Hoppa till innehållet

Toyotas återuppståndna körglädje

Det som imponerar mest med nya Toyota GR Supra är greppet och förmågan att klara kurvtagning i hög hastighet, både under inbromsning och med tryck på gasen ut ur svängen. Det här är en bil som har utvecklats för att vara kul att köra.

KÖRGLÄDJE. 340 häst­krafter och en åttastegad ­växellåda ger finfina kör­egenskaper.
KÖRGLÄDJE. 340 häst­krafter och en åttastegad ­växellåda ger finfina kör­egenskaper.Foto: Carl-Johan Lejland
KRAFT. Toyota Supras vridstarka motor gör att bilen smyger fram även i höga ­hastigheter.
KRAFT. Toyota Supras vridstarka motor gör att bilen smyger fram även i höga ­hastigheter.Foto: Carl-Johan Lejland
SAMARBETE. BMW eller Toyota? Det är inte lätt att se, i princip är det bara emblemet på ratten som avslöjar vilket bilmärke det rör sig om.Foto: Carl-Johan Lejland
LÅG PRIO. Bagage­utrymmet är inte stort, men rymmer tillräckligt för en weekendresa.
LÅG PRIO. Bagage­utrymmet är inte stort, men rymmer tillräckligt för en weekendresa.Foto: Carl-Johan Lejland

Det är comebackernas år för Toyota. Först Corolla, sedan fick vi Camry och nu Toyota Supra. Det är tre klassiska namn i bilvärlden, och framför allt det sistnämnda hålls högt av många motorentusiaster och av många ingenjörer anställda av den japanska biljätten. Chefen själv, Akio Toyoda, har tillbringat mycket tid på Nürburg­ring i tidigare generationers bilar. Han pratar exempelvis om hur han ser på modellen som en kär gammal vän och att han länge närt en dröm om att bygga en Supra igen.

Så man kan ju undra varför det tagit 17 långa år för Toyota att ta upp produktionen?

Något riktigt bra svar på det har inte biltillverkaren. Men nu är den äntligen här, Supra i generation fem. Den här gången har bilen tagits fram genom ett samarbete med BMW, vars färdiga modell blev cabrioleten Z4.

När man tittar på skalet är det inte mycket som känns igen. BMW har valt en klassisk Z4-design medan Toyota tagit ut svängarna mer. Plåttaket och vecken på ­motorhuven ger bilen fina linjer och den avrundade bakvingen gör att bilen sticker ut i mängden.

Under ytan är det dock väldigt mycket BMW för att vara en Toyota. Inredningen är i princip den tyska tillverkarens rakt av, förutom Toyotamärket på ratten. Motorn kommer också från BMW och växellådan från ZF. Nu är ju inte det något negativt i sig, tvärtom. Den raka sexan på 340 hästkrafter är lika fin här som i Z4 och den åtta­stegade lådan likaså. Det som skiljer i drivlinan är mindre justeringar i motorns karaktär och i hur växellådan sköter kraft­överföringen. Men båda bilarna är distinkt sportiga.

Det ska Toyota ha mycket av äran för, just prestanda och sportbilsegenskaper har ­varit hörnstenar som de japanska ingenjörerna byggt på under hela utvecklingen. Slutresultatet är också att Toyota Supra har mer racingkaraktär än BMW Z4. Supra är också lättare och några tiondelar snabbare från 0–100 km/tim (4,3 sekunder). 

Det går snabbt att hitta en bra position bakom ratten. Att pekskärmar och gränssnitt kommer från BMW är bra, för där ligger Toyota efter. Det är också så att Toyota kan använda sig av BMW:s system för uppkopplade tjänster och ägare till bilen ska kunna ladda hem en specialbyggd app för att kunna kontrollera bilens status.

Köregenskaperna är av sorten som tillhör klassiska sportbilar med motorn fram, låg tyngdpunkt och bakhjulsdrift. Det som imponerar mest är greppet och förmågan att klara kurvtagning i hög hastighet, både under inbromsning och med tryck på gasen ut ur svängen. Bilen har utvecklats för att i första hand vara kul att köra. Det är den verkligen, särskilt i sportläget som tillåter föraren att ta ut mer av bilens kapacitet. Nya Supra är lätt att hantera på racingbana och skulle ge ännu mer tillbaka om den var lite råare. 

Den adaptiva fjädringen, som är standard, blir till exempel aldrig stenhård och motorn vrålar aldrig så där jätteargt. Men det gör samtidigt att Supra är en bil som det går utmärkt att leva med i vardagen. Faktum är att komforten och ljudnivån i ­bilen är behaglig. Det är inga problem att köra mil efter mil. På motorväg gör den vridstarka motorn att bilen smyger fram även i höga hastigheter.

Dessutom finns ett bagageutrymme på 290 liter. Som en jämförelse är det är 9 liter mer än i BMW:s cabriolet, en detalj på marginalen som kanske inte är den första sportbilsköparna tänker på i och för sig.

