Di Weekend GRADVALL

Sveriges roll i slaveriets historia bör diskuteras

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Staty av Gustav III vid Skeppsbron i Stockholm.

HASSE HOLMBERG

Ska vi i Sverige fälla statyer av Carl von Linné och Gustav III? Nej, men diskussionen ska inte avfärdas utan välkomnas. Det skriver Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det chockerande är inte att det pågår diskussioner om att ta ner statyer av Gustav III och Carl von Linné. Det chockerande är att denna diskussion inte skett tidigare.

Minns ni lektionerna i skolan där vi gick igenom Sveriges skuld i historien om slaveri? Nej, sannolikt inte, eftersom en utförlig beskrivning av det aldrig har ingått i läroplanen.

Efter att ön Saint-Barthélemy blev en svensk koloni 1784 grundades ­bolaget Västindiska kompaniet. På uppdrag av kung Gustav III började bolaget driva slavhandel från Afrika till Västindien. Kungen bestämde själv att han skulle få 25 procent av bolagets vinst.

I historieböckerna görs Gustav III synonym med bildning och elegans. Skaparen av Dramaten och Operan.

Inte lika omtalat är att pengarna till detta delvis kom från slavhandel.

Kyrkoherden på den västindiska ön, Carl Adolf Carlsson, beskrev de tillfångatagna afrikanerna, ”till hälften människa, resten är apa och tiger.” Med tillägget: ”Till och med djur skyr dem”.

Parallellt med detta beskrev Carl von Linné, i sin botanisering av planetens alla växter och arter, afrikanen som: ”flegmatisk, slug, lat och likgiltig och behärskas av godtycke”. (Till Linnés försvar beskrev han européen, asiaten och amerikanen lika godtyckligt.)

Svenskarna hade egna lagar för hur slavarna skulle behandlas. Lagar som godkänts av Gustav III och statsråden i Stockholm.

Straffen var bland annat brännmärkning genom glödande järn eller piskrapp. Tre-fyra piskrapp räcker för att fullständigt demolera en människa.

Sverige bestämde att slavägare fick utdela upp till 29 rapp. För gravida kvinnor, vilka blivit med barn genom slavdrivarnas våldtäkter, gjordes undantag. De måste under piskandet ligga med magen i en grop, allt för att skydda fostret, en värdefull ägodel.

Detta fortgick i närmare hundra år, de sista slavarna löstes in av kronan 1847. Sverige var sist av alla europeiska länder att avskaffa slaveriet i Västindien.

Ingenting av detta är hemligheter. Merparten av fakta ovan är hämtade från en krönika av Herman Lindqvist publicerad i Aftonbladet 2015 med rubriken ”Sverige blev rikt på slavhandel”.

I romanen 1794 från i fjol skriver Niklas Natt och Dag om den svenska slavhandeln så brutalt detaljerat att man hör piskrappen.

Att vi därför nu äntligen – inspirerade av Black lives matter-rörelsen i USA – börjar diskutera och lyfta fram vår egen roll i slaveriets historia är, milt uttryckt, på tiden.

Vi bär alla på denna skuld. Vi har alla någon gång gjort omdömen om andra människor som bygger på nedärvda fördomar. Rasifiering finns i vårt svenska kulturarv.

Den amerikanske författaren Colson Whitehead har med Den ­underjordiska järnvägen (Albert Bonniers Förlag) skrivit en obönhörlig bok om det amerikanska slaveriet. Romanen fick båda de tyngsta litteratur­prisen som finns i USA, Pulitzer och National Book Award.

När jag för tre år sedan intervjuade Colson Whitehead i Di Weekend ­diskuterade vi polisvåld mot svarta och statyers vara eller icke vara.

Möt fotografen bakom Humans of New York

Colson Whitehead talade då, 2017, om en staty i Central Park i New York, i hörnet 5:e avenyn och 103:e gatan, av doktor James Marion Sims, hyllad som ”den moderna gynekologins fader”.

Doktorn var också slavägare och tillskansade sig sina kunskaper genom att tvångsoperera slavkvinnors vaginor utan bedövning.

Tack vare aktivister togs den statyn äntligen ned 2018.

Att man i amerikanska städer nu fäller statyer av sydstatsgeneraler som gick i krig för att få fortsätta ha människor som ägodelar borde inte ens diskuteras. Fäll dem.

Ska vi i Sverige fälla statyer av Carl von Linné (1707–1778) och Gustav III (1746–1792)?

Nej. Carl von Linnés historiska gärning är större än så. Det går heller inte att tvätta bort kungar ur historieskrivningen.

Men oavsett vad man tycker ska diskussionen inte avfärdas utan välkomnas.

Black lives matters-rörelsen beskrivs just nu alltför ofta som något som orsakar problem. I realiteten gör den på lång sikt världen bättre och ­lugnare.

Om man inte tar tag i orättvisor kommer de förr eller senare detonera.

I fjol startade New York Times projektet och podcasten The 1619 ­Project, döpt efter att det var 400 år sedan det första skeppet med slavar nådde Virginias kust 1619.

Första avsnittet börjar med att journalisten Nikole Hannah-Jones, ­belönad med Pultizer-priset, går omkring på Virginias stränder där slavskeppen kom in.

Svensk tv borde göra samma sak. Låt till exempel journalisterna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby, som gör podden Raseriet och gjort utmärkta serier för SVT Play och intervjuas i denna tidning, åka till ­Saint-Barthélemy och filma de platser där människor torterades och såldes som ägodelar med den svenska flaggan vajandes ovanför deras huvuden.

Tillbaka på djupet med Kapten Nemo

Vi kan inte göra om, men vi kan försöka göra rätt.

GRADVALLS TRE FAVORITER:

TV-SERIE. Åreakuten, Viaplay. Uppenbart amerikanska förebilder i dramagenren ­liv­räddning och kärlek på jobbet, men serien känns utpräglat svensk i ton, tempo och foto. Välgjord, ­välskriven. Rikt persongalleri med Göran Gillinger som seriens ankare i rollen som fåordig skäggman med hund och kniv.

STÅUPP. Dave Chappelle, 8.46. Titeln avser det antal minuter som polisen tryckte knäet mot George Floyds hals och ignorerade hans bön ”I can’t breathe”. Ingen komiker är mer lämpad att tackla mardrömsåret 2020 än Dave Chappelle, totalt orädd, brutalt ärlig. Netflix har bedömt specialen så viktig att se att den även lagts ut gratis på Youtube.

REGISSÖR. Ken Loach. Den 84-årige brittens två senaste filmer, Jag, Daniel Blake (2016) och Sorry we missed you (2019), båda tillgängliga ­digitalt, kan vara de starkaste han gjort. Oförglömligt om när jobben försvinner, det sociala trygghetsnätet monteras ned och människor faller igenom.