Di Weekend VIN

Drycken tar inte priset på Nobel

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Kungen skålade i Taittinger förra året.

Foto: TT

Få måltider har så många ögon riktade mot sig som Nobelmiddagen. Vad som läggs på faten och hälls i glasen, dukningen, blomsättningen, klädseln. Det är en unik möjlighet att visa upp vår kultur.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

En lång rad kockar har sedan den första middagen 1901 på Grand Hôtel i Stockholm lyft fram råvaror och traditioner från våra breddgrader, blandat med andra influenser. Men hur är det med drycken?

Man kan tro att intresset för menyerna alltid varit stort, men så är det inte enligt Johnny Johansson, kökschef på Stadshuskällaren 1978-1988 och ansvarig för middagarna under samma period. På den tiden skrevs det sällan om maten och drycken, enligt honom på grund av både okunskap och en rådande ”antiborgerlig anda”. En journalist kallade hans förrätt på menyn 1987 – tryfferad hummerpaté med krassesås – för ”köttfärslimpa på fisk”. För att skapa större nyfikenhet, togs beslutet att hemlighålla maten och drycken fram till klockan 19.00 på Nobeldagen. Det fick effekt.

Redan från början har nordiska råvaror gått som en röd tråd genom menyn. 1901 fanns stekt järpbröst med, sedan har viltköttstemat rullat på i över hundra år: rapphöns, fasan, orre, rådjur, ren, vildand, snöripa, älg, hare, hjort, kronhjort, pärlhöna och duva. Snofsig sjömat som sjötunga, slätvar, piggvar, hummer och kräftor är standard, liksom den förut ädla och numera så alldagliga laxen. Fattigmansråvaran strömming har funnits på bordet en gång. Gädda och abborre verkar inte ha fått vara med alls.

Banketten 2015 kickade igång med champagnen Taittinger Brut Millésimé 2008, som i dag kostar 489 kronor på Systembolaget. Lite väl ung, men ett säkert val som varken signalerar snålhet eller överdrift. I rödvinsglaset Châteauneuf-du-Pape Château Mont-Redon 2010. Årgång 2011 kostar 249 kronor på bolaget. Inget dåligt val, men kanske lite i underkant prismässigt jämfört med tidigare år. Och lite i överkant smakmässigt till grillat kalvkött med champinjoner, selleri och äpple.

Året innan, 2014, fick festdeltagarna nöja sig med Taittingers Brut Réserve för 385 kronor. Huvudrättsvinet, italienska Villa Cafaggio, för 159 kronor, och dessertvinet Calvet Réserve du Ciron för 99 kronor, gör 2014 till ett riktigt budgetår.

Under årens gång har det korkats upp en del dyrgripar. 1912 dracks det Château Lafite 1900, ett vin som i dag betingar kring 10 000 kronor per flaska. Den kalla fasanen på menyn 1934 sköljdes ner med Château Palmer 1924, som i dag med årgång 2010 kostar 3 299 kronor. Till ananasglassparfaiten med petits fours 1968 serverades ikoniska dessertvinet Château d’Yquem från 1962. Samma vin från 2009 kostar i dag 7 404 kronor på bolaget.

De första 90 åren dominerades nästan helt av röd bordeaux. Först på 1990-talet dök Rhône, Bourgogne, Italien och andra områden upp på allvar. Märkligt med tanke på att rhonevin passar så bra till vilt, och rödvin från Bourgogne så fint till de populära råvarorna anka, kyckling och viltfågel.

År 1996 serverades bourgognevinet Chambolle-Musigny Premier Cru 1992 från Drouhin, i dag 599 kronor. Året därpå blev det rhonevin från Crozes-Hermitage Domaine de Thalabert 1990 som i dag kostar 199 kronor. År 1998 serverades Corton Les Bressandes Grand Cru från 1989, och 1990 var det tillbaka till Châteauneuf-du-Pape och den utmärkta Château de Beaucastel 1996 för 649 kronor.

Till bords med Asterix och JFK

Många riktigt bra tyska rieslingviner från fina årgångar och producenter har konsumerats. Liksom stora mängder årgångsportviner, madeira och sherry, sådant vi drack massor av förr här uppe i norr.

Champagnen har åkt berg-och-dalbana i kvalitet. Matmatchningen verkar inte ha varit prioriterad, eftersom samma märke serverats många år i rad under flera perioder. Kanske är det relationerna med importörer och champagnehus som styrt istället. Pommery finns med ett tjugotal år. Även Moët & Chandon Brut Impérial är vanlig, liksom Mumm och Heidsieck. Champagneälskare skulle nog helst ha varit med mellan 1969 och 1975 då det dracks Krug (kostar i dag 1500 kronor flaskan) och 2002-2004 då Nobelstiftelsen ansåg sig har råd med Dom Pérignon.

Men är det inte dags för mer svensk dryck? Sill, nubbe och iskall pilsner? Eller visa vår passion för miljö och jämställdhet och servera ekologiskt vin från kvinnliga vinmakarhänder? Och borde det inte i vårt spritälskande land stå nordisk sprit på avecvagnen? Sakta kommer säkert utvecklingen gå i den riktningen, men det tar tid. Just Nobelmiddagarnas dryckespaket är inte lika innovativa pionjärer som en del av gästerna.

 

STYREGÅRDS VAL:
Svenska avecer som borde finnas på festen

Nya och gamla sommarklassiker

Fruktsprit. Roslags Svenska Hallon Premium 2011, Uppland (nr 10393) 666 kronor. Finstilt men samtidigt distinkt doft och smak av skogshallon med blommiga, tropiska inslag. Ton av mosade hallon, mandel och hallonkärnor.

Calvadoskopia. Kullados No 3, Skåne (nr 31378) 544 kronor. Varm, alkoholrik smak med tydlig rostad fatkaraktär, drag av pomerans, kryddor, vanilj, mogna äpplen och nötter.

Whisky. Spirit of Hven Single Malt Whisky Seven Stars Dubhe 2008, Skåne (nr 85805) 795 kronor. Från ön Hven utanför Landskrona. Ekologiskt, komplext, mångfacetterad smak med drag av malt, nötter, honung och rökig eftersmak.