Prislappen då? Jo, nya Supra börjar på 680 900 kronor för 2020 års modell, en nivå som justerats upp på grund av en svag krona. Att bilen har ett pris på nästan 700 000 kronor gör att konkurrensen är stenhård. Det uppenbara referensobjektet, BMW Z4 med samma drivlina, kostar från 634 900 kronor och Z4 kommer dessutom i flera versioner med mindre effektstarka motorer till lägre pris. En Z4 med minsta motorn på 197 hästkrafter kostar från 452 900 kronor, och då framstår Supra som dyr.

Men priset till trots står det klart att Supra är en efterlängtad modell. 17-års torka verkar ha väckt stor törst hos köpare världen runt. Ett pris som ligger över Porsche Cayman har inte hindrat tio svenska köpare att slå till direkt. Första årets tilldelning till Sverige, och även Europa, har redan gått åt. Fler än 130 personer står i kö i Sverige för att få köpa en bil. Ur det perspektivet är priset fullt rimligt. Supra byggs av Magna Steyr i österrikiska Graz och Toyota kommer gissningsvis sälja alla bilar som rullar av bandet. 

Modellen är den första i en rad kommande bilar från Toyota som kommer att ha ”GR” i namnet. Det kommer från motorsportavdelningen, Toyota Gazoo Racing, som står som avsändare till de sportiga ­bilar som ska lanseras framöver. Kanske är den lite snåla tilldelningen ett sätt att doppa tårna för att mäta temperaturen på marknaden. Av de första reaktionerna att döma vill köparna ha fler GR-bilar. Och gärna för mig, om de blir så här bra.

Av årets comeback-modeller från Toyota är Corolla den mest självklara, Camry den bekvämaste och Supra den utan konkurrens roligaste. Ska du köpa en körglad japansk bil, köp en som är byggd i Österrike den här gången.

Innehåll från OmilonAnnons

Mer tid för patienterna när läkare väljer tal framför skrift

Nicolay Moulin, vd på Omilon.
Nicolay Moulin, vd på Omilon.

Administration äter upp timmar för vårdpersonalen, som tvingas ägna mindre tid åt att möta och vårda patienter. Enligt Omilon stavas lösningen taligenkänning och AI.

Personalen inom svensk primärvård ägnar endast en tredjedel av arbetstiden åt direkt patientarbete. Resten av timmarna läggs på olika former av administration, visar en studie från Linköpings universitet*. En stor del av problemet ligger i att de administrativa uppgifterna tar längre tid än nödvändigt, menar Nicolay Moulin som är vd på Omilon.

– Vi vet att tal-till-text är 2–3 gånger mer effektivt än att skriva. Att använda rösten för att mejla och göra journalanteckningar innebär alltså en stor tidsbesparing för stressad vårdpersonal, förklarar han.

”Fungerar inom några minuter”

Skandinaviska Omilon har arbetat med taligenkänning för användning inom vården i snart 20 år. Deras lösning är ett tal-till-text-program som kopplas ihop med journalsystemet. Med hjälp av AI lär sig programmet användarens specifika ord och uttryck. Enligt Omilon innebär nyttjande av deras lösning att dokumentationens kvalitet ökar med 36 procent.

– För några år sedan var användaren själv tvungen att träna upp programvaran, vilket kunde ta flera timmar. Nu har taligenkänningen blivit så bra att den fungerar inom några minuter. För läkaren innebär det att hen direkt kan börja använda lösningen under patientsamtal. I stället för att sitta och skriva in vad patienten säger, kan läkaren vara helt närvarande under mötet, eftersom all information registreras automatiskt, säger Nicolay Moulin. 

Potential för patientvänliga journaler

Nicolay Moulin ser potential för att med hjälp av tal-till-text och AI skapa patientvänliga journaler, där medicinska begrepp som ”manifest luxation” översätts till ”axel har hoppat ur led”, för ökad förståelse och delaktighet. AI kan också effektivisera administrationen kring kodning av diagnoser, underlag som behövs vid politiska beslut till exempel.

– Dessa tjänster kommer naturligt ur användningen av det vi erbjuder. De skandinaviska länderna är kända för att vara bra på att utnyttja digital teknik, men andra länder flåsar oss i nacken och utnyttjar verktygen bättre än vad vi historiskt gjort. Med hjälp av AI kan vi i Skandinavien ”uppa vårt game”, säger Nicolay Moulin. 

*Källa: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. 

Nyfiken på Omilons lösning? Läs mer här.  

Om Omilon 

Omilon är en av Skandinaviens ledande leverantörer av AI-baserad taligenkänning till hälso- och sjukvården. Företagets teknologi Connect kan installeras i befintliga journalsystem för sömlös integration av taligenkänning och andra dokumentationshjälpmedel.

 

Mer från Omilon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Omilon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera