Di Weekend GRADVALL

Hon har slutat leva sitt liv på Instagram

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

För fem år sedan skrev jag en krönika i Di Weekend om att man för att förstå samtiden bör läsa Tavi Gevinson, 17 år. Det gäller fortfarande. För att förstå 2019 ska man läsa Tavi Gevinson, 23 år. Det skriver Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Amerikanska Tavi Gevinson skulle kunna kallas den första influencern. Hon är född 1996, samma år som internet slog igenom brett. Det var 1996 som internetpaket blev årets julklapp i Sverige.

När Instagram lanserades 2010 var den 14-åriga Tavi Gevinson där ­direkt och fick massor av följare. Instagram kändes som gjort för henne, och det var det delvis också. De som skapade Instagram var definitivt medvetna om hur tonåringar använde nätet och ingen tonåring var då mer i ropet än Tavi Gevinson.

Elva år gammal startade hon en modeblogg som blev så stor att hon blev inbjuden att sitta på front row under de största modevisningarna. Vissa äldre modejournalister fnyste. En moderedaktör på Grazia klagade på att en stor rosett som Gevinson hade på sig skymde sikten och förstörde modeveckan.

I dag har maktbalansen ändrats. Flera influencers har mångdubbelt fler följare än de största modetidningarna som Vogue.

14 år gammal kände Tavi Gevinson att mode blev för begränsat och började skriva mer om identitet, kreativitet och feminism. 15 år gammal startade hon magasinet och sajten Rookie, med gästskribenter som Lena Dunham. (Rookie lades ned i vintras.)

När Tavi Gevinson i en lång artikel i New York Magazine nu blickar tillbaka på och sammanfattar sitt liv på nätet, känns det som att läsa en rapport från koloniseringen av Mars.

Att växa upp och leva på nätet är att vara en del av det fysiska livet på jorden, men ändå inte. Den fysiska planeten jorden är något man får rapporter från och kan blicka ned på – precis som från en fönsterglugg på Mars – men ens egna levnadsvillkor är helt annorlunda.

Artikeln har rubriken ”Who would I be without Instagram?” och underrubriken är ”An investigation”. Precis så är den skriven. Tavi Gevinson, alltid lika skarp i analysen, skriver om sig själv nästan med en historikers perspektiv och distans.

Första meningen i hennes text kommer att få många att känna sig oändligt gamla: ­”Under sista året på high school hade jag tre Instagram-konton”.

Det handlar inte om att ha Instagram eller inte. Det handlar om hur många olika Instragramkonton du har.

Att ha flera konton är standard för Instagramgenerationen. Taylor ­Lorenz, född 1985, är en av världens främsta journalister på att följa och förklara utvecklingen på nätet, nyligen värvad från magasinet The Atlantic till New York Times.

Precis som en utrikesreporter måste bo i ett land för att bevaka det så lever Taylor Lorenz sitt liv på internet.

I en poddintervju berättar Lorenz att hon brukade ha elva olika Instagram-konton, men att hon nu skurit ned till fem eftersom det är maxantalet man får hantera på en mobil.

Det relativt blygsamma antal Instagramkonton som Tavi Gevinson drev hade tre olika funktioner.

På det officiella kontot dokumenterade hon sitt liv som det såg ut utåt. Eller rättare sagt, som hon valde att det såg ut. Tavi i skolan, Tavi hemma redigerandes Rookie, Tavi med jämnåriga.

Det andra Instagramkontot, endast för inbjudna, använde hon till att uttrycka privata tankar, tvivel.

Bianca Ingrosso får 200 000 kr för en bild

Det tredje kontot, helt hemligt, var det glassiga kontot. Där lade hon upp selfies med alla kändisar hon fick träffa, glamorösa fester.

Hon kände att denna nya del av hennes liv inte passade in med bilden av tonåringen i Oak Park, Illinois, men kunde ändå inte låta bli att hemligt dokumentera den. ”Jag ville veta hur det kändes att förbättra de bilderna (med kändisar) med filter, att se det lilla blå strecket röra sig när de bil­derna laddades upp, se dem inramade med Instagrams typsnitt.”

I dag inser Tavi Gevinson att detta egentligen var hennes mest ärliga jag, men någonstans på vägen hade hennes identitet blivit flytande. ”Jag började se mitt delbara jag, det första kontot, som mitt sanna jag och ­begravde de andra sidorna av mig själv så djupt ned att jag glömde att de existerade.”

Instagram har gett henne en karriär, en inkomst, till och med en bostad. Hon fick bo gratis i en nybyggd lyxlägenhet i Brooklyn med villkor att hon lade ut bilder då och då om lägenhetskomplexet.

Men hon fick betala på ett annat sätt. I sin skildring av hur det varit att växa upp på Instagram, skriver Tavi Gevinson att hennes entusiasm att dela sitt liv har smält samman med något mer cyniskt: begäret att bli omtyckt, inte för den man är, innerst inne, utan för den man framställt sig som.

För att behålla sin mentala hälsa har Tavi Gevinson slutat logga in på Instagram själv. Hon mailar i stället sina bilder och kommentarer till en assistent som lägger upp dem. Hon syns fortfarande på Instagram men lever inte längre sitt liv där.

GRADVALLS TRE VAL:

Inflytande mer värt än guld

KOMPOSITÖR. Anna Ternheim. Av svenska artister som debuterat på 2000-talet är Anna Ternheim en av de främsta. Slående hur hon 15 år efter debuten fortfarande utvecklas som melodimakare. This is the one och You belong to me vore värda ett låt­skrivarseminarium.

RÖST. Nahawa Doumbia, La grande cantatrice malienne, vol 1 (Awesome Tapes From Africa/Playground). Ett obskyrt album från 1981, utgiven av ett ivorianskt bolag, som varit svårt att få tag i även i Västafrika. Nawaha Doumbia, i dag en av Malis största artister, presenteras här som en oslipad ­20-åring med Aretha Franklin-lungor.

TV. Din hjärna, SVT. Läkaren, psykiatrikern och Dagens industri-krönikören Anders Hansen i egen tv-serie om hur våra hjärnor ­fungerar. Folkbildningstelevision i klass med Alain de Bottons serie om filosofi.