Di Weekend BIL

Härifrån styrs Volvos andra hemmamarknad

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Volvo Cars huvudkontor samt design- och utvecklingscentrum i Jiading.

Karin Olander

Volvo Cars har fått en rejäl ansiktslyftning i Kina. Nya huvudkontoret är en grandios byggnad med stora glaspartier och ljust trä. Bolaget har nu över 8  000 anställda i landet.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Byggnaden som tornar upp sig i Shanghaiförorten Jiading är en kontrast mot Volvos globala huvudkontor i Torslanda. Det nya kine­siska huvudkontoret är ritat av svenska arkitektfirman Wingårdhs som också ligger bakom Volvos showrooms på ­flera håll i världen.

I tre år har bygget pågått och de anställda flyttade in i mars.

”Det finns flera anledningar till att Volvo Cars har satsat på ett nytt kinesiskt huvudkontor. Volvo har expanderat kraftigt och vi vill visa Kina att vi är ett företag som är här för att stanna. Den här byggnaden har ett symbolvärde både för ­Jiading och för Kina. Vi ville skapa wow-känsla och att man ska känna Volvokulturen i ­väggarna”, säger Veronica Ekstedt ­Nyberg som sitter i Volvo Asia Pacifics ledningsgrupp.

Hon tycker också att flytten har gett ny energi och framtidsfokus.

”Det är fascinerande att omgivningen har en så stor påverkan”, säger hon.

FAKTA
Volvo Cars i Kina

Antal anställda 8  400, där 5 700 jobbar i produktionen och 2 700 är tjänstemän.

130 så kallade ­expats, Volvo­anställda från ­Europa och USA, är i Kina på tids-begränsade ­kontrakt.

Totalt har Volvo Cars 43 000 ­anställda.

Tre bilfabriker (Chengdu, Daqing, Luqiao) och en ­motorfabrik i Zhangjiakou.

Huvudkontor samt design- och utvecklingscentrum i ­Jiading och ett kontor i Shanghai city.

VISA MER
188 anställda 2010

Veronica Ekstedt Nyberg kom till Kina för 1,5 år sedan men har jobbat för Volvo Cars i Göteborg i snart 20 år. I den nya organisationen har hon blivit chef för ”people experience”, före detta HR.

”Vi gjorde namnbytet för att visa att de anställda och deras upplevelse är central för oss och vi vill förmedla energi och glädje för att driva den förändring som krävs inom bilindustrin. Vi pratar om den totala medarbetarupplevelsen och vill göra livet enklare för våra medarbetare. Allt från bussar med wifi till och från jobbet till varierad arbetsmiljö”, säger hon.

När Geely köpte Volvo Cars 2010 stod det 188 personer på lönelistan i Kina. 2019 har Volvo Cars i Kina 8 400 anställda, varav 1 900 jobbar på det nya huvudkontoret och i design- och utvecklingscentrumet.

Det tar drygt en timma från centrala Shanghai att köra till Jiading, en förort som har blommat upp de senaste åren. När Geelys ägare Li Shufu skulle köpa Volvo Cars gick Jiading in som del­ägare (12 procent) och fick i gengäld Volvo Cars första kinesiska huvudkontor och utvecklings­centrum. Det invigdes i januari 2011 och var då uppbyggt som en spegel av det globala huvud­kontoret i Sverige med dubbla chefsfunktioner – en Volvoveteran och en kinesisk anställd. Det systemet är borta nu.

Endast 30 000 nya Volvobilar rullade ut på ­kinesiska vägar 2010. Först sattes målet till 200 000 bilar redan 2015, men ledningen insåg snabbt att det var helt orea­listiskt och sköt fram det till 2020. I fjol sålde Volvo Cars 130 000 bilar i Kina och lyckades öka trots att ­totalmarknaden föll. Även om det är en bit kvar till målet har tillväxttakten varit impone­rande. 2016 löste Li ­Shufu ut ­Jiading och kinesiska staden Daqing som ägde 37 procent.

”Bilar häftigare än kullager”

Geely har sett till att Kina blivit Volvo Cars andra hem. Kommunikationschefen ­Michel Zhao körs till jobbet varje dag i en S90 – modellen som byggs i ­Daqing för hela världen.

”I Kina ses Volvo som ett svenskt ­märke även om det har kinesiska ägare. Svenska produkter har hög status. Jag har varit på Volvo i snart 2,5 år efter att tidigare ha varit på SKF. Jag tycker om den svenska företagskulturen och bilar är häftigare än kullager”, säger hon.

Volvobyggnaden med en enorm ljus vägg som svänger inåt vid entrén har blivit ett landmärke. Hela området med en park och parkering upptar 200 000 kvadratmeter. Vad huvudkontoret har kostat vill bolaget inte kommentera.

Elbilarnas Klondyke

Invändigt badar lokalerna i ljus tack vare de ­stora glaspartierna. En innergård med öppet ända till upp till taket skapar en hisnande rymd. De oregel­bundet formade fönstren i taket bildar ett skuggspel nere på stengolvet. En parkerad S90 i mitten ser liten ut. På väggen finns ett foto och ­citat på engelska av Volvos grundare ­Assar ­Gabrielsson och Gustaf Larson.

De olika huskropparna förbinds med gång­broar i ljust trä och glas. I kontorslokalerna är ­dörrarna extra höga – precis som i det tidigare huvud­kontoret som den ­legendariske Volvochefen Pehr G Gyllenhammar lät uppföra på berget med ­utsikt över Torslandafabriken på 1980-talet.

Byggnaden på 5 000 kvadratmeter är uppdelad på fem våningar och tre huskroppar. Ingen har ett fast skrivbord.

”Men folk jobbar inom vissa bestämda områden så vi kan hitta varandra”, säger Michel Zhao.

”Vana vid stenhård konkurrens”

På bottenvåningen finns gemensamma lokaler för de anställda som gym, yoga- och dansrum. Dessutom en läkarmottagning, en livsmedels­butik och en matsal där det serveras både lokala speciali­teter och västerländsk mat.

”Eftersom vi jobbar mycket mot Sverige ­händer det att vi anpassar tiderna mot mer kvällstid”, ­säger ­Veronica Ekstedt Nyberg.

Vad är största skillnaden mellan anställda i Sverige och i Kina?

”De jobbar så hårt och snabbt i det här landet och de får väldigt mycket gjort. Tempot är annorlunda jämfört med Sverige och europeiska länder. De som söker jobb hos oss är vana vid stenhård konkurrens från att de var små. Man måste ­lyckas i skolan och sedan på jobbet för att få en partner och familj, vilket är en förutsättning för att sedan ta hand om sina föräldrar vilket förväntas i det ­kinesiska samhället”, säger hon och fortsätter.

Miljardrullning i kinesiska drömfabriken

”Vi försöker jobba in Volvokulturen här att vi skapar något tillsammans och att man ska våga ifrågasätta. Kineser är över lag duktiga utförare och snabba på att anpassa sig till nya förutsättningar med bra styrning. Samarbete mellan våra olika länder skapar fantastiska förutsätt­ningar.”

Konkurrenssituationen märks också i en hög rörlighet på arbetsmarknaden.

”Folk byter jobb mycket oftare i Kina. Vi har personalomsättning på mellan 5 och 15 procent här och då ligger vi inte högt. Kineser tittar konstigt på mig när de får höra att jag jobbat för Volvo Cars i snart 20 år, säger hon.