Di Weekend GRADVALL

Tillbaka på djupet med Kapten Nemo

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jan Gradvall läser Jules Vernes En världsomsegling under havet.

Kapten Nemo på världshaven påminner ibland om Greta Thunberg när hon korsade Atlanten. Det skriver Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Planlös och lustfylld sommarläsning påminner om en av till­varons viktigaste lärdomar: att sluta vara så effektiv hela tiden och lämna plats för slumpen.

Alexander Fleming var sommaren 1928 så stressad när han gick på semester att han på sitt laboratorium lämnade flera odiskade burkar med bakterieodlingar.

När Alexander Fleming kom tillbaka efter semestern upptäckte han ­något intressant. I en av burkarna hade en mögelsvamp dödat bakterierna och lämnat en kal fläck i burken. Svampen hette Penicillium notatum.

15 år senare började penicillin användas på människor, räddade miljontals liv och Alexander Fleming fick Nobelpriset.

Inget av detta hade hänt om Alexander Fleming varit mer effektiv och tagit med sig jobbet på semestern.

Vad man kan upptäcka när man avviker från duktighetsnormen, och ­låter saker och ting vara, behöver inte vara lika revolutionerande som ­penicillin. Men det kan uppstå medicin för själen.

Ända sedan jag var barn har jag läst mer på sommaren än under resten av året.

Och jag försöker påminna mig om att fortsätta gå på lust.

Det bästa jag visste under barndomens somrar var när man av någon släkting fick låna en flyttkartong med ­serietidningar. Alla dessa timmar i hammocken med Seriemagasinet, Buster och Agent X9. Jag läste till och med annonserna i de tidningarna.

Min favoritförfattare som barn var fransmannen Jules Verne.

Jag hade ingen aning om att han tillhörde en förgången tid (född 1828, död 1905) eller ens att han var fransman. Jag gick enbart på omslagen och titlarna.

En resa till jordens medelpunkt, Jorden runt på 80 dagar, Den hemlighetsfulla ön, Kapten Grants barn.

Den bok som jag älskade mer än något annat var En världsomsegling under havet.

Jag misstänker alltid att folk ljuger när de säger att de ”ofta” läser om böcker – vem har tid med det? Men jag läste En världsomsegling under havet flera gånger.

Vad händer om jag i dag läser om den som vuxen? Vilka av minnets bakterieodlingar väcks till liv?

Jag köper en nyutgåva i pocket och börjar läsa med utsikt över Kattegatt.

Snart under läsningen tvingas jag ­ändra uppfattning, både om boken och min barndom.

Som jag minns det var min barndom präglad av ganska sorglösa äventyrsskildringar, ända tills jag i mitten av tonåren började lyssna på The Cure och Joy Division och kom i kontakt med ett under­liggande mörker.

Men ubåtskaptenen Kapten Nemo i En världs­omsegling under havet är en anfader till Robert Smith och Ian Curtis.

»Min tid i skyddsväst är förbi«

Kapten Nemo har skapat sig en egen värld så långt som möjligt från ­resten av samhället. Hans sinnesstämning är postpunk.

PO Enquist snappar upp detta i sin roman ­Kapten Nemos bibliotek, ­utgiven 121 år efter Jules Verne.

Berättaren i PO Enquists roman flyr från den traumatiska verkligheten in i en fantasivärld där Kapten Nemo blir hans Jesus. När berättaren blivit gammal tror han att han befinner sig i Kapten Nemos bibliotek i Nautilus, ubåten som ligger förankrad i en grotta.

En bild sannolikt hämtad från Den hemlighetsfulla ön, den andra Jules Verne-roman där Kapten Nemo dyker upp.

Det är inte så konstigt att jag kände en sådan intuitiv samhörighet med Nemo. Verklighetsflykt är ett vilseledande ord. Att låtarna tankarna fritt vandra i väg fritt är grunden i psykoanalys.

Ett tema i romanen En världsomsegling under havet är kollisionen mellan det moderna samhället (1870-talet var präglat av dyrkan av high tech) och naturen.

Precis allting på ubåten Nautilus kommer från sånt som lever och växer i havet: maten, kläderna, till och med kuddarna.

Kapten Nemo på världshaven påminner ibland om Greta Thunberg när hon korsade Atlanten på sin segelbåt. Nemo tycker att civilisationen ­tappat kontrollen och borde återgå till ett mer naturligt, primitivt sätt att leva.

Det finns också en referens till Sverige i romanen. Ubåtens spetsiga ­förstäv är tillverkad ”i Motala i Sverige”.

Samtidigt som Nemo hatar imperialism är boken fylld av fiffiga upp­finningar på ett sätt som för tankarna till James Bond-världen. Bond­skurkarna i sina dolda, självförsörjande palats och sin avsky mot mänskligheterna påminner mycket om Nemo.

Jules Vernes roman har influerat generationer av författare och serietecknare. Alan Moore, mästaren bakom Watchmen, har spunnit vidare från Nemos värld.

Berättarrösten i En världsomsegling under havet är en professor i naturhistoria vid ett museum i Paris som är ”på vetenskapligt uppdrag i ut­landet”. Denne professor Aronnax har en stoisk och självuppoffrande ­betjänt, Conseil, som måste ha varit förebild till Batmans betjänt.

Hyllar läsning och gör succé

Vad Jules Verne gör med min semesterhjärna är att väcka tankar och ­insikter som jag inte visste att jag hade.

GRADVALLS TRE FAVORITER:

SÅNGERSKA. Imenella. Många sångare i genren R&B och hiphop översjunger. För mycket wailande. En sorts Aretha-sjuka eller Beyoncé-sjuka. Men Imenella, i grunden dansare, sticker ut med en stil så avslappnad och chosefri att den nästan känns konverserande. Och hennes röst fastnar. Lyssna på två av sommarens bästa låtar, Call me up och Shutdown. Båda, titlarna till trots, med svensk text.

TV-SERIE. I know this much is true, HBO Nordic. Så obönhörligt mörk att den får alla andra aktuella tv-serier att framstå som The Ketchup song med Las Ketchup. Men nedstigningen i det helvete som är psykisk sjukdom blir som ett reningsbad. Mark Ruffalo, som åt upp sig 15 kilo för att spela den tyngre av två tvillingar, är obegripligt bra i dubbelrollen.

BOK. David Carr, Final draft: The collected works of David Carr (Houghton Mifflin). Postum antologi över en av de mest tongivande journalistiska rösterna i modern tid. Användbar som per-sonlig påbyggnadskurs i konsten att berätta effektivt.