Di Weekend INTERVJUER

»Det är en fördel att vara äldst«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jack Mikrut

För 40 år sedan beslutade hon, som chef för Socialstyrelsen, att ta bort sjukdomsstämpeln på homosexualitet. I dag är Barbro Westerholm , 85 år, äldst i riksdagen och kämpar vidare mot all sorts diskriminering.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Hur tycker du att synen på hbtq-frågor har förändrats?

”Det har ju hänt massor. 1979 var ­homofobin väldigt uttalad. I dag när jag talar med barnbarn och andra ungdomar fattar de inte att folk blev av med jobbet, blev misshandlade, eller att familjer försköt människor som kom ut som homosexuella.”

Hur talade man om homosexuella och lesbiska under 1970-talet?

”När jag tog beslutet om att ta bort sjukdomsklassifikationen blev det få reaktioner. Men när senare hiv upptäcktes, då kom hatet mot homosexuella och mot mig. Sjukdomen sades vara Guds straff. Det var inte nådigt i början av 1980-­talet.”

Hur är debatten i dag i Sverige?

”Helt annorlunda. Men även helt annorlunda mot Polen och framför allt många länder utanför Europa där det fortfarande finns dödsstraff för hbtq-personer.”

Tycker du att vi talar för lite om det?

”Vi har vunnit så mycket att vi har glömt bort att frågorna hela tiden måste underhållas. Nu är det mäns våld mot kvinnor som debatteras, men det finns många jämställdhetsfrågor.”

Du är noga med ords betydelse och säger exempelvis värdmoderskap i stället för surrogatmamma. Varför?

”Surrogat för mig, som växte upp under andra världskriget med ransonering och surrogatkaffe, betyder sämre alternativ jämfört med originalet. Så jag kallar det värdmoderskap. Det är en ­kvinna som ställer upp som värd för att föda barn åt en annan kvinna.”

Du har en bakgrund som professor i läke-medels­epidemiologi, vad gjorde du då?

”Jag har forskat kring läkemedelsanvändning, läkemedelsbiverkningar och väldigt mycket kring p-piller.”

FAKTA
Barbro Westerholm

Ålder: 85 år.

Familj: Gift, fyra barn, nio barnbarn.

Bakgrund: Läkare, professor i läkemedels­epidemiologi, chef för Socialstyrelsen, ord­förande i ideella organisationer. Nu riksdags-ledamot för Liberalerna.

Aktuell med: 40 års ­jubileum för Socialstyrelsens borttagning av sjukdoms­stämpeln för homosexuella.

Frukost: Te och en frukt inne på riks­dagen.

VISA MER

Är du då förvånad över att abortfrågan kommer upp igen?

”Ja, då har man inte läst på. När jag läste medicin obducerade jag unga kvinnor som dött på grund av illegal abort. Det fanns fall där kvinnor tog sitt liv för att de inte vågade komma hem gravida utanför äktenskap. Att få fram ett läkemedel som p-piller, så man själv kunde styra när man vill bli förälder, det var ju helt fantastiskt.”

»Äldreomsorgen ligger kraftigt efter«

Är det sant att p-piller såldes svart i Kungsträdgården på den tiden?

”Det var medan jag hade ansvar för läkemedelsfrågor inom Medicinalstyrelsen, som fanns före Socialstyrelsen. Hierarkin ovanför mig sa nej till p-piller. När jag hörde att de såldes svart i Kungsträdgården kontaktade jag en gynekolog som var för p-piller. Jag sa att vi måste kroka arm, för det är bättre att kvinnor får läkemedel via läkare än att köpa dem svart. Så en solig majdag 1964 blev p-piller godkända.”

Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu?

”Alla former av diskriminering, men främst ­åldersdiskriminering som jag kallar diskriminering av årsrika. Det är den svåraste formen att göra något åt enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Sexuell läggning, etnicitet, religion eller funktionsnedsättning påverkar inte alla. Men ålder, det drabbar alla.”

Du säger årsrika i stället för äldre, varför det?

”För att synonymerna till gammal och äldre är bräcklig, senil, har gubbat till sig, mossig och så vidare. Som årsrik är man rik på kunskap, erfarenhet och antal levda år.”

»Nuckan påminner oss om allas vår värsta mardröm« Du håller inte med om pensionsåldern ska sänkas, utan höjas?

”Redan 1981 föreslog Socialstyrelsen att människor, som vill och kan, ska få arbeta upp till åtminstone 70 års ålder. Det ansågs helgalet då, att en myndighet kom med det förslaget, men i dag är det inte lika galet.”

Finns det fördomar mot äldre som arbetskraft?

”Det handlar ofta om omedvetna attityder. Höginkomstländer, som Sverige, har den mest fördomsfulla synen på äldre arbetskraft. Det kan bero på pensionssystemet, som är välment och bra, men det delar upp befolkningen i en produktiv del och en del som inte gör nytta men får pengar. Åldersgränserna, som stiftades i all välmening, har inte hängt med eftersom vi är friskare högre upp i åldrarna i dag.”

Hur är det att vara äldst i riksdagen?

”Det är en fördel. Många tycker det är spän­nande att tala med mig och det ger mig chansen att berätta om frågorna jag brinner för.”