Di Weekend GRADVALL

»Medialt högmod att inte förklara de svåra orden«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

KAN FÅ PRIS. Aida Pourshahidi, Kristoffer Fransson och Malin Andersson från .

Claudio Bresciani/TT

Ord som sakpolitik och premisser och parametrar förklaras aldrig i svensk journalistik i dag, men hur många av Sveriges tio miljoner in­vånare förstår dem? Det frågar sig Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

En växande klyfta i Sverige i dag handlar om språk och ordval. Sättet att tala har blivit så nischat och fullt av branschuttryck att det krävs förkunskaper för att förstå vad som sägs i tv och radio och vad som skrivs i tidningar.

De som har förkunskaper i de ämnen som avhandlas känner sig inkluderade och smarta. De som inte har det känner sig ­utanför och stänger av.

Bland de nominerade till Stora Journalistpriset i år finns Lilla Aktuellt, ett nyhetsprogram som riktar sig till barn. De tre programledarna – ­Malin Andersson, Kristoffer Fransson och Aida Pourshahidi – är nomine­rade i kategorin Årets Röst. Motiveringen lyder: ”För att de så glasklart förklarar vad som händer i världen för Sveriges viktigaste ­publik”.

Jag är själv med i juryn och varken vill eller kan gå händelserna i förväg. Vinnarna i respektive kategori bestäms först på utdelningsdagen torsdag den 22 november.

Oavsett utfallet, oavsett nomineringen: Vad som är så intressant med Lilla Aktuellt är programmets språkbruk. Tydligheten. Lilla ­Aktuellt förklarar vad som händer så begripligt att på min sons skola, och många andra skolor, ­används programmen varje vecka i undervis­ningen.

På presskonferensen för Stora Journalistpriset förra veckan, där de nominerade offentliggjordes, fick programledarna för Lilla ­Aktuellt frågan om hur de och ­redaktionen arbetar. Bland de ämnen som programmet har tagit upp ­dagarna innan: det antisemitiska attentatet i USA, vaccinationer, ­Brasiliens president, talmannens arbete i riksdagen.

Programledaren Malin Andersson sa att de inför varje ämne börjar med att göra omfattande research tills de säkert vet att alla bitar finns på plats. ”Därefter börjar vi plocka bort bit för bit”.

Till slut, efter ett tidsödande arbete, har så många bitar plockats bort att händelsen tydligt går att förklara.

Det är exakt det som är styrkan hos Lilla Aktuellt. Och det är exakt det som är svagheten hos stora Aktuellt och alla andra redaktioner. Vi plockar inte bort tillräckligt många bitar.

Att förklara något för dem som är inte är insatta i ett ämne – vare sig det gäller politik, ekonomi eller kultur – kräver mycket större ansträngning än att kommunicera med dem som redan vet.

Det är därför texter på kultursidor skrivna av akademiker kan vara hopplöst snåriga att läsa. De är experter på sitt ämne. De är inte experter på att berätta.

Allvarligare är att ­samma glapp mellan avsändare och mot­tagare i dag även märks i vanliga nyhetssändningar.

En lika viktig journalistisk insats som Lilla Aktuellt görs av Klartext, ett nyhetsprogram som sänds i P1 och P4 och har som programförklaring att ”berätta nyheter på ett ­enklare sätt”.

Behovet av Klartext märks i lyssnarsiffror på flera hundra tusen. Varje gång jag lyssnar på Klartext hör jag exempel på saker som de vanliga ­nyhetsprogrammen kunde ha berättat tydligare.

Redaktionen skriver på sin hemsida: ”Klartext berättar om nyheterna på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vi på Klartext vill att nyheter ska vara tillgängliga för alla.”

Ord som sakpolitik och premisser och parametrar förklaras aldrig i svensk journalistik i dag, men hur många av Sveriges tio miljoner in­vånare förstår dem?

»Jag tycker om ordet äntligen«

Studio Ett i P1 hade för ett par veckor sedan ett inslag om ordförståelse. En docent vid Lunds universitet, Anna Wallberg Gustafsson, inter­vjuades om en stor studie hon varit med och gjort om utvecklingen av ­ordförståelse baserad på högskoleprovet.

Den goda nyheten är att studien visar att ordförståelse delvis är en ­åldersfråga. I snitt har vi dubbelt så bra ordförståelse när vi är 40 jämfört med 20. Vi lär oss ord när vi möter ord i livet.

Den dåliga nyheten är att studien visar ordförståelsen fallit kraftig sedan 2006–2007. Vad som inte nämndes i inslaget är att det var då smart­phones introducerades.

Exempel radades upp. Förståelsen av ordet pådrag har fallit med 26 procent. Förståelsen av ordet påstötning har fallit med 18 procent.

I de fall ordförståelse ökat handlar det om ord där liknande ord finns på engelska, som till exempel entreprenör eller fascinerad.

I historien om Babels torn i Gamla testamentet försöker människor bygga ett torn upp till himlen. Guds reaktion på det högmodiga torn­bygget blir att straffa människorna med att ”skapa förvirring i deras språk” så att de inte längre förstår varandra. Det var så människan gick från att ha ett gemensamt språk till tusentals olika.

Utvecklingen i dag ger en ny tolkning av Babels torn. Medialt högmod gör att sprickan även kan uppstå mitt i ett språk.

GRADVALLS VAL

Skilda kulturer i världens näringsliv

TV. My brilliant friend, HBO Nordic. Tv-serien baserad på Elena ­Ferrantes djupt älskade romanserie Neapelkvartetten följer böckerna exakt. Åtminstone av de första ­avsnitten att döma. Vilket förmod­ligen får de flesta att andas ut. Som en italiensk variant av BBC-filmatiseringar av Charles Dickens klassiker.

TV. Arvinge okänd: Pojken som lämnades kvar, SVT Play. En pojke med downs syndrom ­lämnas på ett barnhem i Malmö 1953. Historien om hans liv har blivit en dokumentär man aldrig ­glömmer. Nominerad till Stora Journalistpriset. ­Vinnarna koras nästa vecka.

BOK. Adam Kay, Det här kommer göra ont (Volante). En ung engelsk läkare börjar skriva dagbok om sin tjänst och ett krisande sjukvårds­system. Han skriver så dräpande roligt att han i dag är verksam som komiker. Hyllad av Jonathan Ross och Stephen Fry.