Di Weekend INTERVJUER

Att försvara en terrorist

»Vi ska visa att Sverige klarar av det här genom att ge den -misstänkte den rättssäkra prövning som alla förtjänar.«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Johan Eriksson är den före detta skoförsäljaren som blev Sveriges mest efterfrågade brottmålsadvokat. Nu ska han försvara den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov, vars brott väcker avsky i en hel värld.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

När vi träffar Johan Eriksson på hans advokatbyrå på Kungsholmen i Stockholm slås jag av det strategiska läget. Byrån ligger ett kvarter från Fridhemsplan, på gångavstånd till både tingsrätten och polishuset.

På Johan Erikssons skrivbord står en stor bukett mörklila liljor från en tacksam klient. På ena väggen sitter en grå peruk och en lång, svart rock som visar sig vara den utstyrsel som engelska advokater använder i rätten.

På en annan vägg hänger ett par slitna boxhandskar med tillhörande skor som har tillhört Johan Eriksson svärfar.

”Jag tycker att de är fina, och jag tyckte väldigt mycket om min svärfar. Dessutom tycker jag att boxhandskarna symboliserar advokatens roll: vi kämpar på”, säger han.

Den 7 april 2017 är ett datum som alla svenskar kommer att minnas under lång tid framöver.

FAKTA
Advokaternas advokat 2017

Johan Eriksson är, med bred marginal, den advokat kollegerna helst skulle anlita om de själva behövde en försvarare.

Johan Eriksson 18%
Lars Kruse 5%
Ulrika Borg 4%
Thomas Olsson 4%
Simon Bergström 3%
Björn Hurtig 3%

VISA MER
FAKTA
Johan Eriksson

Ålder: 53 år.
Familj:
Fru och två vuxna söner.
Bor:
I Stockholms innerstad.
Bakgrund:
Jur kand Stockholms universitet 1989, advokat sedan 1994. Advokatfirman Björn Rosengren 1989–1999, Advokatfirman Arrhenius och Eriksson 1999–2005, Försvarsadvokaterna sedan 2005 (grundare och delägare).
Intressen:
Golf (12 i handicap) och böcker. Har spelat bandy och fotboll. Har dömt bandy i allsvenskan i fem säsonger.

VISA MER

Folk kommer att fortsätta berätta för varandra var de var och vad de gjorde när de hörde talas om det fasansfulla terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, där fem personer dödades och 14 skadades efter en vansinneskörning med en lastbil.

Den 39-årige uzbeken Rakhmat Akilov har erkänt att det var han som satt bakom ratten.

Det är lika bra att börja med den fråga som Johan Eriksson har fått otaliga gånger sedan han blev den misstänkte terroristens försvarare.

Hur kan man försvara en person som har begått ett så vidrigt brott?

”Jag försvarar inte själva gärningen, utan den person som står bakom. I det här målet upplever jag att jag biträder hela demokratin, faktiskt. Vi ska visa att Sverige klarar av det här genom att ge den misstänkte den rättssäkra prövning som alla förtjänar. Det är att visa på ett lands storhet, och jag tycker att Norge klarade av det på ett fantastiskt sätt i fallet Breivik.”

Ville byta advokat

Efter att Stockholms tingsrätt hade utsett Johan Eriksson till Rakhmat Akilovs försvarare begärde den misstänkte att få byta advokat.

Med tanke på att Johan Erikssons goda renommé kan det tyckas märkligt, men Rakhmat Akilov ville ha en sunnimuslimsk advokat.

”Då begärde jag att få bli entledigad som hans försvarare, men tingsrätten avslog hans begäran. Om han hade begärt ett speciellt namn hade han nog fått det, men att begära en advokat som utövar en speciell religion fungerar inte. Nu har vi lagt det där bakom oss, min klient och jag. Problemet var ju inte att han inte ville samarbeta med just mig, hans problem var ett annat”, säger Johan Eriksson.

Eftersom Johan Eriksson har yppandeförbud svarar han inte på några frågor om Rakhmat Akilovs person eller om själva målet. Däremot svarar han på varför de värsta förbrytarna ofta tycks få de bästa advokaterna.

”Man har ju rätt att välja vem man vill, och yrkeskriminella är mycket noggranna när de väljer advokat. De har koll, och det pratas väldigt mycket advokater på landets anstalter”, säger han.

”Återfallsförbrytare väljer gärna samma advokat som de har haft tidigare, då slipper de börja om från början och berätta om sina liv. Det är inte ovanligt att deras advokater känner till hemligheter som inte ens deras mammor eller flickvänner känner till.”

Många ser också Johan Eriksson som den yttersta garanten för att den pågående polisutredningen och den kommande rättsprocessen mot Rakhmat Akilov kommer att utföras med största noggrannhet.

Med en så skicklig försvarsadvokat måste polis och åklagare helt enkelt göra ett bra jobb, och därmed blir processen rättssäker. Ett erkännande räcker som bekant inte för att en misstänkt ska bli fälld.

