Di Weekend INTERVJUER

Den gudomliga människan tar över

Illustration: Anna Byström

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

En underklass av hundratals miljoner maktlösa, arbetslösa människor – och ett fåtal miljardärer med gudalik makt över världen.
Det är framtidsscenariot som den världskände historikern och författaren Yuval Noah Harari målar upp i sin nya bok Homo Deus.
Livet på jorden hänger på hur vi väljer att ta itu med, enligt honom, mänsklighetens två viktigaste frågor.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vad är det som gör människan speciell? Det är vare sig våra fiffiga tummar, vårt nyanserade språk eller vårt förfinade känsloliv. Mänskligheten dominerar jordklotet av en enda anledning, och den är inte på individnivå. I stället handlar det om vad vi gör kollektivt.

Vi tror på gemensamma, påhittade enorma sagor – fiktioner – som gör att vi kan samarbeta och lita på människor som vi aldrig har träffat. Vi har skapat en dubbel verklighet.

Djurens verklighet är enbart den som finns direkt runt omkring dem. Människorna delar den verkligheten, men har skapat ytterligare en verklighetsdimension med olika gudar, företag, ekonomiska och juridiska regler, rättigheter, nationsgränser och pengasystem. Dessa fiktioner är i dag de mäktigaste krafterna på jordklotet. Det som i miljarder år var de enda objektiva sanningarna på jorden, som bergskedjor, floder och djurarter, är numera beroende av våra påhittade sagor för att överleva.

Historieprofessorn Yuval Noah Harari, född 1976, målade upp detta i sin internationella boksuccé Sapiens – en kort historik över mänskligheten. Boken har sålt i 5 miljoner exemplar, översatts till fler än 45 språk, hyllats av Barack Obama och gjort Harari till en otroligt populär talare på TED-konferenser och de största universiteten runt omkring i världen.

Översvämmad av mejl

Själv bor han i dag mellan Tel Aviv och Jerusalem med sin make och undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Han har bara en forskare till sin hjälp, men ett flertal assistenter som hjälper honom med alla brev och förfrågningar.

”Jag är översvämmad av mejl och meddelanden, jag kan tyvärr inte ens läsa alla, allra minst svara”, säger han.

Uppmärksamheten hans bok Sapiens rönte ledde till många frågor om vad historikern trodde skulle hända i framtiden. Därför skrev han boken Homo deus – en kort historik över morgondagen, som nu i april utkommer på svenska.

Sapiens beskriver hur människor tog över världen tack vara sin unika förmåga att tillsammans tro på kollektiva myter om gudar, nationer, pengar och frihet. Homo deus undersöker vad som kan hända om man kombinerar de här gamla myterna med nya gudalika teknologier, som artificiell intelligens och genteknik. Vad händer med demokratin när Google och Facebook känner oss och våra preferenser bättre än vi själva? Vad händer med välfärdsstaten när bruket av AI tränger undan människor från arbetsmarknaden och skapar en massiv, värdelös klass människor?”, säger han.

Datorer saknar medvetande

Yuval Noah Harari beskriver en nära framtid där människan har skapat en så effektiv artificiell intelligens att dessa program slår ut stora delar av arbetsmarknaden.

”Jag vill dock förtydliga att det inte är AI i Hollywoodtappning jag avser. På bioduken utvecklar AI ofta ett medvetande och försöker manipulera eller förgöra mänskligheten. Det är ett osannolikt scenario. Intelligens och medvetande är olika saker – datorn har imponerande intelligens, men det finns inga bevis för att de är på väg att bli medvetna. Jag är långt mer orolig för en icke medveten AI som driver miljarder människor från jobbmarknaden än dödsrobotar”, säger han.

Ett exempel är transportmarknaden, där förarlösa bilar, bussar och lastbilar skulle göra att alla typer av chaufförer skulle bli onödiga. I dag dör 1,3 miljoner människor globalt per år i trafikolyckor, vilket är dubbelt så många som antalet människor som dör i krig och terrorism. En säkert skriven algoritm, som även låter bilar interagera med varandra, skulle lyfta bort nyckfulla och opålitliga förare från trafiken och göra den både säkrare och billigare.

