Di Weekend GRADVALL

»Artister kan lära sig mycket av entreprenörer«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Al Wagner

Vad krävs för att slå igenom som artist? Statistiken visar att de allra flesta misslyckas. Det skriver Jan Gradvall i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Frågar man artister om varför de misslyckas så beror det nästan aldrig på dem själva utan på olika hinder på vägen.

En begriplig reaktion. Alla yrken och branscher hämtar ­energi från hybris och självöverskattning.

Men det blir problematiskt när självbedrägeriet fortgår decennium efter decennium och ingen talar om hur det egentligen ligger till.

Artister skulle kunna lära sig mycket av entreprenörer. Det räcker inte med en idé, en dröm. En så kallat genial idé kan många komma på. Vad nästan alla stupar på är genomförandet.

Backar man tillbaka till eran då allt handlade om försäljning av skivor, var det ett antal flaskhalsar i distributionsledet som artisterna menade var orsaken till deras brist på framgång.

Radio var en flaskhals. Tv:n en annan. Om man bara folk fick chansen att höra och se dem, då skulle genombrottet vara ett faktum.

En ännu större flaskhals var det begränsade lagerutrymmet i skivaffärerna. Hur ska folk kunna köpa min skiva om den inte finns att köpa överallt?

Om man tog ett flygplan tillbaka till artistvärlden 1972 eller 1985 eller 1999 och berättade att inom en snar framtid skulle alla dessa hinder var undan­röjda, då skulle ingen tro att det var sant.

I dag är vi där. Alla flaskhalsar är borta. Samtliga låtar som alla artister spelar in finns direkt att lyssna via streamingtjänster.

”Lady Okänd” och Lady Gaga finns där sida vid sida, med samma chans att höras, endast ett klick bort.

Det behövs inte ens längre ett skivkontrakt för att skicka ut sin musik till alla människor på jorden som har en mobiltelefon.

Och vad har hänt i denna utopiska värld? Har de oupptäckta slut­ligen upptäckts?

Nej, det är fortfarande ingen som lyssnar på 99 av 100 artister.

Ett första steg mot självinsikt är att få artister att inse att arbetet med att få folk att höra ens musik är lika viktigt som att spela in musiken.

För det är verkligen ett arbete. Gemensamt för alla som blivit stora, från Elvis Presley och Beatles till ­Ed Sheeran och Luke Combs, är att de i starten av sina karriärer spelat för ett halvdussin personer.

Ed Sheeran började som gatumusiker och ­sålde hembrända cd-skivor ur locket på sitt uppfällda gitarrfodral. Där­ifrån tog han steget till obetalda spelningar på pubar. Parallellt med detta var han oavbrutet aktiv på sociala medier.

Countryvärldens nya stora folkliga stjärna Luke Combs är kanske det mest lärorika exemplet på vad som 2019 krävs för att en artist ska slå ­igenom.

Till att börja med uppfyller han grundförutsättningarna. En sällsynt stark röst med tydlig identitet, samt den ovanliga förmågan att skriva låtar med refränger som både är omedelbara och tål att tvättas många gånger utan att tappa i färg.

Så långt skulle Luke Combs kunna påminna om en deltagare i en ­talangtävling som Idol.

Vad han tillför är att han också identifierat och fyller ett hål i marknaden.

Kane Brown – äkta country

Luke Combs, född 1990, växte upp med Tracy Chapman och Dead ­Kennedys. Han gillade country, men dagens countryartister sjunger inte om en verklighet han kunde identifiera sig med. ”Everything was about beaches” säger han till Billboard.

Luke Combs mamma blev efter 20 år uppsagd på sitt fabriksjobb på grund av ”corporate restructing”. Luke och hans vänner gillar att dricka öl, fiska, jaga och drömmer om att vinna på skraplotter. Så det var det han började skriva låtar om. En av hans låtar heter Beer never broke my heart.

Luke Combs påminner på sätt om Robert Pettersson i Sverige, sångare i Takida och Stiftelsen, vars band speglar hur man tänker och drömmer långt utanför storstäder och medieradarn.

Vd:n för Sony Music Nashville, Randy Goodman, har sagt om Luke Combs: ”He’s the everyman, and that’s powerful”.

Vad Luke Combs, ett barn av internet, också har förstått är att bygga ­något från grunden i dag innebär en kombination av digital och fysisk närvaro.

Han tog alla spelningar han fick på restauranger och direktsände samtliga på Facebook Live. Han spred sex sekunder långa filmklipp, lagom långa för en refräng, och lade ut på Vine. Han svarade på samtliga med­delanden i sociala medier.

När en manager såg honom på en tidig spelning insåg han att han upptäckt en sällsynt art. ”This guy can sing, this guy can write, this guy is ready to tour and will sit and meet fans every single night”.

Luke Combs, 29, lyckades. Hans sex första singlar har gått upp på första platsen på Billboard’s Country Airplay Chart, något han är ensam om i historien.

Musikbranschen är fylld av sekretess och strictly confidential-länkar, men Luke Combs tror inte på att hålla låtar hemliga. Beer never broke my heart var med på hans livespelningar i över ett år innan den släpptes.

Ut med det bara. Ju fler som får höra, desto större chans att kunna leva på sin musik.

GRADVALLS TRE VAL:

Svenska politiker lämnade svenska musiker i sticket

ROMAN. Niklas Natt och Dag, 1794 (Forum). På onsdag släpps äntligen uppföljaren till 1793, den historiska roman som sålts i 250 000 exemplar i Sverige och getts ut i 30 länder. Lika mörk och brutal, lika virtuost skriven. Böcker som får en att se på Stockholm med ­nygnuggade ögon.

PODCAST. The Well of sound. Upprepning av tidigare tips. Den i särklass bästa musikpodd jag någonsin hört. Höjer ribban hela tiden. Ett ­avsnitt per månad där programledarna går igenom en artists karriär. Börja med det om Roxy Music.

JOURNALIST. Taffy Brodesser-Akner. De bästa kändisintervjuerna i världen skrivs av författaren och tvåbarnsmamman från New Jersey. Googla fram hennes porträtt av Tom Hiddleston, Nicki Minaj, Gwyneth Paltrow och Jonathan ­Franzen. Inte en tråkig mening.