Di Weekend BIL

Formar Ferrari för framtiden

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

UTSTÄLLNINGSEX. Jan Kanevad med en av de Ferrari-bilar han har låtit renovera åt en kund, en 250 Lusso från 1963.

Foto: Per-Åke Roos

Från småskaligt träsnideri till renovering av exklusiva Ferrari-bilar kan steget tyckas långt.

Men för Jan Kanevad handlar det i grunden om samma sak:

”Det är hantverket som fascinerar mig. Inte bara bilarna”, säger han.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Eventet i Ferraris hemstad Maranello i helgen är avslutningen på ett halvårs långt firande av märkets 70-årsjubileum.

Till Maranello väntas 1 500 bilar komma för att delta i firandet, men bara ett litet antal är inbjudna att delta i tävlingen Concours d’Elegance.

Tre av dem har renoverats av Jan Kanevad från lilla Rimforsa i Östergötland.

En 330 GTS från 1967, en 250 Lusso från 1963 och en 246 GTS Dino från 1973.

Fast han har inte renoverat bilarna själv.

FAKTA
Jan Kanevad

Ålder: 58 år.

Familj: Hustru Mony, barnen Jonatan, 25 år, och Masja, 20 år.

Bor: Hus i Rimforsa.

Bakgrund: Egen företagare sedan 13 års ålder. Utbildad till möbelsnickare. Fotograf.

Hobby: Dokumentärer, historieskildringar, musik, resor, vintagebilar och klockor.

VISA MER

”Jag är för oskicklig för att skruva själv. Jag hade en Harley-Davidson en gång, som jag plockade ned i sina beståndsdelar, men mer har det inte blivit.”

I stället har han skapat sig en unik nisch i bilvärlden, där han fungerar som projektledare för renoveringar av bilar, de flesta värda tiotals miljoner kronor när de är färdiga.

Jan Kanevad arbetar ungefär som en regissör gör med en film. Regissören samarbetar med manusförfattare, skådespelare, fotograf, dekoratörer och andra yrkespersoner, men står som ytterst ansvarig för att foga ihop alla beståndsdelar till ett konstverk.

”Det finns ingen annan i renoverare i världen som jobbar exakt som jag”, säger han.

Men eftersom detta ska handla om hantverkets betydelse börjar vi med att ses i Gamla Linköping, dit historiskt intressanta hus har flyttats och bildat en liten stadsdel med puttriga kullerstensgator och betydande mysfaktor.

Här ligger också Kanevad Träsnideriet, som startades av Jans pappa Gunnar Kanevad 1962.

Här görs fortfarande allt med samma teknik som då, enbart med bandsåg, och väggarna i de olika rummen är fyllda med träsaker som skvallrar om kreativitet och varsamt hantverk.

Hemma vid bandsågen

Jan Kanevad började springa omkring i verkstaden som tioåring, men fick först städa och borsta maskinerna, för att längre fram också få lära sig att såga själv.

Men redan vid 13 års ålder fick snideriet konkurens när han köpte en Hasselblad 500 C/M för 3 000 kronor och började fotografera och sälja vykort till turister. Huvudmotivet var Göta Kanal.

Jan Kanevad tog dock över snideriet 1990 och visar sig fortfarande ha känslan kvar, även om detta inte längre är hans huvudsyssla. Han tar en träbit, slår på bandsågen och på några minuter har han skapat ett lekfullt pussel i tre dimensioner.

Men bilar då?

”Jag var länge ganska ointresserad av bilar. Jag tog inte ens körkort direkt när jag hade fyllt 18 år.”

Men 1979, när Jan Kanevad gjorde värnplikten i flygvapnet, råkade han se en film där en Mercedes 190 SL förekom.

”Jag blev helt förälskad. Den var så vacker. Första gången jag hade permis åkte jag till en Mercedes-handlare och frågade om jag kunde få köpa en.”

Att komma över en 190 SL är, påpekade bilhandlaren, dock inte riktigt så enkelt.

Men Jan Kanevad hade bestämt sig. På självaste juldagen 1980 köpte han en Mercedes 190 SL i Östersund.

”Den var jättefin, en ärlig bil, aldrig renoverad, ingen rost. Men den gick inte så bra. Så jag började undersöka var och hur jag kunde få hjälp och hittade karossmakaren Gunnar Turesson i Fogdarp i Skåne.”

Han ägde bilen i sju år och sålde den sedan. Nu finns den att beskåda på bilmuseet i Motala.

Köpte dyrgrip vid börskraschen 1987

Nästa bil blev en 300 SL Roadster från 1957, som Jan Kanevad hittade i USA – just efter börskraschen 1987. Bilen kostade ändå 80 000 dollar, men med hjälp av lån från vänner hemma i Sverige köpte han bilen. Då var den värd en halv miljon kronor, i dag 7-8 miljoner kronor. Men han sålde den långt innan till en tysk samlare, efter att ha gjort i ordning mycket i bilen.

