföljande dag. 

”Det blir ett svårt arbete för gymnasiesko­lorna och även eleverna. Vi måste alla göra uppoff­ringar”, sa utbildningsminister Anna Ekström när nyheten offentliggjordes.

Föräldrarna var oroliga

Den extraordinära åtgärdens syfte var att ­bromsa spridningen av coronaviruset. Gymnasieelever tros enligt Folkhälsomyndigheten orsaka en större smittspridning än grundskoleelever, ­eftersom de rör sig mer i samhället. Att även stänga grundskolor bedöms än så länge ha en för stor negativ påverkan för samhället. Om ­åtgärden över huvud taget är effektiv råder det också delade meningar om. Den förre detta stats­epidemiologen Johan Giesecke, som arbetar som konsult för Folkhälsomyndigheten, av­färdar stängningsbeslutet för gymnasierna som dumt. Han bedömer att barn och ungdomar inte ­smittar så mycket.

”Åtgärden var regeringens påhitt. De ­ville visa sig handlingskraftiga”, har Johan Giesecke tidigare sagt i en intervju i Di Weekend. 

FAKTA
Marcus Strömberg

Ålder: 52 år.

Familj: Hustrun Karin Strömberg, företagssjuksköterska, tre barn 20, 23 och 25 år gamla.

Bakgrund: Civilingenjörsexamen, teknisk fysik och elektroteknik vid Lin­köpings universitet. Olika chefsjobb på Lernia.Vd för Academedia sedan 2005. Styrelse­ledamot IFOUS innovation, forskning och utveckling i skola och förskola.

Tjänar: Vd-ersättning (lön, rörlig ersättning och pension) 9,2 Mkr under räkenskapsåret 2018–2019.

Ägande i Academedia: 295 848 aktier som uppgår till ett värde på drygt 14 Mkr (baserat på en ­aktiekurs på 49 kronor). Därutöver också optioner.

Fritid: Spelar piano och gitarr, gör musik på dator.

VISA MER
FAKTA
Academedia

Sveriges största utbildningsbolag med verksamhet i Sverige, Norge och Tyskland. Företaget driver förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildning.

Omsättning: 11,7 miljarder kronor.

Resultat efter skatt: 431 Mkr.

Ägare: Academedia är noterat på Stockholmsbörsen. Familjeföretaget Mellby Gård med vd Johan Andersson är störst ägare med 21 procent av kapitalet.

Siffrorna avser det senaste ­räkenskapsåret, 2018–2019.

VISA MER

Men låt oss backa bandet.

Marcus Strömberg, vd för Sveriges största utbildningsföretag Academedia som driver 154 förskolor, 74 grundskolor och 144 gymnasieskolor, började ana varthän det barkade för en månad sedan. Redan i januari vädrade föräldrar oro över barn som återvänt från besök i Kina. Frågeställningen återkom under sportloven. Skulle de ­elever som varit i coronadrabbade regioner som Italien och Österrike återvända till skolorna utan en karantänsperiod?

”Jag reagerade först lite som Sveriges myndigheter. Corona kändes väldigt långt bort”, säger Marcus Strömberg. 

Egna riktlinjer

Men eftersom föräldrarnas fruktan bara tilltog bestämde sig skoljätten för att sätta upp egna riktlinjer: de elever som varit i ett riskområde hamnade i karantän under en period på två ­veckor. Huruvida det var vetenskapligt motiverat undersöktes inte. Academedia tvingades snabbt backa från åtgärden. 

”Vi beslutade detta före officiella rekommendationer och blev då kritiserade av Folkhälso­myndigheten, Skolverket och kommuner. Så vi tog bort karantänen.”

På söndagskvällen under vecka nio, det vill säga innan stockholmarna skulle återgå till skolan efter sitt sportlov, kom till slut nya direktiv från Folkhälsomyndigheten. Plötsligt var det upp till skolorna att själva avgöra hur de skulle hantera elever från högriskområden. 

”Folkhälsomyndighetens linje var samtidigt att alla som inte hade symtom skulle gå till ­skolan. Folkhälsomyndigheten borde under vecka nio ha gått ut med en gemensam riktlinje om karantän för dem som återvände från högriskområden. Det hade varit klokt”, säger ­Marcus Strömberg.

