Di Weekend GRADVALL

Schlagerdrottningen slår allt

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Felix Hörhager

Alla låtar har lika hårdslående refränger som Charlotte Perrellis och Carolas . Jan Gradvall har lyssnat på tyska Helene Fischers senaste album. Han recenserar också Rae Sremmurd och Ozzy.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Helene Fischer

Helene Fischer (Polydor)

4 poäng

RECENSION. Förvånad lär ingen bli över siffror om att USA är den i särklass största musikmarknaden i världen. Att döma av mediernas fokus skulle man kunna tro att Storbritannien, landet som gav världen Beatles och Stones, är näst störst – men lika överlägsen tvåa är Japan.

Faktum är att Storbritannien knappt ens är trea. Just nu är Tyskland väldigt nära att gå om som den tredje största marknaden

De underbevakade marknaderna, Japan och Tyskland, är också extra intressanta ur ekonomisk synvinkel, eftersom musiklyssnare i de länderna fortfarande köper cd-skivor. Jo, streaming tar långsamt över även där, men inte alls i samma takt som i Sverige och USA.

I Japan står fysisk försäljning fortfarande för närmare 75 procent, i Tyskland runt 50 procent.

Och ingen säljer fler cd-skivor i Tyskland än ­Helene Fischer.

Helene Fischers senaste album har nu sålt i 10 miljoner exemplar i Tyskland. 10 miljoner i ett land med 82 miljoner invånare. Procentuellt sätt är det lika sensationella siffror som när var fjärde hushåll i Sverige investerade i exemplar av ABBA The Album och Carolas Främling.

Under den arenaturné som 33-åriga Helen Fischer gör denna sommar kommer hon upp­träda inför 1,2 miljoner människor.

Musiken är schlager, ett tyskt begrepp i grunden, som betyder ”något som slår”.

Det ska inte förväxlas med modern och eklektisk popschlager, vilken dominerar i dagens Euro­vision, utan renodlad, gammaldags vindmaskinschlager. Samtliga låtar på Helene Fischers album har lika hårdslående refränger som Charlotte Perrellis Tusen och en natt och Carolas Fångad av en stormvind.

Texterna är på tyska och har titlar som Nur mit Dir och Mit dem Wind. Helene Fischer ser ut som en Bond-brud i en Roger Moore-film och klär sig exklusivt. Hon är egentligen ryska, född i Sibi­rien, dit hennes farföräldrar tvångsförflyttades, men hennes familj emigrerade till Västtyskland när hon var fyra år.

Att lyssna på albumet i ett sträck ger samma känsla som att äta glass direkt ur paketet – yrseln när man inser att man slevat i sig precis allt – men det är ett för genren förstklassigt hantverk. Ytterst få album består uteslutande av hitlåtar.

Tre av låtarna är skrivna av svenske Figge ­Boström (Danny Saucedo, Charlotte Perrelli) som genom sin medverkan på detta album förmod­ligen kommer att tjäna mer pengar än någon svensk låtskrivare utanför Max Martin-kretsen.

Endast en av låtarna finns utlagd Spotify. Jag fick köpa mitt exemplar av albumet, precis som 10 miljoner tyskar redan gjort.

Rae Sremmurd

Davis & Coltrane – frihetens mästare

SR3MM (EarDrummers/Interscope)

4 poäng

RECENSION. Augustifestivalen Way Out West i Göteborg har etablerat sig som den musikaliskt mest intressanta i Sve­rige. Medan andra musikfestivaler förlitar sig på nostalgiska bokningar har Way Out West vågat satsa på det nya. Fjolårets uppställning med Frank Ocean, Migos och The xx var ett lysande exempel.

2018 års Way Out West skulle behöva samtida spjutspetsnamn. Artister som streamas av en publik under 30 år och som har sina bästa år framför sig. Drake och The ­Weeknd är sannolikt för dyra, men varför inte ­Solange, Childish Gambino och ­Travis Scott? Eller Rae Sremmurd.

Två unga bröder från Tupelo, ­Mississippi – Elvis hemstad – som vänder ut och in på funk, R&B, hiphop, pop och rock.

Rae Sremmurd skulle också ­kunna fungera som en brygga mellan unga och gamla festivalbesökare på ett sätt som Way Out West fram till nu lyckats så bra med. Deras Billboard-­etta från i fjol hette Black Beatles och hyllades av Paul McCartney. En låt på nya ­albumet har en titel som avslöjar hur högt de siktar: Rock and roll hall of fame.

Ozzy

Ett öga rött (Artistens eget bolag)

4 poäng

RECENSION. Cismaan Maxamed kom till Sverige från Somalia när han var fem månader gammal. Pappan sköts till döds i kriget i Somalia. Han växte upp ensam med sin mamma och fem bröder.

I skolan stammade han svårt, men ­genom en speciallärare blev han introdu­cerad för Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, upptäckte språkets kraft och den rika poesi som finns i somalisk kultur.

Hiphop störst i världen 2017

I dag kallar hans sig Ozzy – förmodligen utan att ha en aning om Black Sabbath-­sångaren – och är tillsammans med ­Cherrie, en frontfigur för en våg av ­svenska artister med somaliska rötter.

Jag såg Ozzy live för några månader sedan och blev golvad av hans energi och scennärvaro. Han vankade runt på scenen som en Notorious B.I.G. från Rosengård.

De första raderna på första låten är en självbiografi i miniatyr:

”Det är jag som är Ozzy, tjock svart ­tjockis, före detta brottsling och nu gatupoppis. Växte upp i Rosengård, alltid ­kämpat hårt, lärde mig toner och sånt, jag ­bemästrar språk.”

Låtarna är genomgående mörka, bear­betar smärta. Till nästa album skulle man önska att Ozzy även dokumenterar den ­humor som han förmedlar på scen.