Valerie June
The order of time (Concord/Caroline)
4 poäng
RECENSION. Klangvärld är ett bra ord. Den bästa musiken skapar inte bara en atmosfär, utan framkallar även känslan av en fysisk plats. En plats så tydlig att man kan visas där ett tag, känna dofterna, blicka ut över omgivningen.
När Valerie June 2013 släppte sitt album Pushin’ against a stone skrev jag i Di Weekend att det fick mig att associera till Nellcôte, en villa belägen mellan Villefranche och Cap Ferrat där Rolling Stones under sin tid i fransk exil spelade in Exile on Main street. Passande nog är det en gammal sjörövarvik, en betagande vacker plats med vajande palmer och klippor vid havet.
Jag skrev i min recension: ”När Valerie June får hjälp med sången i Tennessee Time kan man nästan svära på att det är Gram Parsons och Keith Richards som sjunger med från altanen på Nellcôte”.
Att det fanns ett uppenbart släktskap där underströks när Rolling Stones senare bad Valerie June att vara förband på en turné.
Valerie June är en 35-årig banjo-, ukulele- och gitarrspelande kvinna från Memphis, Tennessee. Genremässigt befinner hon sig precis som Rolling Stones i en gatukorsning med avtagsvägar till både rock, soul, blues, country och gospel.
Vad hon gjort på uppföljaren är att i stället skapa ett hus hemma i Memphis, ett vitt trähus som hemsöks av några av sydstatssoulens största, James Carr och O.V. Wright.
Man talar sällan om musiks användbarhet, men Valerie Junes gör den bästa matlagningsmusik jag stött på väldigt länge. Så fort det är dags att laga mat, fram med datorns extrahögtalare på köksbänken, på med Valerie June.
Jessi Colter
The Psalms (Legacy/Sony)
4 poäng
RECENSION. Patti Smith fick sitt genombrott i en kyrka. Med Lenny Kaye som kompgitarrist gjorde hon i 1970-talets gryning ett poesiframträdande inne på St Marks Church i East Village, en byggnad som är den nästa äldsta på Manhattan.
Lenny Kaye uppnår nu något liknande med countrysångerskan Jessi Colter.
Jessi Colter, född 1943, var en av få kvinnliga artister i den countrygenre på 1970-talet som kallades outlaw country. Hennes lysande singel I’m not Lisa blev en listetta 1975. Efter att ha varit gift med Duane Eddy gifte hon 1969 om sig med outlawcountryns store profil Waylon Jennings, ett äktenskap som trots skakiga år under Waylon Jennings värsta perioder av missbruk höll i sig fram till Jennings död 2002.
Lenny Kaye är inte bara musiker utan i grunden musikjournalist, en av Amerikas främsta. På 1990-talet anlitades Lenny Kaye för att skriva Waylon Jennings självbiografi.
Under sin tid i Waylon Jennings hus i Nashville hörde han Jessi Colter sjunga psalmer i vardagsrummet. Hon satte sig vid pianot, formade enkla ackord och utan att tänka i termer av kompositioner sjöng hon sedan från sidorna i Gamla Testamentet.
Lenny Kaye glömde aldrig sin gåshud från de stunderna. Tio år senare spelade han in Jessi Colters improviserade psalmer i en studio med sig själv på försiktig kompgitarr.
Först nu släpps resultatet på ett album som är ett litet underverk av tro och övertygelse.
Good Harvest
In a life and place like this (Space Station)
4 poäng
RECENSION. Det är nu 20 år sedan Janet Jackson släppte sitt klassiska album The velvet rope med den fantastiska singeln Got ’til it’s gone, en låt som byggde på en sampling av Joni Mitchells Big yellow taxi. Låten är mest känd för hooken där gästrapparen Q-Tip repeterar frasen ”Joni Mitchell never lies”.
Just den observationen – den obestridliga sanningshalten i Joni Mitchells röst – dyker upp i mitt huvud när jag lyssnar på duon Good Harvest.
Ylva Eriksson och Hanna Enlöf kommer från Falun och slog igenom med en tolkning av Joni Mitchells Woodstock som blev en viral succé. Nu är duon kontrakterad till Per Gessles skivbolag Space Station och följer med som förband på hans sommarturné.
Det finns i dag många singer-songwriters som i likhet med Good Harvest har rötterna i folkrock och sjunger vacker stämsång, men vad som gör att Ylva Eriksson och Hanna Enlöf sticker ut är just sanningshalten i deras röster. Det finns en mognad och ett allvar i deras sång som är mycket ovanlig. Good Harvest ljuger aldrig.
De hanterar också sina akustiska gitarrer på ett virtuost sätt som ändå hela tiden underordnar sig sångmelodierna. Med låtar som Far beyond och Closet of your mind förvandlar Good Harvest sin omgivning till Falun Canyon.