Under den här perioden var det ett hårt ­föräldratyck på att stänga skolor. Bland de som stängde på grund av coronafall fanns Danderyds gymnasium, flera Viktor Rydberg-skolor, Manilla­skolan (också uppmärksammad som prinsessan Estelles skola) och en Kunskaps­skola. 

”Vi bestämde oss då för att inte stänga några skolor”, säger Marcus Strömberg.

Academedias kompromiss blev att be de föräldrar vilkas barn varit i riskområden att kontakta sina skolors ledning. Därefter skulle man individuellt diskutera en eventuell karantän.

”Vecka nio och vecka tio var väldigt kritiska veckor. Det är då den stora smittan kom in i Sverige med flera tusen som återvände från sportlov. Ska man vara efterklok borde myndig­heterna ha agerat snabbare då. Man tog lite för lätt på vecka nio.” 

Norrmännen tappar tålamodet

Academedia, likt resten av skol-Sverige, hanterade tiden fram till den 17 mars, då gymna­sierna gick över till distansundervisning, efter eget ­omdöme. Både för att parera föräldrarna och försöka minska smittspridningen i samhället. 

 ”Inför beslutet om att gå över till distans­utbildning hade vi en nära dialog med utbildningsdepartementet. Vi blev inbjudna till två ­möten med utbildningsminister Anna Ekström och hennes statssekreterare Erik Nilsson. De ­ville veta reaktionen hos oss som största friskolekoncern i landet.”

Var det rätt att stänga landets gymnasier?

”Man kan undra om det var rätt eller fel. Om man ska stänga någon del av skolsystemet, så gör det här minst skada”, säger Marcus Strömberg.

 I Norge, där Academedia driver 101 förskolor, har föräldrar tappat tålamodet, enligt vd:n.

Norge stängde sina skolor, grundskolor och förskolor den 12 mars. Norska förskolor öppnar igen den 20 april och grundskolans klasser ett till fyra öppnas den 27 april.

”Det är slitsamt och svårt att ha barnen hemma samtidigt som man ska jobba. Hela samhället stannar av. Våra norska medarbetare ställer sig frågande till den svenska modellen. Vem som gör rätt eller fel får framtiden utvisa”, säger Marcus Strömberg. 

Närvaron har ökat

Hur gick det då för Academedia att på 48 timmar ställa om sin gymnasieundervisning till distansverksamhet? Ska man tro vd:n gick det ”otroligt bra”. 

”Vi har 36 000 gymnasieelever. På 48 timmar fick de hämtar datorer, böcker och flytta undervisning till distans.”

Gymnasieverksamheten är hjälpt av att samt­liga elever fått en dator av skolan.  Academedia använder främst Google educationsviten som innehåller ett verktyg för videolektioner, ­”Google meet” och en läroplattform som heter ”Google classroom” med ordbehandlingsprogram och ­excelverktyg.  

”Schemat ligger kvar. Skillnaden nu är att man som elev kan sitta var som helst. Det har inte ­varit tillåtet att jobba på det här sättet tidigare. Rege­ringen ändrade ett regelverk som man stått fast vid under de sista tre åren på tre timmar”, fort­sätter Marcus Strömberg.  

Academedia gick från att ha drygt 400 digitala lektioner vecka nio till att vecka 13 ha drygt 87 000 lektioner över nätet. Och elevnärvaron har ­totalt sett ökat, när utbildningen sker digitalt jämfört med fysiskt. 

”Vi har nästan sömlöst kunnat gå över från det här till fjärrundervisning.”

Från början fanns disciplinproblem som att elever plötsligt stängde av lärare eller andra klasskompisar. Men efter justeringar från Google har nu läraren fått administrationsbehörighet och kontrollerar vilka som deltar. Google har också gjort det omöjligt för elever att stänga av andras mikrofoner. 

”Vi har löpande varit i kontakt med Google i Sverige”, säger Marcus Strömberg.

