Di Weekend GRADVALL

Jan Gradvall: »Denna höst ska jag ta del av mindre nyheter«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

VILL SKAPA KÄNSLOMÄSSIGT LUGN. Anna Rosling Rönnlund.

Amanda Lindgren

Dåliga nyheter tränger djupare in i våra hjärnor. Det skriver Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Varningstexter på cigarretter infördes 1977. Det börjar bli hög tid att även införa varningstexter på nyheter.

Precis som vi har blivit vana vid att läsa texter som ”Rökning skadar allvarligt dig själv och din omgivning”, finns det skäl till att hemsidor och appar borde förses med en varningstext i stil med ”Nyheter skadar din mentala hälsa genom att ge en felaktig bild av tillståndet i världen”.

Idén om varningstexter på nyheter kommer från Anna Rosling ­Rönnlund. Jag hörde henne säga det när hon höll ett föredrag på konferensen Brilliant Minds i början på sommaren och jag har inte kunnat ­släppa tanken sedan dess.

I september 2015 bestämde sig Hans Rosling för att skriva en bok ­kallad Factfulness tillsammans med sin son Ola Rosling och sonhustrun Anna Rosling Rönnlund. Vad Hans Rosling inte visste då var han att hade obotlig bukspottkörtelcancer.

När han avled den 7 februari 2017 var det Anna och Ola som slutförde boken.

I Factfulness skriver de att människans instinkter leder till en överdramatiserad världsbild. Vi är programmerade att hela ­tiden leta efter faran och problemet. Våra hjärnor sorterar fort­farande information som om vi fortfarande levde som jägare.

En vanlig tisdag på jobbet tolkas av hjärnan som en tisdag med risk att anfallas av en sabeltandad tiger eller en snedtänd mammut.

Jag är själv konstant frustrerad över min hjärnas oförmåga att stanna upp, hitta balans och vara tacksam över det som fungerar.

Ponera att jag under en vecka har några problem, ett stort och några mindre, som plågar mig. Under några dagar lyckas jag lösa det stora problemet och dessutom ett par av de mindre.

Hur reagerar då min hjärna? Ger belöning? Övergång till en känsla av harmoni och perspektiv på livet? Nej, min hjärna fokuserar i stället på 100 procent på det enda problem som fortfarande är olöst.

Dåliga nyheter tränger djupare in i våra hjärnor än goda nyheter. Det är biologiskt.

Vi lever i dag ett nyhetsflöde som inte har några motsvarigheter tidigare i historien. Vi uppdateras minut för minut om vad som händer på hela jordklotet.

I denna bemärkelse är vi vita råttor i en bur. Ingen vet fortfarande hur detta experiment ­kommer att påverka vårt beteende på lång sikt.

Ordet nyheter har alltid haft och har fortfarande högsta status. Nyheter presenteras som ett sätt att bättre förstå världen – men i dag stämmer det inte längre.

”Problemet är att ’nyheter’ nästan alltid består av avvikelser”, säger Anna Rosling Rönnlund i en intervju i M Magasin. ”Vi tror att nyheterna är detsamma som tillståndet i världen, att allt bara blir sämre. Vi ser världen i vi och dem, och vi letar syndabockar. Av detta blir vi deppiga, frustrerade och oroliga. Vi är så överexponerade att det som är hemskt att vi tappar proportionerna.”

Vad vi får när vi kollar nyhetsflödet i våra mobiler är en uppdatering avvikelser från det normala – inte en balanserad rapport om tillståndet i världen.

Fritänkarna bakom kändisprofessorn

I boken skriver trion Rosling: ”Det kan vara nyttigt att vara rädd, men bara om rädslan avser rätt saker. Rädsloinstinkten ger usel vägledning när man vill förstå världen”.

Av en lista på de fruktansvärda händelser som vi är mest rädda för – naturkatastrofer (0,1 procent), flygplanskrascher (0,001 procent), mord (0,7 procent) och terrorism (0,05 procent) – så orsakar de inte ens tillsammans mer än 1 procent av dödsfallen i världen.

Vad vi verkligen ska gå omkring och vara rädda för, samt ägna vår tid åt att bekämpa, är de två saker som är i särklass farligast: hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Närmare två tredjedelar av alla som dör i Sverige varje år – en skräcki­­n­jagande siffra – dör i antingen hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Men var någonstans i nyhetsflödet får du den informationen?

Syftet med boken Factfulness är att genom en faktabas ge läsarna ett bättre underlag för att förstå världen. Anna Rosling Rönnlund säger: ”Om mindfulness genom en medveten närvaro i nuet kan skapa ett inre känslomässigt lugn, så kan factfulness ge dig ett intellektuellt lugn”.

Så här i augusti, inför höstuppstarten, mår många av oss bättre än vad vi gjorde i början av sommaren. En orsak är naturligtvis är ledigheten. Att man hunnit sova ifatt.

Men en lika viktig orsak kan vara att man under semestern inte är lika uppdaterad om nyhetsflödet.

Jag har sagt det förut, men jag upprepar det igen för mig själv. Den här hösten ska jag ta del av mindre nyheter för att i stället läsa böcker och se fler dokumentärer och föredrag. Jag behöver det för att förstå världen.

Etta på att syna nollor

GRADVALLS TRE VAL:

KOKBOK. Mathias Dahlgren, Rutabaga: Med fokus på grönsaker (Bonnier Fakta). Börja med att blanda drinken med gin, citron, olivolja och äggvita, med ”karaktär av träd, buskar och vild natur”. Berusad av möjligheter börjar man sedan laga sig igenom resten.

DOKUMENTÄR. Dox: New York Times och ­Donald Trump – slaget om sanningen, SVT Play. Liz Garbus har med sina filmer om Bobby Fischer och Nina ­Simone gjort två av de bästa ­dokumentärerna på 2000-talet. Här får hon unik ­access till New York Times och följer arbetet inifrån i fyra delar. Ligger kvar till 8 september.

PODCAST. Here’s the thing with Alec Baldwin. En skådis som vill höras lika mycket som de ­intervjuade? Precis tvärtom. En ytterst följsam inter­vjuare som har vett att hålla tyst långa stunder och fyller i de fakta som gör det tydligare för lyssnaren.