Det är inte första gången Johan Eriksson biträder en svår våldsförbrytare. Ett annat exempel var Mattias Flink, som mördade sju människor och skadade tre en sommarnatt i Falun för 23 år sedan. Johan Eriksson lyckades få hans fängelsestraff tidsbestämt.

”Efter alla dessa år i celler och i enrum med grova brottslingar känner jag en enorm ödmjukhet inför de livsöden jag har fått höra. Men det gäller ju även målsägande i målen, förstås. Det jag har lärt mig är hur lite det behövs för att allt ska gå fel. En del människor har mördat för saker som du och jag inte ens kan föreställa oss. Människor är inte så enkelt sammansatta som vi ibland tror”, säger Johan Eriksson.

”Jag har också lärt mig att det hämndbegär som anhöriga kan känna inför förövaren kan bli farligt om de inte släpper det. Jag träffade en gång en psykolog som berättade en historia om en kvinna som fick ro ut i en båt med den gärningsman som hade dödat hennes make. Hon fick två val: Det ena var att dränka gärningsmannen utan straff, men då skulle hennes liv ta slut. Det andra valet var att ge gärningsmannen nåd, och själv börja sitt liv.”

Specialist på tjänstefelsjuridik

Att biträda poliser är en annan av Johan Erikssons specialiteter, som började med ett mål han fick tidigt i karriären. Han lyckades få resning i Högsta domstolen för en polis som hade blivit dömd till fängelse efter att ha skjutit en person i ett garage.

”Jag kunde visa att polismannen hade skjutit i nödvärn och inte hade något uppsåt, vilket gjorde att han frikändes efter att suttit av sitt fängelsestraff”, säger Johan Eriksson.

Efter det har mängder av poliser sökt hans hjälp, och han har även biträtt åklagare, domare och kolleger inom advokatkåren.

”Det finns en del saker man behöver kunna för att försvara poliser. Polisjuridik och tjänstefelsjuridik har kommit att bli lite av en nisch för mig.”

Hans senaste uppmärksammade polismål gällde den tidigare polischefen i Västmanland, Lena Tysk, som nyligen friades från anklagelserna om ofredande av en underordnad.

Enligt åtalet ska Lena Tysk vid en ledningskonferens ha fått ett utbrott på den lokala polisområdeschefen Agneta Kumlin, sedan denna kritiserat den nya polisorganisationen i ett tv-inslag. Enligt Agneta Kumlin tryckte Lena Tysk upp sin mobiltelefon i ansiktet på henne och sa ”har du pratat med medierna om det här är du död”.

I rätten medgav Lena Tysk att de två hade en dispyt, men hon förnekade att hon skulle ha använt de orden. Agneta Kumlin hävdade att händelsen gjorde henne så upprörd att hon gick ut och kräktes efteråt, och att hon utgick från att hennes karriär inom polisen var över.

”För mig var inte det här en bevisfråga om vad som sades och inte sades, utan en rättsfråga. Jag ansåg tidigt att åklagaren var fel ute när hon valde att åtala för ofredande. De båda poliserna grälade om jobbet, men det är inte kriminellt att gräla på jobbet – ens om man uttalar sig olämpligt”, säger Johan Eriksson.

Rätten gick på hans linje. Åtalet ogillades, eftersom Lena Tysks agerande inte var så hänsynslöst att det var ett ofredande, men domaren tillade ändå att uttalandet var oacceptabelt.

En som noggrant följde målet om Lena Tysk var kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som liksom Di Weekend var på plats under rättegången i Västerås. Johan Eriksson sitter även i styrelsen för Leif GW Perssons eget aktiebolag.

”Johan Eriksson är en alldeles utmärkt processförare. Han är väldigt saklig, det blir aldrig en massa gap och skrik. Sedan är han juridiskt väl påläst. Han kan verkligen sina ärenden, och det är det inte alla advokater som kan. Han är en av Sveriges bästa advokater, och han får ofta de största målen”, säger Leif GW Persson.

Nu blir han affärsängel

Johan Erikson fakturerade bara domstolen för 10,5 arbetstimmar i målet om Lena Tysk.

”Jag tror på minimalistiska försvar. Jag bestämmer mig för vad jag ska koncentrera mig på och släpper resten, det må bära eller brista. Här tänkte jag snabbt ut att det här är inget brott, och då fanns det ingen anledning att hålla på och ta reda på exakt vem som sa vad.”

En skicklig försvarare säljer in idéer till rätten, enligt Johan Eriksson.

”Om det gäller rättslig argumentation säljer jag rättsliga lösningar, om det gäller bevisning säljer jag rimliga tvivel. Det gäller att bestämma sig. Sedan planterar man in ett alternativt tankesätt, möjligen två. Men inte 25, som många försvarare gör – då gör man bara åklagaren en tjänst.”

Drygar ut sin lön med föreläsningar

Johan Eriksson är en flitig föreläsare, som reser runt och utbildar unga advokater, andra jurister och poliser.

