Di Weekend INTERVJUER

22 år på samma sommarjobb

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Bibi Rödöö intar frukost på boulebanan bakom Historiska museet. Foto: Evelina Carborn

Evelina Carborn

Bibi Rödöö har värvat ­sommarpratare i över två decennier – men personer från ­näringslivet är fortfarande svårast att övertyga. ”De är ängsliga”, säger ­chefen för i P1.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Varför har du valt att ses här, på en boulebana?

”Jag har ett ställe ovanför Nice i södra Frankrike som är min oas i livet. På tomten har jag en olivlund och en boulebana, där det är morgonsol. Mina bästa frukostar intar jag där, medan jag spelar ett parti pétanque, som det heter på franska.”

Du blev chef för Sommar i P1 för 22 år sedan. Trodde du att du skulle vara kvar så länge?

”Nej, nej, nej. När jag fick jobbet arbetade jag som nyhets- och samhällsjournalist. Det var viktigt och stimulerande, men i sändningarna saknade jag det som känns i hjärtat och magen. Det intellektuella och mänskliga som kombi­neras i Sommar, där var jag hemma.”

Nästa vecka presenterar du årets ­sommarvärdar. Vad gör ett bra sommarprogram?

”När man får lära känna en person som ­berättar historier ur livet, utan att förställa sig. Ett skratt och en tår i samma program visar på ­livets komplexitet.”

Det är 59:e året programmet sänds. ­Varför ­håller programidén än i dag?

”För att det håller hög kvalitet. Vi har också ­hittat en balans mellan att förvalta och förnya programmet. Som chef är det en utmaning. När jag ska genomföra en större förändring, rådfrågar jag programmets skapare Tage Danielsson som jag placerat på min axel. Tage var en sann renässansmänniska som kombinerade klokskap med ­humor. Om jag svarar ja på frågan ’hade Tage gillat den här förändringen?’ styr jag ditåt.”

Tidigare år har ni fått kritik för att det är få personer från näringslivet med. Hur ser det ut i år?

”Vi har en handfull näringslivspersoner. Bland dem en i USA välkänd vd för ett ­internationellt bolag, och en entreprenör med ­stora internationella framgångar.”

FAKTA
Bibi Rödöö

Ålder: 57 år.

Familj: Tre vuxna barn.

Bor: Östermalm, Stockholm.

Bakgrund: Ett år på Handelshögskolan i Stockholm, studier i Aix-en-Provence, Journalisthögskolan, reseledare i Frankrike. Journalist på Ekot, Studio Ett, Radio Stockholm och TV4.

Frukost: Croissant med marmelad, yoghurt, grapefrukt och kaffe med mjölk på boulebanan bakom Historiska museet.

VISA MER

Säger personer från näringslivet oftare nej än andra yrkesgrupper?

Skilda kulturer i världens näringsliv

”Ja, och det gör mig frustrerad att näringslivet är så tillknäppt och ängsligt. Ett argument jag ofta får höra är att ’jag som person är inte viktig’. En industriman och aktiv styrelseordförande har ­också sagt att ’jag kan inte göra det program du vill att jag ska göra nu, men senare’, det vill säga när han lämnat sina uppdrag.”

Vad kontrar du med då?

”Att de har fel. För som nav i en verksamhet vill folk förstå hur du tänker och vad som driver dig. Dessutom har man ett ansvar som samhällsaktör att delta i den gemensamma debatten och ut­veckla samhället. Sedan undrar jag vad det värsta som kan hända är? Att man upptäcker att de är människor, att de har känslor och inte bara tänker på nästa ­affär? Det låter skrämmande, eller hur?”

Vad beror ängsligheten på?

”Min teori är att de är ovana. Författare, artister och konstnärer är vana vid att diskutera de ­stora livsfrågorna och vad som driver dem, annars kan man inte göra det man gör. I näringslivet är man dålig på att prata om det mänskliga.”

Anna Ryott: »Jag är hoppets fånge« Vilken är annars den största skillnaden nu mot när du började arbeta med Sommar?

”Många törstar efter uppmärksamhet och det händer till och med att sommarpratare hör av sig och undrar hur de ska göra för att provocera. Det gör mig matt. Jag tycker att livet är för kort för att söka provokation för att få klick.”

Har du något exempel?

”Ett är när musikern Christian Falk gick bort i cancer innan hans program sändes 2014. Efter det hörde Aftonbladet av sig och ville ha en kommentar till en krönika av Alex Schulman där han skrev att jag var cynisk som hade tablålagt programmet efter Falks död. Först förstod jag ingenting, ingen visste när han skulle dö. Sedan blev jag beklämd över att man ens kan komma på tanken.”

Varje program har uppåt en miljon lyssnare, med FM- och poddlyssningen sammanslagen. Hur lyssnar du?

”Som regel hör jag programmen i förväg, men ofta lyssnar jag igen tillsammans med barn och vänner i huset i Frankrike. Vi drar fram datorn till poolkanten och efteråt uppstår livliga och ­givande diskussioner.”