Di Weekend GRADVALL

När vårt sköra samhälle kraschar – vad finns kvar?

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Robert Harris är aktuell med romanen Den andra sömnen.

En apokalyps. Samma utveckling över hela världen. Ingen kom undan. Jan Gradvall har läst Robert Harris senaste roman Den andra sömnen.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vad var egentligen Molnet?

Att ens i dag försöka förklara molnet är inte lätt. Även när jag läser förklaringen – datormoln är it-tjänster som tillhandahålls över internet – förstår jag egentligen ingenting om hur det fungerar. För att inte tala om hur det är konstruerat.

Föreställ dig då hur det kommer att bli den dag då hela vårt moderna och väldigt sköra samhällsbygge slutligen kraschar.

All den kunskap som krävts för att skapa molnet finns i dag på internet. Utan elektricitet försvinner internet och all lagrad information och dokumentation om vår tid.

När människor i framtiden gräver fram fornminnen från vår tid hittar de uppgifter om något som hette molnet och försöker förgäves förstå vad det var.

Detta är utgångspunkten för Robert Harris senaste roman Den andra sömnen (Bookmark) som toppat försäljningslistan i Storbritannien och nu kommit på svenska.

Robert Harris är känd som den moderna mästaren av historiska och ­politiska thrillers. Jag gjorde en stor intervju med honom i Di Weekend i juni för två år sedan. En intervju som – än så länge – finns lagrad på internet.

Engelsmannen Robert Harris, med en bakgrund som journalist, är mest känd för den kontra­faktiska Faderland, om ett Europa där Hitler vann andra världs­kriget, och trilogin om den ­romerske retorikern och politikern Cicero, som är det bästa jag läst om det politiska spelet.

Royal Shakespeare Company gjorde 2017 en teateruppsättning av ­Cicero-trilogin som fick lysande recensioner och förtjänar att sättas upp även i Sverige. En studie i maktkamp och debatteknik som är evigt ­aktuell.

Hans nya roman Den andra sömnen utspelas på 1400-talet. Eller, rättare sagt, den utger sig för att utspelas på 1400-talet.

En ensam ryttare, en ung präst, skrider fram över det vilda hedlandskapet i sydvästra England. Faror lurar över allt. Världen är präglad av våld, religiösa konflikter, fattigdom, svält. Medellivslängden är låg, barndödligheten är hög.

Sättet som Robert Harris berättar denna historia för tankarna till Charles Dickens och Alexander ­Dumas. Det finns ingen modernism alls i språket. Det byts aldrig perspektiv. Kapitlen börjar på exakt den plats och tidpunkt där föregående kapitel slutar. Kapitlen är döpta efter vad som händer, ”Kapten Hancock får veta hemligheten”.

Långsamt smyger sedan Robert Harris in detaljer som tyder på att ­medeltiden inte är den medeltid vi tror.

Den unge prästen är kallad till en fattig by för att ersätta en död kollega. I den äldre prästens hem finns föremål han samlat på sig i hemlighet. Olika små ­saker av materialet plast. Någonting uråldrigt av svart glas, märklig tungt, med symbolen av ett äpple med en tugga i sig.

»Att vara älskad av alla är inte vägen till framgång«

Någon form av katastrof inträffade 800 år tidigare. Den gamla civilisationen slogs ut.

I en stad som London, där det inte finns något jordbruk och invånarna befinner sig på ”sex måltiders avstånd från hungersnöd”, försökte åtta miljoner människor samtidigt ta sig ut på landet.

Hundratals år av mörker och barbari följde. Böcker användes för att elda med.

Samma utveckling över hela världen. Ingen kom undan.

Efter de allra mörkaste århundradena efter apokalypsen har civilisationen sakta byggts upp igen och tagit sig fram till häst och vagn. Någon form av rättsväsende har upprättats. Skampålar och offentliga hängningar har introducerats.

Kyrkan har rest sig och fått all makt. Forntidsforskare fängslas och åtalas som kättare. Att intressera sig för den värld som ledde till apokalypsen kommer enbart att leda till dåligheter. Gud straffade människan av en anledning.

Robert Harris kommer aldrig med någon moralism. Han betraktar bara vår tillvaro med en framtida historikers ögon.

När romanen gavs ut i England i höstas var civilisationens sårbarhet ett abstrakt begrepp, med undantag för en miljökatastrof. När pocketutgåvan kom i mars fick Robert Harris den hemlevererad av ett bud med ansiktsmask och plasthandskar.

Utan att avslöja något mer om bokens handling är här ett citat från en dialog mellan två personer som i hemlighet forskat om den gamla världen:

”Syftet med elektriska pengar underlättade handeln, men förvandlade människor till tiggare när det bröt samman. Tänk er att vakna upp en morgon och vara helt barskrapad och sakna förmågor som har något ­värde i kampen för tillvaron. Hela deras värld var en enorm fantasi – ett luftslott.”

Skrämmande om rasistisk retorik

GRADVALLS FAVORITER:

AKTIVIST. Lovette Jallow. Det handlar inte bara om George Floyds död. Rasistiskt våld finns även i Sverige. På sin Instagram @action4humanity_se (med 110 000 följare) följer Lovette Jallow utvecklingen och avslöjar dubbel­moral. Vinnare av Raoul Wallenbergpriset i fjol. Missa inte heller hennes TED Talk från 2018 om att växa upp som svart i Sverige.

PODD. Raseriet, Spotify. Kusinerna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby leder det smartaste, argaste och varmaste poddsamtalet i Sverige. Om rasism, politik, men också sociala ­medier, musik, populärkultur, livet.

LÅT. Lady Gaga, Free woman. Sommarens mest livsförhöjande tre minuter. Texten är en dotter till Madonnas Into the groove: Om dans­golvet som en plats för frigörelse. Musiken är ­absolut perfekt klubbmusik signerad Axwell från Swedish House Mafia.