”Skolan har legat efter digitalt”

Di Weekend deltar också på en digital lektion om dialekter på en av Academedias gymnasieskolor i Skåne med språkläraren Stefan Kronander, som 2016 blev utnämnd till årets lärare. Hans lyskraft går igenom skärmen. Stefan Kronander står i sitt tomma klassrum i Malmö och håller sin lektion som om eleverna var på plats. Elever svarar i skrift och visst finns det fördelar. Den som behöver lugn och ro har det, den som mår bra av att röra på sig samtidigt som lektionen pågår i örat kan göra det. Men hur går det för den skoltrötte? Och hur vet man att eleven verkligen deltar på lektionen?

»Alla andra länder gör fel«

 ”Det kommer att komma en backlash med ­elever som tröttnar. Men vi är på en exceptionell lär­kurva när de gäller att använda digitala verktyg. ­Lärarna lär sig otroligt mycket nu”, säger Marcus Strömberg.

”I framtiden kommer vi se en kombination av fysisk undervisning och fjärrundervisning. Det här är ett sätt att adressera lärarbristen och ett sätt att utmana den traditionella undervisningen. Skolan har legat efter digitalt”, fortsätter han. 

Vad gör ni med de elever som inte deltar, och de elever som låtsas delta, det vill säga bara går in i lektionen utan att lyssna?

”Min största oro är att barn kommer i kläm. Vi har ett elevhälsoteam som ringer upp eleven och ber dem logga på. Vi sätter också upp digitala ­möten med elevhälsan.” 

Samtidigt som Marcus Strömberg är näst intill lyrisk över hur snabbt skolan kunnat ställa om kvarstår utmaningar han har svårt att adressera.

Hur ska gymnasisterna fira sin student? För­budet mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer gör det svårt för skolorna att organisera ett firande.

”Allt som hör en student till, som att spruta ­Pommac eller vad man nu festar med, kommer inte gå som det ser ut nu. Vi försöker se om de går att organisera det här på något annat sätt. Ett ­alternativ skulle vara att skjuta på firandet”, ­säger Marcus Strömberg.

Efterfrågar en svensk plan

Till skillnad från merparten av toppcheferna i Sveriges näringsliv, är inte Marcus Strömberg bekymrad över sitt företags ekonomi. Skolpengen fortsätter att ticka in oavsett corona. Men över­gången till distansutbildning har ännu inte inneburit ­några kostnadsminskningar för bolaget eftersom undervisningen drivs enligt schema med intakta lektioner och klasser. Även om skolgruppen inte serverat luncher till gymnasieeleverna, har ­Academia stått kvar med leverantörskostnader. Skolbolaget tittar nu på lösningar för hämt­luncher för elever. På sikt skulle samtidigt en ökad digitalisering av skolan kunna leda till stora besparingsmöjligheter.

”Vi ser att en del mindre rörliga kostnader omfördelas, men helheten påverkas inte i någon stor utsträckning. Hur det blir framåt är svårt att säga”, säger vd:n.

Men han efterfrågar i likhet med tredje AP-­fondens vd Kerstin Hessius en plan. Hur ser den svenska planen ut för att öppna upp samhället igen? Marcus Strömberg skulle välkomna om fler testades så att sjuka ringades in och restrik­tionerna kunde lättas för de friska i samhället.  

”Vi måste försöka hitta en väg där så mycket som möjligt av samhället kan vara öppet. En ­uttalad plan skulle inge hopp”.

Utbildningsministern: »Jag tycker synd om studenterna«

Sistaårseleverna på gymnasiet kan inte räkna med ett vanligt studentfirande, enligt utbildningsminister Anna Ekström. 

Hur kommer det sig att regeringen bara rekommenderade att landets gymnasier skulle stänga? Skolor och förskolor har samtidigt hållits öppna.

”Bakgrunden till Folkhälsomyndighetens ­rekommendation handlar om att dämpa smittspridningen. Till gymnasieskolorna reser man längre och samlas från flera olika kommuner och stadsdelar. Det här rör sig också om elevgrupper som kan ta ansvar för sina studier”, säger utbildningsminister Anna Ekström. 

Finns det någon risk att även skolor och förskolor stängs i Sverige?

”I dagsläget är det inte aktuellt.”

Måste landets gymnasier följa rekommendationen?

”Nej, de som fattar beslut om det är skolornas huvudmän, kommunala och fristående. Men skolorna har följt rekommendationen i mycket stor utsträckning.”

