Di Weekend VIN

Våga vidga dina vinvyer

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Georgien har en lång och intressant vinhistoria.

Foto: Shakh Aivazov

När satte du senast korkskruven i en flaska orange vin från Georgien? Eller en butelj mustigt rödvin från Marocko? Och när hällde du senast upp japanskt vin till sushin?

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Försäljningen på Systembolaget toppas av Italien, Frankrike, Spanien och Sydafrika. Tillsammans med ett drygt tiotal andra länder tillverkar de i princip allt vi har i vinglasen här uppe i norr.

Men det görs och säljs vin i imponerande många av världens länder, även om det inte handlar om jättevolymer. Flera av dem har en mycket stolt tradition av vintillverkning som går tillbaka flera hundra år. Men ofta får de inte plats på de trånga monopolhyllorna.

När jag reste runt bland libanesiska vingårdar i Bekaadalen i slutet av 1990-talet fanns inte så många ställen att besöka. Då dominerade Kefraya, Ksara och Musar nästan helt. I dag finns ett tjugotal producenter. En vingård jag missade, men som fanns redan då, är Domaine de Tourelles. Deras rödvin Marquis des Beys Rouge 2012 finns nu på Systembolaget. Det är gjort på druvorna syrah och cabernet sauvignon, och har karaktäristiska, lite brända toner i smaken, med drag av torkade örter, lakrits och rosmarin i den mogna fruktigheten.

Ett par timmars flygresa nordost om Libanon ligger Georgien, vars vinhistoria är så lång och intressant att den egentligen förtjänar en hel bok. Ett bra exempel på hur vinet kan smaka där är Satrapezo 10 Kveri Telavi 2013. Det är gjort på druvan rkatsiteli, en av de vanligaste, och lagrat tillsammans med druvskalen i stora lerkrus, amforor eller ”kvevri”. Efter att musten dragit med druvskalen en månad, och antagit en gyllene färg, ligger vinet ett år på ekfat för att öka smaken ännu mer. Helt rättmätigt är Georgien ett av de mer udda vinländerna med störst sortiment på Systembolaget, med ett drygt tjugotal viner att botanisera och prova sig fram bland.

Att Kina som vinnation växer snabbt – både i produktion och konsumtion – känner många till. Men att Japan tillverkar många utmärkta viner, ofta av inhemska, karaktärsfulla druvsorter, är inte lika känt. En del provade jag under en mycket lång lunch på restaurangen Narisawa i Tokyo förra året. Först hällde sommelieren upp torr, vit Toriivilla Imamura från landets största region, Katsunuma Yamanashi. Druvan koshu gjorde att smaken påminde om den lite feta och vaxiga karaktären som pinot gris-viner brukar ha.

Sen följde ett mousserande rosévin från firman Rue de Vin gjort på den jättestora, röda druvan kyoho med den udda egenskapen att vara väldigt lätt att skala. Eftersom fruktköttet också är sött, serveras druvan oftast skalad som dessert. Men uppenbarligen går det också utmärkt att göra småsöta, eleganta, mousserande viner av den också, med smak som påminner lite om jordgubbar.

Vill man inte boka biljett till Tokyo och bord på Narisawa, går det att köpa japanskt vin i Sverige. I dag lanseras Grace Koshu 2015 gjort av unga vinmakerskan Ayana Misawas, utbildad i Bordeaux och Sydafrika. Det kan man med lite god vilja ana i vinets smak – elegant, friskt, fruktigt i internationellt gångbar stil, men utan att förlora personligheten.

Vinpriser – mer än en komplex fråga

Vinproduktionen i Marocko var som störst under det franska kolonialstyreet, men har återfått lite av sin forna glans på senare år. Det kan man delvis tacka franska investeringar och know-how för. En som inspirerats av vinodlingsförutsättningarna med höga berg och svalkande havsvindar är Alain Graillot från norra Rhônedalen, betraktad som en guru när det gäller odling av druvan syrah. Han lär ha hittat åkrarna där vinet Syrocco 2015 kommer ifrån när han cyklade omkring på landsbygden mellan Casablanca och Rabat. Vinerna han gör ihop med den marockanska firman Thalvin kombinerar det bästa av sydfranskt kunnande och nordafrikansk värme. Alain Graillot bedyrar att de ”jobbar så ekologiskt det går, utan växtskyddmedel och kemiska bekämpningsmedel”, även om bekämpningsmedel mot svamp används i nödfall.

Om fler vingurus är beredda att satsa på nya platser, kanske vi snart får smaka fler stora viner från Moldavien, Rumänien, Makedonien och andra länder med goda förutsättningar men begränsade resurser för att lägga dem på att göra goda viner.

Bli en mästare på matchning

Styregårds val: Köpvärt från udda länder

  1. JAPAN. Grace Koshu 2015, Japan (90239) 179 kronor. Sympatiskt, snällt med frisk syra och druvig fruktighet som gör det till ett utmärkt aperitifvin.
  2. LIBANON. Marquis de Beys 2012, Bekaadalen, Libanon (92509) 239 kronor. Mycket strävt och stramt, även ordentligt smakrikt med rik, kryddig, rökig och bränd karaktär. Drick det till mat.
  3. GEORGIEN. Satrapezo 10 Kveri Telavi Wine Cellar 2013, Kakhetiregionen, Georgien (90454) 268 kronor. Hård syra, snustorrt, mycket smakrikt och mineraligt.Torkade och färska örter. Inget vin för tunnisar.