Di Weekend VIN

Vinpriser – mer än en komplex fråga

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Smakar det så kostar det – eller?

Foto: Mostphotos

Varför kostar vissa flaskor vin 99 kronor och andra 199 kronor? Di Weekends Per Styregård ger sex ledtrådar.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Hur kan man få tre liter drickbart lådvin för 249 kronor, medan en dubbelmagnumbutelj med samma mängd moget rödvin från fina vingårdar i Bourgogne och Napa Valley kan gå loss på hundra gånger så mycket?

Om det finns ett uttömmande svar på de här frågorna, är det långt och komplicerat. Inget att ge sig i kast med i en krönika. Men några enkla tumregler finns att luta sig mot när man står där och väljer mellan viner i olika prisklasser och funderar över: Vad är det egentligen jag betalar för?

1. Komplexitet. Kanske det svar man oftast får från sommelierer och annat kunnigt vinfolk på frågan vad som gör vissa viner dyrare än andra. Idén är att ju fler smaknyanser, desto dyrare vin. Problemet är att det förutsätter att folk både kan särskilja smakerna, och är förtjusta i den typ av vin som smakar så.

Ojai Santa Barbara Pinot Noir 2014 har ett myller av finstämda nyanser i doften och smaken. De påminner om solvarma smultron, nyslipat ädelträ, tryffel, körsbärskärnor och en liten fläkt av rått, välhängt kött.

2. Igenkänningsglädje. Att dricka ett vin man känner igen är som att äta älsklingsrätter eller lyssna på favoritlåtar. En del människor älskar att återvända till samma typ av viner igen, och igen, och igen. Andra uppskattar förändring, att utforska något nytt.

Santa Barbara County Chardonnay 2015 från firman Au Bon Climat är ett vin som alla, som är bekanta med smaken av fatlagrade chardonnayviner, kommer att känna igen. Men även om det har en stil som många andra – toner av grönt äpple, citrus, lite vanilj, rostade fat, en nyans tropisk frukt, kanske lite smör och popcorn – så är just Au Bon Climats tolkning en av de mer eleganta på länge.

3. Smak av platsen. Det är generellt sett dyrare och svårare att odla en råvara som ska smaka av platsen där den har växt. Det gäller även vin. Så vill man dricka vin vars smak går att härleda till en speciell jordmån eller sluttning, får man betala mer. Mullineux Granite Syrah 2014 från Sydafrikas hippa vindistrikt Swartland, är ett av flaggskeppsvinerna på paret Mullineux vingård. Det är fullmatat av smak från druvor av hög kvalitet från en enda odlingslott, där de fått växa på granitrik jord. Mumsigt fruktigt, men samtidigt stramt och karaktärsfullt. Ett vin att njuta av idag, men som man också blir nyfiken på hur det smakar om 5–10 år.

Våga vidga dina vinvyer

4. Bättre med åren. Allt vin mår inte bra av att lagras, men en del blir exponentiellt mycket godare efter 5–10 år i en mörk, kall källare. Men det kostar att lagra vin, och det kostar att göra vin som tjänar på lagring.

Alenza Gran Reserva 2006 har hunnit utveckla en del fina mognadstoner. Det gör att vinet uppfattas som angenämt avrundat, med nedtonad fruktsyra, perfekt balans mellan beståndsdelarna och intrikat eftersmak.

5. Egensinnig stil. En del vindrickare återvänder till sina favoriter. Andra är ständigt på jakt efter något nytt. Viner som utmanar, smakar annorlunda, är gjorda på nya sätt av druvor i udda kombinationer. Viner som lyckats skapa en helt egen stil kanske också vara värt att betala extra för.

Som med Mafra Baron von Fürstenberg 2010 från Portugal. Ett sällsamt smakrikt vin, fullt av kryddighet, känsla av smutsig jord, angenämt mognande frukter och en uttrycksfull eftersmak. En av orsakerna till vinets udda personlighet, är en ovanlig kombination av franska och portugisiska druvor.

6. En bra story. Ibland är nog en bra story det man betalar mest för. Tänk bara på alla historier vi får lyssna till när företag ska marknadsföra produkter.

Vinprofil för arvet vidare

Rachel Pinot Noir 2013 är ett så pass bra vin att det säkert skulle sälja väl på helt egna meriter. Men en bra story i ryggen skadar inte. Vinet kommer nämligen från Seresin Estate, vars ägare Michael Seresin har ett förflutet som filmfotograf i klassiska filmer som Bugsy Malone och Midnight Express Något företaget förstås använder flitigt i marknadsföringen.

 

STYREGÅRDS VAL: Rosé lyfter sommardrinken

  1. Frosé. Med hjälp av en flaska smakrikt rosévin, några jordgubbar, socker och ­citronjuice skapar man lätt förra sommarens rosévinsplåga.
  2. Rosé sangria. Sangria med rosévin istället för rödvin ger en lättsammare dryck. Blanda vinet med hallon, jordgubbar, citron och en skvätt brandy.
  3. Rosé Spritzer. Muddla jordgubbar och citronskivor, tillsätt sockerlag och rosévin. Fyll upp med is och en skvätt mineralvatten.