Hur länge kommer det här att pågå?

”Det beror på smittläget och vilka bedöm­ningar som görs för att begränsa smittspridningen, ­ ­säkra vården och värna dem som är i riskgrupper. Vi måste ha en beredskap för att rekommendationen gäller våren ut.” 

Hur tycker du att övergången till distansundervisning varit?

”Det är en blandad bild. För många skolor har det gått över förväntan bra. Men det finns problem. Den här krisen slår hårdast mot dem som behöver skolan allra mest.”

Hur ska gymnasieeleverna skriva prov för att få rättvisa betyg? Frågan är särskilt viktigt för eleverna som till våren ska kvittera ut avgångsbetyg.

”Regeringen har nyligen öppnat för att elever ska kunna komma in till skolan för att exempelvis skriva prov eller göra praktiska moment. Elever som behöver särskilt stöd ska också kunna få det i skolan. Det här ska ske i små grupper och ­under säkra förhållanden.”

En plan för barnen Kommer elever att kunna fira sin student?

”Jag utgår ifrån att det kommer att bli stora ­anpassningar och begränsningar med tanke på förbudet mot folksamlingar med fler än 50 personer. Jag tycker det är synd om studenterna. Många har sett fram emot den här dagen, planerat och sparat pengar. Men det är nog bara att inse att studentfirandet kommer bli annorlunda i år jämfört med tidigare år.”

Academedia hoppas att möjlighet till distansundervisning kvarstår efter coronakrisen. Hur ser du på det?

”Mitt i den här krisen har regeringen lagt fram en proposition till riksdagen om att tillåta distansundervisning i högre utsträckning i svensk skola. Vi skulle vilja underlätta undervisningen av ­behöriga lärare i de delar i landet där vi har låg ­lärarbehörighet, och se till att elever som inte ­klarar av att gå till skolan kan få distansunder­visning.” 

Norsk expert: »Vi vet att barn kan smitta«

När Sverige rekommenderade gymnasierna att gå över till -distansutbildning den 17 mars hade Norge redan stängt hela sitt skolväsende – förskolor och skolor inkluderat.  

Den norska regeringen har följt rekommendationer från det norska Hälsodirektoratet, som lyder under det norska hälsoministeriet. 

”Vi rekommenderade en skol- och förskolestängning den 12 mars. Genom stängningen ville vi upprätta kontroll över situationen. Vi har haft som mål att reducera smittspridningen i ­Norge maximalt”, säger Espen Nakstad, assisterande hälsodirektör vid Hälsodirektoratet, och som själv beskriver sig som Norges motsvarighet till Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell.  

Den svenska Folkhälsomyndigheten bedömer att barn inte är motorn i smittspridningen och att det inte finns någon anledning att stänga skolor och förskolor. Hur ser du på det? 

”Barn får normalt inte allvarliga symtom, men vi vet att barn blir smittade och att de kan smitta andra. Vi vet att barn har en roll i smittsprid­ningen. Vi har valt en mer försiktig hållning.”

Precis före påsk meddelade den norska rege­ringen att förskolorna och grundskolans klasser ett till fyra öppnas mot slutet av april.  

”Öppningen ska göras gradvis och under kontroll så att vi inte får smittspridning. Eftersom vi har få nya fall av smitta i Norge tror vi att detta kan ske på ett bra sätt.”

Hur ser du på att Sverige dragit andra slut­satser än Norge?

”Många strategier kan visa sig vara riktiga. Vi vill inte kritisera den svenska Folkhälsomyndigheten för att göra något fel. I Norge har vi valt att stänga alla skolor och förskolor eftersom vi vill vara på den säkra sidan och få smittan maximalt reducerad.”

Hur ska ni långsamt öppna upp samhället, om ni inte har byggt upp en flockimmunitet?

”Om man ska få flockimmunitet på den nivå att sjukvården inte kollapsar tar det många år innan ni i hela Sverige skulle nå dit. I Norge har vi inte fattat beslut än om vilken strategi vi ska ha för immu­niteten. Vi har stora planer för att testa den norska befolkningen. Vårt mål är så få smittade i samhället som möjligt så att vi har kontroll och att sjukvården kan fungera normalt.”