Di Weekend GRADVALL

Gradvall: Bo Kaspers orkester håller högsta klass

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Musikerna i Bo Kaspers Orkester tajtare än någonsin. Foto: Tobias Regell

Efter tre decenniers förfining gör Bo Kaspers Orkester nu soul i världsklass. Jan Gradvall har också lyssnat på norska Girl in red.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Bo Kaspers Orkester

23:55 (Sony)

Betyg: 4

När Bo Kaspers Orkester slog igenom i början av 1990-talet sågs det som lite charmigt och exotiskt att ett svenskt band nästan kunde låta som sina amerikanska förebilder inom jazz och soul.

Ordet som ska betonas i föregående mening är nästan.

Att påstå att det ens var möjligt att jämföra vita svenska soulmusiker med svarta amerikanska hade varit som säga att det fanns bättre nyckelharpspelare i Osaka än i Orsa.

Snart trettio år senare har mycket hänt. Dels har Bo Kaspers Orkester för varje år bara blivit tajtare. Dels har de amerikanska konsthantverkare som inspirerade dem att börja spela försvunnit.

Med några få undantag, mestadels retroband som The Dap Kings, finns det i dag inga amerikanska soulmusiker som kan spela som Bo Kaspers Orkester.

Dagens soulmusik har förnyats genom elektronik och datorer. Inget ont i det, utveckling är av godo.

Men återväxten bland musiker som sitter vända mot varandra och skapar soul med livetrummor, keyboards, elbas och gitarr är obefintlig.

2019 har Bo Kaspers Orkester blivit ett världs­unikt band. Soulmusiker så svängiga och kunniga att det inte finns någon amerikansk soullegend av den gamla skolan som skulle tacka nej till att turnera med dem som kompband.

Sleater-Kinney – komplext och explosivt

23:55 är ett renodlat soulalbum, förstummande svängigt, och platsar bland de bästa album Bo Kaspers ­Orkester har spelat in.

Lånen från de amerikanska mästarna är ibland nästan komiskt tydliga – Impressions, Temptations, Chic, Booker T & the M.G.’s – men allt smälts samman till något eget.

En stark bidragande orsak till det är Bo Sundströms lakoniska sätt att uttrycka sig. Hans puls som sångare överstiger aldrig vilopuls.

Likt en korsning av Curtis Mayfield, Beppe Wolgers och den som läser upp Sjörapporten, skriver och sjunger han på ett sätt att det är förståeligt att P1-­institutionen Filosofiska rummet använder just Bo Kaspers Orkester till att rama in sina diskussioner om livets mening.

Girl in red

Chapter 2 (AWAL)

Sprakande elektrisk från Slowgold

Betyg: 4

Varje gång musikbranschen tror sig ha räknat ut formeln för nästa succé ­rusar det in en ung musiker in från vänster och välter bordet.

Just nu är det en 20-årig norska, Marie Ulven. Under namnet Girl in red tar hon världen med storm genom att inte vara ­någon annan än sig själv.

Girl in reds raka sånger om mental ohälsa och kraschade förhållanden med flickvänner har passerat 200 miljoner spelningar på Spotify. Nyligen frälste hon ett utsålt Debaser Strand i Stockholm. Det går att dra paralleller till Billie Eilish – båda spelade från början in sin musik hemma i sina flickrum – men Girl in reds musikaliska rötter verkar vara i 1990-talets skramligaste och burkigaste indiepop. Ingen i världen låter just nu som Girl in red.