Di Weekend BIL

Sol och vatten driver energirevolutionen i Mariestad

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

TYST OCH FIN. Hyundai Nexo är en av marknadens få bränslecellsbilar. Sydkoreanska Hyundai och japanska Toyota är de två biltillverkare som kommit längst när det gäller kommersialiseringen av vätgastekniken i bilar.

Carl-Johan Lejland

Grön, lokal energiproduktion till både transporter och hus – den visionen är redan ­verklighet i Mariestad. Genom ett större grepp om energiomvandling kan vätgas och bränslecellbilar slå igenom på bred front.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vätgasdrivna bilar är rena drömmen. Lång räckvidd, det går fort att tanka och ur avgasröret droppar det bara vatten. Som motorredaktör har jag studerat utvecklingen av tekniken i London, Tokyo och Stuttgart. Städer som ligger långt fram i den praktiska användningen av vätgas.

Men ingenstans visas bränsleceller och vätgasanvändning på ett lika spännande sätt som i en liten svensk stad i Västra Götaland.

Här i Mariestad, som tillsammans med Sandviken är Sveriges vätgasbiltätaste ort, händer det saker.

Resan gör jag i en av de få vätgasbilarna på marknaden, Hyundai Nexo. Den har en räckvidd på omkring 60 mil och de 30 mellan Stockholm och Vänerns pärla är alltså inga problem, även om tanken bara var drygt halvfull vid resans start.

Väl framme tar det 4–5 minuter vid stationen för att få cirka 40 nya mil, eller 4,5 kilo vätgas, i tanken. Även i en Porsche Taycan, elbilen med snabbast laddning i dags­läget, hade man fått vänta i mer än en halvtimme.

FAKTA
Vätgas och bränsleceller

Vätgas kan produceras på flera olika sätt, det mest miljövänliga (förutsatt att energikällan är förnybar) är att genom elektrolys spjälka vatten till vätgas och syrgas.

En bränslecellsbil är i grunden en elbil. Men i stället för ett stort batteri drivs ­elmotorn av en bränslecell som omvandlar vätgas till energi.

I Sverige kan man tanka vätgas vid ­Arlanda, i Mariestad, i Sandviken och i Umeå. Stationen i Göteborg ska öppnas igen i sommar efter ett ägarbyte.

Organisationen Vätgas Sverige leder ett EU-projekt, Nordic Hydrogen Corridor, som ska resultera i åtta nya vätgastank­stationer i södra Sverige, en produktionsanläggning, samt stöd till ett antal fordon. Statkraft, Everfuel, Toyota och Hyundai deltar i projektet som ska vara klart i slutet av 2022.

VISA MER

Di Weekend har varit på besök här förut. Då med en ­Toyota Mirai som tidningen hade som testbil under hela 2017, samma år som Mariestad invigde sin vätgasstation.

Medan utvecklingen i Sveriges tre största städer inte ­imponerar, har Mariestad, med omkring 24 500 invånare, dragit i väg på egen hand. Staden har blivit föremål för studie­besök från när och fjärran. Kommunens representanter har varit i Australien för att berätta mer om energilagring och gröna bränslecellstransporter.

”Förra året hade vi 47 olika grupper här på besök. Jag och kommunstyrelsens ordförande Johan Abrahamsson var också i Warrnambool för att berätta om Mariestads ­olika projekt. Det är ganska häftigt att ett initiativ i en liten stad i Sverige kan inspirera en annan stad på andra sidan jordklotet”, säger Jonas Johansson, utvecklingschef i Mariestad.

Vad kommunen har gjort som verkligen ­inspirerar andra är att man i fjol installerade solenergi som används för elektrolysen som ­behövs för att göra vätgas av vatten.

Lånar vatten från sjön

Vatten är det som gör bränslecellstekniken så intressant. Råvaran som kan leda oss ur ett oljeberoende är vatten.

”Vi lånar faktiskt bara vattnet från Vänern, med tanke på att utsläppen från bränslecellsbilarna är vattenånga. Det är en härlig känsla”, säger Jonas Johansson.

Kommunen har 14 bränslecellsbilar. De används bland annat i hemtjänsten, som på så sätt kan sköta många transporter med nollutsläpp av koldioxid. Totalt har den sol­energidrivna stationen kostat cirka 20 miljoner kronor. Men eftersom tekniken blivit billigare skulle en likadan anläggning kosta omkring 8 miljoner i dagsläget. Ju mer den gröna vätgasen används, desto snabbare kan investeringen betala sig.

