Di Weekend BIL

Brittisk bilbyggarkonst

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Långt från en elbil. Under motorhuven finns en ­jättemaskin på 12 cylindrar som ger den här stora ­sedanen en acceleration 0-100 km/tim på 3,8 sekunder och en toppfart på 333 km/tim.

Carl-Johan Lejland

Fyra hjul. Motor, växellåda och en ratt. En bil är en bil. Det kan vara en enkel symbol för frihet. Eller stå för någonting mycket mer. En Bentley Flying Spur har sedan 1950-talet alltid var något mer. Det är ett namn med en historia som förpliktigar.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Nu bygger biltillverkaren modellen på en ny plattform, som man fått tillgång till genom Volkswagenkoncernen. Med komponenter som också finns under skalet på Porsche Panamera och en tydligt brittisk interiör förvaltar Bentley arvet väl.

Förutom designen och bättre utrymmen är den mest uppenbara förändringen fyrhjulsstyrningen, som gör debut i en Bentley. Den här biltypen, stora vräkiga sedaner, kan kännas som otympliga skepp på vägen. Så är inte fallet bakom ratten i den här lyxvagnen från engelska Crewe. I låga hastigheter styr bakhjulen åt motsatt håll från framhjulen vilket ger kortare sväng. Det gör Flying Spur enkel att hantera i urban miljö, trots sin vikt och längd.

Genom att använda mer lättviktsmaterial har biltillverkaren också sänkt totalvikten med 38 kilo, trots en rejäl uppdatering vad gäller teknologiska finesser. Att krångla sig fram i Stockholmstrafiken är ingen konst. Bilen reagerar snabbt och direkt och upplevs mindre än vad den är.

Samtidigt gör bakhjulsstyrningen att körningen i höga farter blir stabil och trygg. Vinden når kulingstyrka men förmår ändå inte göra föraren nervös. Bra det, eftersom toppfarten ligger på över 300 km/tim. Stabiliseringssystemet och den uppdaterade luftfjädringen med tre kammare gör att Flying Spur klarar hård körning utan att ge upphov till åksjukekrängningar.

Det här fordonet gör mig dock till en mer harmonisk än hetsig förare. Andra trafikanter kan få kasta sig mellan filerna i jakten på sekunder eller tuta irriterat på en utebliven rivstart från rödljusen. Att ha en motor på sex liter fördelade på 12 cylindrar och med dubbla turboaggregat skänker ett lugn. Det känns ovärdigt att stressa.

FAKTA
Bentley Flying Spur

Pris: 2,2 miljoner kronor.

Motor: Bensin, 12 cyl, 635 hk, 900 Nm.

Förbrukning: 1,48 liter/mil.

Miljö: utsläpp av koldioxid: 337 gram/km.

Prestanda: 0–100 på 3,8 sekun­der, toppfart 333 km/tim.

Tjänstevikt: 2 437 kilo. Längd x bredd x höjd: 532 x 222 x 148 cm.

Bagage­utrymme: 420 liter.

Poäng:

Köregenskaper: 5

Komfort: 5

Ekonomi: 3

Säkerhet: 4

Bilkänsla: 4

Totalt: 21

VISA MER

Till skillnad från i vissa elbilar, som sticker iväg våldsamt fort till en början, vet ­föraren här att accelerationen inte upphör. Den bara fortsätter och fortsätter till hastighetsmätaren når 333 km/tim. Det är så klart ingen fart för vanliga vägar, men ändå. Kapaciteten är otrolig. Dessutom går bilen från 0-100 km/tim på 3,8 sekunder. Allt tack vare den jättelika motorn som ger 635 hästkrafter.

Törstig – trots energihushållning

Med hjälp av cylinderavstängning, som gör att bara sex cylindrar används när det inte behövs mer kraft, hålls förbrukningen nere. Därmed inte sagt att Flying Spur går snålt. Den angivna förbrukningen ligger på nästan 1,5 liter per mil och CO2-utsläppen på 337 gram per kilometer. Det är förstås helt orimliga siffror. Men så gör en Bentley heller inte några anspråk på rimlighet.

Lyxig jätte hänger inte med i klimatracet

De olika körlägena går från optimal komfort till sport, med det sedvanliga ”Bentley”-läget som det normala. Det är också det läge som känns mest balanserat för ­bilen. I komfortläget kan det bli en del kännbara växlingar från automatlådan från ZF om man är för ivrig på gasen.

Inne i kupén är det nästan märkligt tyst. Motorn är så väl isolerad att den bara gör sig påmind under rejäl påfrestning. Nytt för den tredje generationen är att fyrhjulsdriften inte är permanent. Den här gången är det bakhjulsdrift i grundläget, och framhjulen driver bara när omständigheterna så kräver.

Interiört är det som vanligt toppklass, fattas bara med alla timmar av handarbete som lagts ner på träpaneler och skinn­säten. Stygnen på ratten är sydda för hand och måttade med en vanlig matgaffel. Det låter som en gimmick, men det är faktiskt så går till. Det blir tydligen bäst så, fick Di Weekend förklarat för oss vid det senaste besöket i fabriken.

Assistans i mörkerkörning

Av digitala finesser saknas inget och en funktion som ”night vision” är ett välkommet tillskott. Med hjälp av en infraröd ­kamera får föraren mycket hjälp under mörkerkörning och systemet visar till ­exempel gångtrafikanter och djur på skärmen.

Operativsystemet under skalet är dock inte det snabbaste. Men det går att förlåta. För den bästa finessen är knappen som gömmer den stora 12,3-tumsskärmen. Tryck några sekunder på ”screen”-knappen och skärmen rullar in och försvinner bakom träpanelen. I en tid där fler och större pekskärmar verkar vara målet är det en befrielse att kunna trolla bort informationshetsen och bara köra bil.

Omöjligt uppdrag för offroad-ikonen

Nästan lika viktig är miljön för den som inte kör utan sitter i baksätet. Det är inte lika överdådigt lyxigt som i en Bentley Mulsanne eller Rolls-Royce Phantom, men nästan lika bekvämt . Här finns säten med massage och gott om utrymme att sträcka på benen tack vare att axelavståndet förlängts med 13 centimeter. Dessutom finns en pekskärmskontroll tillgänglig som låter baksätespassagerarna sköta alla viktiga funktioner för sitt välmående.

Köpare av bilar i den här prisklassen har sällan bara en bil i garaget, och pengar ­brukar inte vara en trång sektor. Men om valet stod mellan en Flying Spur och en sportcoupé som Continental GT? Jag skulle välja den förstnämnda. Den har allt i körkänsla som det mindre syskonet har, men också ett baksäte som går att färdas långt och bekvämt i. Det här är en bil för den som vill ha något mer än en Porsche Panamera, BMW 7-serie, Mercedes S-klass eller Audi A8, men inte vill ta steget till en Mulsanne eller Phantom.

Det är dock inte bilen för pendlaren med klimatångest. Och det är inte utan att man längtar efter en elbil av samma kaliber. Hur tyst och bekväm kommer inte den att bli?