Men samtidigt – om inte staten, helst tillsammans med flera andra länder – tar fram dessa program och använder dem demokratiskt, kommer det att vara privata företag som forskar fram och förfinar dem. De kommer därmed att ägas privat. I den form marknaden fungerar i dag har alla som arbetar, säg just som chaufförer, en liten ekonomisk och politisk makt. Om de är missnöjda med förutsättningarna i samhället kan de gå samman i fack och gå ut i strejk.

”Men om företagen som har skapat dessa algoritmer ägs av ett fåtal miljardärer kommer inte bara förmögenhet utan också politisk makt koncentreras i händerna på en liten elit, och därmed skapa en obeskrivlig, tidigare icke existerande ojämlikhet”, säger Yuval Noah Harari.

”Människan kan arbeta fysiskt och kognitivt. Om datorer är bättre på båda delar – vad är då värdet för människan på arbetsmarknaden? Vad ska vi göra med de miljarder människor som blir ekonomiskt värdelösa och därmed maktlösa? Vi vet inte. Vi har ingen modell för en sådan situation. Vi vet inte vad våra barn ska utbilda sig till för att finna nya arbeten i den världen. Det kan bli den största ekonomiska och politiska frågan för det kommande århundradet.”

Ingen naturlig hungersnöd

I Homo deus beskriver Yuval Noah Harari en samtid där egentligen allting är bättre än någonsin. Hungersnöd, sjukdomar och krig skördar allt färre offer och är inte längre oundvikliga tragedier. Det finns gott om livsmedel, läkemedel, energi och råvaror på jorden. Som han skriver i boken:

”Det finns nästan ingen naturlig hungersnöd längre i världen, bara politisk hungersnöd. Om människor i Syrien, Sudan eller Somalia svälter ihjäl beror det på att vissa politiker vill ha det så.”

»Jag kan kallas Robot-Jesus«

Hur får man människor att engagera sig i diskussioner kring AI och bioteknik när det finns så många andra akuta problem i världen?

”Genom att exempelvis fokusera på problemet med dagens skola och utbildning. För tusen år sedan visste man inte mycket om framtiden – men man visste att de flesta fortfarande skulle arbeta som bönder. Så man lärde sina barn att odla, ta hand om djur och bygga hus. Det var uppenbart att de behövda dessa kunskaper. I dag är det barnen lär sig i skolan sannolikt irrelevant om några decennier och vi har ingen som helt aning om vad de borde lära sig i stället.”

Politiskt har högerkrafter runtom i världen vuxit sig starkare. Dessa partier och dess ledare är ofta anti-vetenskap och förnekar fakta om klimatförändringarna. Varför är nationalister ofta emot vetenskap och vad är effekten av det?

”Därför att globala problem som kräver samarbete med andra länder inte passar deras nationalistiska agenda. Vetenskap är en global rörelse som ofta understryker delade värderingar, hopp och problemlösning för mänskligheten i stället för att stödja strikta nationella intressen. Jag hoppas att dessa rörelser inte kommer att hindra effektivt globalt samarbete, för det är det enda som kan lösa de stora mänskliga problemen i vårt århundrade.”

Nationalism är eskapism

Yuval Noah Harari räknar inte bara upp klimatförändringarna utan också ojämlikhet, cybersäkerhet, artificiell intelligens och bioteknik bland de områden som kräver samarbeten och gemensam reglering.

”Om USA förbjuder genteknik på människor, men Kina tillåter det och deras resultat gör att de når avgörande ekonomisk eller militär fördel, skulle USA vara frestade att bryta sina egna regler. Det räcker med att ett land väljer att genomföra högriskforskning, men med möjlig högvinst i sikte, så tvingas andra längder följa efter eftersom de inte har råd att hamna på efterkälken. Därför krävs globala regler och samarbeten”, understryker han och fortsätter:

”Den samtida vågen av nationalism är en form av eskapism – människor som vägrar att bemöta nya problem och söker trygghet i traditionella lokala identiteter. Jag hoppas att mänskligheten kommer att vakna upp i tid. Men vi kan inte vara säkra på det. Man ska aldrig underskatta människans dumhet.”

Hur menar du inte underskatta människors dumhet?

