Di Weekend INTERVJUER

»Det här är inte självömkan«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

SUCCÉ. Georgios Karpathakis har skrivit en bok om adhd.

Georgios Karpathakis har gett adhd,den osynliga funktionsnedsättningen,ett ansikte. Och blivit författare på kuppen.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Din bok kom ut för någon vecka sedan och toppade genast en av försäljningslistorna. Är du förvånad?
”Det är helt galet och något jag aldrig vågat drömma om. Jag trodde att det skulle finnas intresse och att det kanske skulle gå att sälja 1 000 exemplar på fyra månader, men det sålde jag på drygt en vecka. Det är svårt att greppa.”

I efterordet framgår att du helst hade velat slippa skriva boken. Varför då?
”Om man som vi lever i ett av världens mest moderna samhällen och demokratiska land är det svårt att förstå att en del människor fortfarande inte får tillgång till tidig hjälp och rätt stöd för att kunna nå sin fulla potential. Mitt mål är att öka kunskapen om adhd och att fler ska få rätt hjälp och stöd i tid. Tyvärr är vi inte där. Anledningen till att jag delar med mig av mina erfarenheter om hur tufft jag har haft det, men också vad som har varit bra, är för att jag vill åstadkomma en förändring. Medvetenheten om adhd har ökat, men djupare kunskap om diagnosen saknas generellt. Fördomarna är många.”

Du har berättat om sex självmordsförsök och har sagt att du är osäker på om du någonsin kommer att tycka om dig själv. Är det fortfarande så?
”Det handlar inte om självömkan, men de första 25 åren av mitt liv, tills jag fick min diagnos, kämpade jag konstant med övertygelsen om att jag var värdelös och dum i huvudet. Det tog hårt på min självkänsla. Jag kanske uppfattas som en person med gott självförtroende nu, men jag medicinerar varje dag och håller fortfarande på att reparera mig.”

Vilka är dina bästa hjälpmedel i vardagen?
”Min Googlekalender. Utan den, där jag kan hålla reda på vad jag ska göra och få påminnelser om när det ska göras, vet jag hur fort det kan gå åt helsike. På delad förstaplats ligger mina hörlurar. Ibland har jag dem bara för att skärma av mig från alla ljudbaserade intryck.”

Djupt och kul om depression

Du har fått finansiering från Kinnevik, via Reach for Change, till Underbara adhd. Kommer det att fortsätta?
”Från och med i år står jag på egna ben. Jag kan identifiera mig med etiketten social entreprenör och säljer mina föredrag som uppdragsutbildning till organisationer, företag och kommuner. Jag har flera spännande idéer och projekt på gång med några stiftelser, välgörenhetsorganisationer och stora företag som jag inte kan berätta om än. Men jag hoppas och tror att Underbara adhd kommer att synas i Almedalen i sommar.”

Vilken är din största utmaning just nu i livet?
”Att varje dag göra saker lagom. Att driva eget företag när man har diagnosen adhd och älskar att jobba blir lätt alldeles för mycket. Jag känner mig oduglig när jag har semester och måste hela tiden sysselsätta mig.”

FAKTA
Georgios Karpathakis

Ålder: 30 år.

Familj: Flickvän.

Bor: Täby, men är på väg att flytta till Kungsholmen.

Bakgrund: Social entreprenör, har läst medie- och kommunikationsvetenskap och jobbat på pr-byrå. Grundare av den digitala platt-formen Underbara ADHD, en mötesplats med fokus på adhd.

Aktuell: Nyutgivna boken Underbara adhd – den svåra superkraften (Bokförlaget Max Ström).

Frukost: Två koppar americano och en pain au chocolat på Café Saturnusi Stockholm.

VISA MER

Vad ska man framför allt inte säga till någon med diagnosen adhd?
”Undvik att säga ’jag förstår vad du känner’. De som inte själva lever med adhd kan aldrig föreställa sig vad som försiggår i kroppen eller hjärnan. Alla ljud här på kaféet, sorlet av samtal, slamret av tallrikar, bebisskrik, att någon dunkar handen i ett bord – allt det där gör att jag tappar fokus. Om jag inte koncentrerar mig fullständigt på att prata med dig tappar jag tråden.”

Caroline Wozniacki förgyller Båstadtennisen

Så öppna kontorslandskap på jobbet är inte att tänka på?
”Den som säger att det är gynnsamt med öppna kontorslandskap är inte med i matchen. Arbetsgivare måste se till att det finns gott om tysta rum eller konferensrum där man kan sitta avskilt om de anställda inte har egna rum.”

För en med noll impulskontroll, som älskar tatueringar och har flera vänner som är tatuerare – vad kan gå fel?
”Det har blivit elva stycken hittills, den största går från handleden upp till axeln. Jag har lyckats hålla mina händer rena, men jag har mycket yta kvar på kroppen. Jag känner som sagt många tatuerare, men försöker hantera mina impulser.”