Nästa projekt, en Mercedes 300 SL, var ett okörbart renoveringsobjekt. Då valde han att fullt ut hitta duktiga renoverare, snarare än att göra jobbet själv.

”Jag hade fått tips om att det fanns en specialist utanför Mercedes hemstad Stuttgart. Vi fann varandra direkt. Jag var där varannan vecka i 18 år och vi renoverade flera 300 SL, Roadster och Måsvinge.”

Varför bara dem?
B”Jag har hela tiden valt bilar som jag tycker är vackra”.

1990-talsracern återuppstår

Men det finns förstås en dimension till. Eftersom varje renovering tar mellan 1 500 och 3 000 timmar så bör det vara modeller som kan räknas hem ekonomiskt när projektet är genomfört.

"Ordning och reda i Italien"

För 20 år sedan började Jan Kanevad också renovera Ferrari-bilar.

”Det var en av mina kunder som var jätteintresserad av en Ferrari 275 GTB. Jag hittade en renoverad bil, men renoveringen var felgjord. Så jag satte i gång att leta rätt på firmor i Italien som kunde hjälpa till.”

Sedan dess har Jan Kanevad kontakt med sex firmor i norra Italien som hanterar olika delar av bilen: kaross, motor, lack, interiör, el och krom.

”Att hitta kunniga och skickliga människor, som ville ha en svensk som kund, var inte helt enkelt. Men tvärtemot vad många kanske tror är italienare underbara att jobba med. Det är ordning och reda, allt blir klart på utsatt tid.”

Efter den första Ferrarin har det, som Jan Kanevad uttrycker det, ”bara rullat på”.

Det har blivit 15–20 olika projekt och en av de saker som gör Jan Kanevad unik är att han inte bara är projektledare, utan också skapar böcker och omfattande dokumentation kring bilarna, också det med hjälp av duktiga yrkespersoner.

Varje projekt kan ta 18–30 månader och Jan Kanevad menar att det är få bilhandlare som har det tålamodet.

Men någon konkurrent har du väl?
”Paul Russel & Co i USA. Jag högaktar dem. Kunniga och ärliga och har dessutom visat att de kan göra högsta kvalitet i egen verkstad.”

Den amerikanska firman är händelsevis hovleverantör åt Ralph Lauren. Den amerikanske designikonen äger många av de mest exklusiva samlarbilarna, som en Ferrari 250 GTO från 1962, världens dyraste bil.

”Jag tror den är uppe i strax under 400 miljoner kronor nu”, säger Jan Kanevad.

Men renovering är en delikat sak.

Det finns många bilar som har falska chassinummer, är dåligt renoverade och risken att gå på en ekonomisk smäll är stor.

”Jag skulle inte rekommendera någon att på egen hand köpa en äldre Ferrari. Man måste ha kontakt med någon man kan lita på.”

Ferrari är ett av de märken som försökt stävja bedrägerier genom att redan på 1990-talet skapa en sorts certifiering, via en röd liten bok, där allt om varje exemplar ska finnas noterat.

Det går inte att lita på ett stansat chassinummer. Det kan vara nedslipat och förfalskat.

”Men bilarna har andra nummer instansade på hemliga ställen, som bara Ferrari känner till. Dessutom har motorerna ett ’numero interno’ utöver det stansade motornumret. Vid certifiering av de mest unika bilarna testas äver stålblandningen i chassit”, säger Jan Kanevad.

Vi pratar om hur renoveringar kan gå till överdrift, hur bilarna till slut blir bättre än de var från början.

Kraftsamling i svenska stallet

”Där går min gräns. Då gör man fel. Och jag har själv ändrat uppfattning. Jag hade inte gjort samma sak med min första 190 SL i dag: att byta ut hela interiören.”

Han har idealiskt två till sex projekt på gång samtidigt och enbart svenska kunder.

”Men kunderna är inte offentliga. En del är så privata att de inte åker ner och tittar på hur renoveringen fortgår, eftersom de är rädda att deras identitet ska bli känd. Det är annars en upplevelse att se hur bilen rivs och sedan byggs upp igen.”

Minutiös granskning väntar

Själv äger Jan Kanevad en Ferrari 328 GTS, som han köpte ny 1989, och så den 275 GTB från 1965, som han lät renovera och som han nu håller på att göra en film om. Bok finns redan. Till och med en uppdaterad version.

Bilen kördes i en rad race på 60-talet och Jan Kanevad har hittat bilder från den tiden hos en gammal fotograf i Italien.

Inför tävlingen i Maranello i helgen sitter djävulen i detaljerna. Domarna kommer att granska varje skruv och studera saker som att skinnklädslen är garvad med den metod som användes när bilen var ny.

Och varje bil har sin historia. Den 246 GTS Dino som är med i tävlingen köpte Jan Kanevad i Frankrike. Den låg då styckad i tre trälådor, efter att ha varit inblandad i en krock på 70-talet.

Renoveringen har tagit två år.

”Det som driver mig är kvaliteten och hantverket. Det är sådan kvalitet på allt i Italien, alla är mästare inom sina områden.”