”Då försöker jag alltid lära ut ett minimalistiskt förhållningssätt. Det är så lätt att fastna i detaljer i vårt jobb.”

Hans utbildningsverksamhet kompenserar delvis för att brottmålsadvokaternas arvoden är så mycket lägre än affärsjuristernas. En offentlig försvarare får 1 342 kronor i timmen, plus moms.

”Det konstiga är att vi har samma arvode oavsett vilka mål vi sysslar med. Det är samma taxa för ett mord som för en rattfylla.”

Johan Eriksson har också en hel det uppdrag i näringslivet, där han kan ta betydligt bättre betalt. Ett aktuellt uppdrag är försvaret av Handelsbankens ordförande, Pär Boman.

Pär Boman är misstänkt för mutbrott, eftersom han under sin tid som vd i banken deltog i en jakt som anordnades av skogsbolaget Holmen, där Fredrik Lundberg är ordförande. Lundberg är även vice ordförande i Handelsbanken.

Johan Eriksson tror inte att det blir någon rättegång.

”Precis som i målet med Lena Tysk anser jag att åklagaren har tänkt fel. Det bor inget brott här. Hur skulle Pär Boman ha kunnat bli mutad av en person som satt i styrelsen för hans egen arbetsgivare? Jag tycker på allvar att anklagelsen känns orättvis, och nu får Pär Boman lida svårt av blotta misstanken om brott.”

Johan Erikssons väg till juridiken har inte varit spikrak. Han växte upp i gamla Enskede och tyckte att skolan var trist. Han var mer intresserad av sport och sysslade mest med bandy och fotboll.

”Jag hade ganska dåliga betyg, och tyckte att skolan var orättvis. Jag upplevde att andra elever fick fördelar beroende på vad deras föräldrar jobbade med.”

Började yrkeslivet i skoaffär

Det fanns ingen akademisk tradition i Johan Erikssons familj, mamman var hemma med barnen och pappan var självlärd inredningsarkitekt.

Tack vare att pappan hade gjort butiksinredningen åt Svan Skodon i Stockholm fick Johan Eriksson jobb där efter gymnasiet.

”Jag var försäljare och sålde med provision, jag kämpade som sjutton. Jag tyckte att det var kul och jobbade där i många år.”

Så småningom tyckte han ändå att han borde söka in till universitetet, och han fick en reservplats på juristlinjen.

”Jag gillade det på momangen. Där var det rättvist, det var bara tentor som räknades. Och så gillade jag själva juridiken och blev omedelbart sugen på att slå Olof Palmes rekord. Han hade läst in juristlinjen på drygt två år. Det lyckades inte jag med, för jag fick inte dispens för det. Men jag läste ändå in linjen på drygt tre år i stället för 4,5.”

Rättsprocessen kring det så kallade raggarmordet granskades då av journalisten och författaren Jan Guillou, vilket ledde till att huvudmannen Keith Cederholm fick resning och friades.

»Jag hade en dröm om att tillhöra Sverige«

”Det gjorde mig väldigt intresserad av brottmål, och jag bestämde mig för att syssla med det”, säger Johan Eriksson.

Nu är det 23 år sedan han blev auktoriserad advokat. De senaste fem åren har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” av branschtidningen Legally yours, vilket innebär att han är den advokat kollegerna helst skulle anlita om de själva behövde en försvarare.

”Det är ärofullt och glädjande, jag är stolt. Det är ju inte vem som helst som har röstat”, säger han.

”Men jag hade inte haft en chans att lyckas utan min fru, som är världens bästa fru. Hon har tagit allt ansvar för familjen, framför allt när barnen var små.”

Ett par sedan tonåren

Johan Eriksson och hans fru har varit ett par sedan de var 19 år. Förhållandet började med att de kollade in varandra på tunnelbanan.

”Ibland har familjen fått vika sig för mitt närmast bisarra intresse för jobbet. Men jag har den bästa relationen med mina barn, trots att jag har varit borta mycket. Jag hoppas att jag kan ge dem lite av min energi, för den är bra att ha.”

Han har alltid jobbat otroligt mycket och han kan aldrig släppa iväg något halvhjärtat.

”Det är ett kall, det här. Jag älskar mitt jobb, efter alla år är det lika roligt. Och jag gillar verkligen nerven i en rättssal, jag gillar att känna spänningen där.”

Nu står Johan Eriksson inför sitt största mål hittills. Utredningen kring terrorattacken väntas bli en av de mest omfattande i svensk kriminalhistoria och han har begärt assistans av ytterligare en advokat, Robin Söder. Polisen har sagt att utredningen kan ta ett år, vilket skulle betyda att det blir rättegång våren 2018.

”Men jag tror inte att utredningen tar ett helt år, det borde bli tidigare. Polisen kan ha sagt så för att dämpa förväntningarna och få arbetsro”, säger Johan Eriksson.