”När vi har fler bilar i drift kommer vi att spara pengar jämfört med att köra på fossila bränslen. Och lyfter man blicken till ett systemperspektiv blir det riktigt intressant. Vi har i princip inga tillskjutande kostnader för energin och kan sälja överskott till elnätet och leda värmen som alstras till fjärrvärmenätet till exempel”, säger Jonas Johansson.

Elon Musk kritisk

Kritiker och skeptiker till vätgas och bränsleceller, som Teslas vd Elon Musk, brukar påtala att energieffektiviteten är högre i en renodlad batterielbil, och att det är onödigt att ta omvägen via en bränslecell.

VW och Toyota går skilda vägar

Å andra sidan är batteridrivna fordon inte så väl läm­pade för långa och tunga transporter. Batterierna som krävs för en rimlig räckvidd väger för mycket. Det är också därför som Volvo AB valt att köpa in sig i tyska Daimlers utveckling av bränsleceller, efter att tidigare ha sålt sitt innehav i avknoppade Powercell.

I Japan och Sydkorea körs bussar på vätgas, och i flera europeiska länder pågår försök med både bussar och lastbilar. I Norge sköts mattransporter med vätgaslastbilar från Scania, och samma tillverkare förser avfallshanterings­bolaget Renova i Göteborg med en bränslecellssopbil.

”Vi tycker inte att man ska ställa den ena tekniken mot den andra. Det viktiga är att reducera koldioxidutsläppen, och då behövs både batterifordon och vätgasfordon. När det gäller energieffektivitet och energiförluster i omvandlingen från sol till vätgas är det ju så att solen inte skickar några fakturor”, säger Susanné Wallner, utvecklings­strateg på Mariestads kommun.

Syrgas en biprodukt

Hon säger att kapaciteten i systemet i dag ligger på 4 000 kilo vätgas per år, vilket räcker till 20–25 bilar. Men stationen kan skalas upp för en produktion på 40 000 kilo.

”Vi får valuta för investeringarna. Många företag hör av sig och vill etablera sig. Dessutom är det ju fantastiskt om vi ser till själva miljöbokslutet”, säger Susanné Wallner.

En aspekt av både sol- och vindkraft är att de som energi­slag, i kombination med vätgas som lagring, kan decentralisera hela energisystem.

”Vi använder energin lokalt och det vi får över skickar vi in på elnätet. Det går att växeldra mellan att vara en liten ’off-grid’-producent, till att hjälpa till med effektbalansering”, säger Jonas Johansson.

Susanné Wallner har också varit i kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att höra om sjukvården behöver syrgas för vård av coronapatienter. Syrgas är nämligen en biprodukt av elektrolysen.

”Vätgas har använts i många sektorer under lång tid och som fungerar i många olika tillämpningar. Nu när vi är i en coronakris skulle vi kunna ha ambulanser som kör på vätgas och som skulle kunna förse sjukhusen med syrgas”, säger hon.

Full fart mot OS i Tokyo Vill ha en nationell strategi

Nästa projekt i Mariestad är att förse en förskola med ­energi genom solel och vätgas, liksom att byta ut Kinnekulle­tågets dieselmotorer mot bränsleceller.

”Vi ser många affärsmöjligheter som skulle kunna utvecklas om Sverige var lite mer på. Det behövs en ­nationell strategi för att komma vidare med stora samhälls­-­lös­ningar”, säger Susanné Wallner.

Japan är det land i världen som är mest aktiv när det ­gäller att tala om ett vätgassamhälle. Där ska bränsle­celler inte bara driva transporter, utan även värma hus och gene­rera el till industrin. Även i länder som Kina, Sydkorea, Tyskland och Storbritannien används vätgas i allt högre utsträckning.

Antalet bränslecellsbilar på marknaden är försvin­nande litet. Men Toyotas generation två av bränslecellsbilen ­Mirai, är på väg ut på marknaden. BMW och Audi ligger i startblocken, medan Daimlerägda Mercedes inte fortsätter med GLC Fuel Cell. Det är synd, för när jag ­besökte forskarteamet i Nabern utanför Stuttgart och fick köra ­bilen var det en ren njutning. I stället är i dag den här ­resans Hyundai Nexo marknadens bästa vätgasbil.

Mariestads kommun visar att bränslecellstekniken inte handlar om science fiction och Di Weekend får anledning att återkomma. Det gör vi gärna. Särskilt som utsläppen längs vägen består av vatten, så rent att det tål att smakas på.