Hoppa till innehållet

Carolina Sachs om hållbara affärer

”Vår grund är att jobba med företagande som förändringskraft.”
Det säger Carolina Sachs, generalsekreterare för hållbarhetsorganisationen Axfoundation, grundat av Antonia Ax:son Johnson.
Di Weekend träffar henne på en gård utanför Upplands Väsby där det experimenteras med framtidens livsmedel, som proteinrika lupinbönor.

”Sociala frågor kan vara svåra att sätta siffror på, så de kommer sällan in i balansräkningen. Men jobbar du inte med de här frågorna jobbar du inte med framtiden”, säger Carolina Sachs.
”Sociala frågor kan vara svåra att sätta siffror på, så de kommer sällan in i balansräkningen. Men jobbar du inte med de här frågorna jobbar du inte med framtiden”, säger Carolina Sachs.Foto: Joey Abrait
VIDGAR VYERNA. ”Sociala frågor kan vara svåra att sätta siffror på, så de kommer sällan in i balansräkningen. Men jobbar du inte med de här frågorna jobbar du inte med framtiden”, säger Carolina Sachs.Foto: Joey Abrait
SKÖRDETID. Blåklinten blommar ännu i åkern. Här odlas lupinerna, vars bönor är rika på protein.Foto: Joey Abrait
NY MATKULTUR. Carolina Sachs i en av byggnaderna på Torsåker gård utanför Upplands Väsby. Gården fungerar som ett utvecklingscenter där bönder, företagare och forskare kan experimentera med framtidens hållbara måltider.Foto: Joey Abrait
Med maken Daniel Sachs.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Antonia Ax:son Johnson.
Antonia Ax:son Johnson.Foto: Jack Mikrut

På en gård utanför Upplands Väsby, några mil norr om Stockholm, fylls ängarna av lila och midnattsblåa blommor. Här odlar stiftelsen Axfoundation sötlupiner som sträcker sig över knäna. Lupiner är vanliga inslag i Sveriges flora och kan hittas i trädgården eller längs vägkanten över hela landet. Baljväxten är envis, seg och trivs bra i de flesta ­klimat.
 Lupiner är vackra att se på i sina skiftande färger, men det är inte därför stiftelsen Axfoundation odlar dem. Till skillnad från vanliga lupiner är sötlupiner inte giftiga och kan därför komma att få en ny roll i framtiden – som en alternativ proteinkälla, och ersättning till soja.
”Hur sojabönan odlas i vissa delar av världen är problematiskt. Dessutom importerar vi den, vilket gör oss sårbara. Därför behöver vi titta på vad vi kan odla i Sverige, och lupiner har potential att ersätta soja här”, säger Axfoundations ­generalsekreterare Carolina Sachs, och dunkar handflatan lätt i bordet för att betona det sista ordet.
Carolina Sachs har arbetat med hållbarhets­frågan under större delen av sitt liv. Hon är sedan tio år generalsekreterare på hållbarhetsorganisationen Axfoundation, som grundades av Antonia Ax:son Johnson 1993. Klimatfrågan är komplex och att åstadkomma förändring kan vara svårt. Men Carolina Sachs säger att den generella mentaliteten har förändrats de senaste åren. Det har blivit inne att bry sig om miljön och hållbarhet.
”Jorden”, säger hon med ännu en dunk i ­bordet och fortsätter:
”Den är vår viktigaste naturresurs och vi har ­tagit den för given. Men nu har många insett att det inte är hållbart att vi brukar jorden som vi gör, och uppmärksamheten kring de här frågorna är större.”

Ersätta mjölk och ägg

Världsnaturfonden WWF rapporterade för några år sedan att den globala produktionen av soja har mer än tiodubblats under de senaste 50 åren. Från 27 miljoner ton per år till cirka 270 miljoner ton 2014. Anledningen till att sojan har blivit en så välanvänd gröda är dess höga proteinhalt, vilket gör den mångsidig och användbar. Pasta, frukostflingor, kakor, sojadryck, korv, leverpastej, tofu och bröd är bara några produkter som innehåller soja. Men problemet handlar inte endast om att soja inte lämpar sig för att odlas i Sverige. I vissa fall används bekämpningsmedel som är skadliga under odlingen.
Utanför Upplands Väsby går Carolina Sachs den korta promenaden från gården till åkern. Hon plockar upp en böna. Lupinbönor kan visserligen ätas råa, men den främsta potentialen anses finnas om man skalar eller krossar dem och använder som livsmedelsingrediens. Utöver att fungera som ett substitut till sojan skulle de även kunna ersätta mjölk eller ägg.
I sin roll som generalsekreterare beskriver sig Carolina Sachs som en katalysator vars uppgift är att driva pilotprojekt i Axel Johnson-koncernen och sprida dessa ut i samhället. Organisationen gick ursprungligen under namnet Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling men har sedan dess bytt namn till Axfoundation och har i dag 14 anställda. Anledningen till bytet av namn är att stiftelsen har breddats från miljö och klimat till sociala frågor i stort, vilket även innefattar inte­gration och mångfald. Lupiner är långt ifrån det enda som Carolina Sachs arbetar med.
”Hållbarhet är ett otroligt brett begrepp och de här frågorna är mycket knepiga. De är stora och de är långsiktiga, samtidigt som man praktiskt behöver se hur man faktiskt kan lösa dem”, förklarar hon.

Döda sälar väckte intresset

För Carolina Sachs kom samhällsintresset naturligt under uppväxten i Stockholm. Men intresset för miljön började när hon var 16 år, sommaren 1984, i nord­västra ­Skåne där familjen hade sitt sommarhus. Längs kusten dök det nämligen upp flera döda sälar utan att ­någon kunde förklara varför. Det spekulerades i om det var miljögifter som låg bakom, men sälmysteriet fortsatte att gäcka myndigheter och ­lokalbefolkning. Senare skulle det visa sig att det var ett virus som orsakade sälarnas död. Trots det menar Carolina Sachs att detta blev väckar­klockan för henne.
”Jag började fundera på hur jag ­skulle kunna arbeta med de här frågorna. Om man var intresserad av miljö på den ­tiden blev man antingen marinbiolog ­eller geolog. Men jag ville inte jobba med ­något av det, utan jag ville kombinera mitt miljö­intresse med företagande. Så jag studerade ekonomi men skrev min uppsats om miljö och hållbarhet.”
Efter ekonomistudier på Stockholms univer­sitet väntade sociologi på Columbia University i New York. Hennes första riktiga jobb var på Sveriges generalkonsulat i New York, där hon arbetade med fastighetsfrågor.
Carolina Sachs blev kvar i New York i ett år. Hon återvände till Sverige för att bygga upp Svensk miljöfond, som var landets första håll­barhetsfond och grundades av miljöstiftelsen Det naturliga steget, där hon arbetade i flera år.  ­Innan hon slutligen landade på Axfoundation hann hon arbeta på Electrolux, vara aktiv i styrelser som SOS-barnbyar och Lunds internationella miljö­institut och ta en masterexamen i hållbart företagande på Stockholms universitet.

Har hållit låg profil

Seedan 20 år tillbaka är Carolina Sachs gift med Daniel Sachs, som är vd för investeringsföre­taget Proventus. Tillsammans har de tre tonårsbarn och bor i centrala Stockholm. Daniel Sachs har länge haft en roll i offentligheten. Bland annat var han, utöver sitt arbete i näringslivet, fram till nyligen ordförande för Dramaten och har även sommarpratat i Sveriges Radio. Det var Daniel Sachs farfar, Josef Sachs, som grundade varuhuset NK. Carolina Sachs har å sin sida hållit en väldigt låg profil. Trots att hon har varit generalsekreterare i snart tio år och haft en rad styrelseuppdrag har hon knappt gett några intervjuer alls.
På samma sätt har hela stiftelsen Axfoundation varken hörts eller syns speciellt mycket i mediala sammanhang.
”Vi är ofta ute och pratar på seminarier men vi har inte gett många intervjuer alls. Vi har inte haft något självändamål att lyfta fram oss själva utan har i stället lyft fram olika projekt eller bolag.”
Ett av undantagen är när man nyligen gjorde en intervju med Dagens industri om blockkedjetekniken, som spås kunna spara miljarder för ­världens matleverantörer. Även storföretag som IBM och Walmart experimenterar med tekniken som framför allt används inom finanssektorn. Med hjälp av tekniken kan man öka spårbarheten och därmed göra kedjan från odlare till matbutik kortare, säkrare och mer transparent.