”När människor ställs inför avgörande beslut agerar folk ibland klokt, men lika ofta gör de dumma misstag. För hundra år sedan drogs Europa in i första världskriget genom en serie av dumma beslut. I stället för att lära sig av sin läxa, några decennier senare, gjorde människor ännu sämre beslut som ledde till andra världskriget. Dagens inställning till klimatförändringar kan leda till en ännu värre katastrof.”

Du är vegan, hur ser du på djur- och köttindustrins utveckling?

”Jag tror att bioteknik kommer att helt revolutionera köttindustrin. Men det kan gå åt olika håll. Å ena sidan kan vi designa kor, grisar och kycklingar som växer snabbare och producerar mer kött, utan att skänka tankar åt lidandet vi utsätter dessa djur för. Eller så kan vi använda bioteknik för att förbättra processen att odla fram kött i laboratorium. Den första hamburgaren som togs fram på det sättet 2013 kostade 330 000 dollar, men i dag kostar det 11 dollar att odla fram samma mängd kött från djurceller. Inom några år kommer priset att vara mycket lägre än slaktat kött. Med rätt forskning och investering kan vi om något decennium producera rent kött industriellt billigare, mer ekologiskt och mer etiskt – om vi vill.”

»AI gör vardagslivet enklare«

Du har beskrivit pengar som den ”fiktion” som flest människor på jorden tror på och förstår. Samtidigt blir de rikaste rikare – just nu äger åtta män i världen lika mycket pengar som halva jordens fattigaste befolkning på 3,6 miljarder människor. Hur kommer vårt pengasystem utvecklas och påverka mänskligheten?

”Pengar i sig har inget värde, de går inte att dricka eller äta. Men så länge miljarder av människor tror på och är överens om fiktionen fungerar den. Vi litar på varandra, sedeln är inte gjord av guld utan av ömsesidigt förtroende. Genom historien har människor berättat många övertygande sagor, om gudar, nationer och rättigheter, för att få förtroende och makt. Alla tror inte på samma fiktioner – men alla tror på pengar. Titta på IS, som urskillningslöst mördar människor och spränger historiska byggnader – de bränner inte pengar som de hittar. Jag vill dock inte påstå att det är något fel på pengar. Stora samhällen kan bara fungera om vi litar på främlingar. Pengar är det mest effektiva systemet vi har av ömsesidigt förtroende. Problemet är att människor glömmer att vi själva har skapat systemet. Människor startar sedan krig och mördar miljontals människor för att få mer pengar. Pengarna blir ett mål i stället för något som tjänar oss.”

Vi lever i en tid av enormt mycket information. Du som skriver ur ett makroperspektiv – hur navigerar du?

”Om en fråga intresserar mig börjar jag att läsa massor av böcker i ämnet, men jag slutar att läsa 90 procent av dem efter tio sidor. Om en bok inte har lärt mig något nytt under de första tio sidorna lägger jag den åt sidan. Att vara översvämmad med värdelös, trivial eller falsk information är också en form av censur. Det gör att vi får problem med uppmärksamheten. Vi kan lägga flera timmar på skojiga klipp på internet men inte en sekund på global uppvärmning. Så när jag forskar vill jag inte bara ha information, jag vill ha nya perspektiv och se världen ur nya synvinklar.”

Social medier har förändrat nyheter, underhållning, sociala beteenden och politik de senaste tio åren. Tiden för ”dataism” som religion, som du kallar det i din bok, är nära. Men det finns också en medvetenhet om detta. Kan inte det faktum att människor fortsätter vara informerade, ibland tack vare just social medier, förhindra en framtid som du beskriver?

Homo deus beskriver bara möjligheter, jag har inte skrivit en profetia. Jag vill att människor ska vara uppmärksamma på de möjligheter som vi står inför. Teknik är inte deterministiskt. Vi kan använda samma tekniska genombrott för att skapa flera olika sorters framtider. Till exempel använder vi på 1900-talet tekniken från den industriella revolutionen, som tåg, elektricitet, radio och telefoner för att skapa kommunistiska diktaturer, fascistregimer – eller liberala demokratier. Vi valde. Under 2000-talet kommer AI och bioteknik förändra världen, men på vilka sätt är de viktigaste frågorna mänskligheten står inför. Framtiden för mänskligheten, men sannolikt också livet på jorden i sig, avgörs av detta.”