Finansieras av familjen Ax:son Johnson

Hon är noga med att påpeka att Axfoundation är helt fristående från Axel Johnson-koncernen. I stället finansieras man av familjen Ax:son Johnson. Den årliga budgeten har varierat i takt med att man har vuxit, men i dag är den ­mellan 25 och 30 miljoner kronor. Framför allt har grundaren ­Antonia Ax:son Johnson och ­hennes dotter ­Alexandra Mörner haft ett stort engagemang i Axfoundation. Samtidigt förklarar Carolina Sachs att det finns en naturlig närhet mellan stiftelsen och företag som Hemköp, ­Willys, Filippa K och Åhléns, som ägs helt eller delvis av Axel Johnsson-gruppen. För Carolina Sachs har det ­varit självklart att arbeta nära ­näringslivet.
”Vår grund är att jobba med företagande som förändringskraft. Därför har det varit naturligt för oss att arbeta ­tillsammans med ­företagen”, säger ­Carolina Sachs.
I dag är det vanligare att företag ­säger sig sträva efter ett hållbart före­tagande och verka som en ­positiv samhällskraft. Men när ­Antonia Ax:son Johnson 1992 deltog i klimat­konferensen i Rio de ­Janeiro, som anordnades av FN, var hon en av få före­tagare där. Då sågs det som närmast bisarrt. På samma sätt var många miljöorganisationer skeptiska till att sam­arbeta med företag.
Tack vare närheten till näringslivet menar ­Carolina Sachs att Axfoundation hela tiden har kunnat sätta fingret på vad som är affärskritiskt. 
”Jag har i hela mitt liv jobbat med att vara bryggan mellan företagen, samhället, forskare och ­experter inom olika områden. För att kunna ­driva social hållbarhet på bred front behöver man utnyttja möjligheterna som finns där.”

Träffar en iransk familj

Även om det är miljö som Carolina Sachs har ­brunnit för i hela sitt liv arbetar hon i dag med ­flera integrationsprojekt för Axfoundation.
”Det är så många yrkeskategorier i Sverige som faktiskt har brist på arbetskraft. Vi har väldigt goda förutsättningar att åstadkomma något bra. Integrationen måste vara ömsesidig. Då tror jag att vi på bästa sätt kan få fram potentialen hos alla som kommer hit.”
I sitt miljöarbete arbetar Axfoundation framför allt mot företag, men när det gäller integration vänder man sig i stället mot allmänheten för att väcka engagemang. Initativet Öppna dörren är en paraplyorganisation som innefattar fyra olika ­initiativ. Ett av dessa innebär att två personer matchas baserat på deras yrke och sedan träffas under en timme. Carolina Sachs säger att tanken inte är att lova någon ett jobb, men att det ut­ökade kontaktnätet i förlängningen ska kunna leda till ett jobb.
Andra initiativ innebär längre engagemang ­under sex månader. Själv har hon bland andra träffat en ingenjör från Peru, som också har ­­jobbat med hållbarhetsfrågor, och hela familjen har ­träffat en iransk familj under en längre ­period.
”De har bott här i fem år och var intresserade av hur en svensk familj lever. De har kolleger på jobbet men deras närmsta nätverk är släktingar eller iranska vänner. Vi träffas och har hur kul som helst ihop”, säger hon.
”Det viktigaste jag jobbar med”
Trots att uppmärksamheten för klimathotet ökar menar vissa att det går för långsamt. Nyligen släppte FN:s klimatorganisation WMO en rapport som visar att ökningen av koldioxid i atmosfären förra året var den största på över 30 år. Carolina Sachs menar att dagens utmaningar är de största hon har ställts inför ­under sina 20 år i branschen. Samtidigt är hon övertygad om att framtiden är ljus.
”Vi kommer aldrig bli riktigt hållbara och vi kommer aldrig bli helt integrerade heller. Men vi har alla ett ansvar för att se till att samhället blir bättre. I dag finns det en otrolig vilja i Sverige och i världen. Det här är det viktigaste jag har jobbat med – liksom det roligaste.”

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera