Di Weekend REPORTAGE

Visst ska han leva uti tvåhundrade år

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Illustration: Anna Byström

Den första blivande 200-åringen är född.
Det tror i alla fall flera forskare.
Men när vi lever längre och blir friskarehögt upp i åldrarna förändras inte bara våra liv – utan hela samhället.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Människan har alltid drömt om att förhala åldrandet och förlänga livet. Under 1900-talet har vi också lyckats rätt bra med det. Enligt statistiska centralbyrån, SCB, har den förväntade medellivslängden i Sverige ökat med drygt 20 år på ett sekel, till dagens 80 år för män och 84 år för kvinnor. I dag blir fler än någonsin 100 år, och några närmar sig till och med fransyskan Jeanne Calments officiella världsrekord på 122 år.

Men livskurvan kommer att dras ut ytterligare, tror den amerikanske demografen James Vaupel. I den officiella SCB-statistiken utesluts bland annat förbättrade levnadsförhållanden och genombrott för de stora folksjukdomarna som cancer. Räknar man med det kommer hälften av barnen födda i Sverige de senaste åren att fira sin 104-årsdag, enligt honom. Vissa av dem kan till och med få blåsa ut tårtans ljus på sin 200-årsdag.

”Det lät osannolikt första gången jag hörde det, men efter att ha talat med flera som forskar om åldrande framstår det som möjligt, även om ingen kan veta säkert”, säger Henrik Ennart, vetenskapsjournalist som 2012 gav ut boken Åldrandets gåta.

Han förklarar att åldrande är en kombination av arvsanlag och leverne. Det går alltså inte bara att äta och träna sig till ett längre liv, utan den blivande 200-åringen skulle också behöva ha gener som håller grå hår och dålig hörsel borta. Att leva isolerat, som i de så kallade blå zonerna (se faktaruta) där människor bli äldst, kan också hjälpa, inte minst för att slippa krig och farsoter.

”Men geografisk plats spelar allt mindre roll. Avgörande för om vi kan höja livslängden till 120 år och så småningom 200 år är biologiska och medicinska genombrott. Den som tidigast kan ta till sig den nya forskningen kommer också att leva längst”, säger Henrik Ennart.

Byta ut slitna kroppsdelar

FAKTA
Vad ska man göra för att leva länge?

Nyligen gav ventenskapsjournalisten Henrik ­Ennart ut boken Den blå maten tillsammans med kocken Niklas Ekstedt. I den gör författarna nedslag på de platser i världen där människor lever länge, ”de blå zonerna” – Okinawa i Japan, Ikaria i Grekland, Nicoya i Costa Rica, Sardinien i Italien och Småland i Sverige – och listar fyra faktorer till ett långt liv:
MAT. Människor i de blå zonerna äter lite, men bra och varierat. Gemensamt är att maten till stor del är ­vegetarisk och färsk. Här äts ingen processad mat och mycket lite socker.
MOTION. Få i de blå zonerna tränar hårt men många har rört mycket på sig naturligt i vardagen, ända till långt upp i åldrarna.
SOCIALT LIV. Det är svårt att hitta ensamma människor i de blå ­zonerna. Starka band till familj och vänner tyckts ha en god effekt på livslängden.
MENING. Många i de blå zonerna upplever en känsla av mening med tillvaron, vilket ger dem en känsla av sammanhang.

VISA MER

Redan nu har vetenskapen kommit långt i jakten på längre liv. På universitetet Harvard har forskare lyckats bromsa åldrandet på möss, och fått dem att föryngras. Ingen vet om tekniken kan användas på människor. Samtidigt försöker Chalmers tekniska högskola i Göteborg att skapa organ och kroppsvävnad i 3D-skrivare. Lyckas försöken kan vi i framtiden byta utslitna kroppsdelar mot nya.

”Men löser vi åldrandets gåta under vår livsstid? Baserat på var forskning och teknik är i dag är det inte osannolikt. Då uppstår dock nya frågor, som: Hur ser samhället ut om vi blir 140 år?”, säger Sara Öhrvall, Di-krönikör och expert på den digitala världen.

De förändringar den blivande 200-åringen kommer att uppleva i takt med att livets gummiband sträcks ut går det naturligtvis bara att spekulera om. Baserat på att vi redan nu är piggare längre upp i åldrarna, är det dock rimligt att tro att den förre statsministern Fredrik Reinfeldt lär få revidera sin vision om en pensionsålder vid 75 år.

”Det är samhällsekonomiskt orimligt att fullt dugliga människor slängs på sophögen och ska gå runt som på semester i flera decennier”, säger Henrik Ennart.

Utbilda sig flera gånger

För att pensionspengarna ska räcka kommer den blivande 200-åringen också att få ta ställning till vad en långsiktig investering egentligen innebär. Och under sitt arbetsliv kommer hen troligen att få utbilda sig, och byta yrke flera gånger för att ha rätt kompetens. 200-åringen kommer dessutom att leva i en alltmer uppkopplad värld. När vännerna går bort hittar man nya via sociala medier. I hemmet hjälps hen av robotar som även sköter familjens digitala husdjur. Förutsatt att hen får en bostad alls.

”Redan nu pratar man om en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden när folk inte dör och flyttar ifrån sina villor i lika stor utsträckning”, säger Henrik Ennart.

Fler faser i i livet

När fler lever längre kommer också en generationsförskjutning att ske. Sannolikt får 200-åringen se sitt barnbarns barnbarn växa upp och få barn.

”I en sådan värld kommer det inte heller att vara självklart vem som är gammal. Och när det kanske inte finns en medelålder, utan flera, ändrar det på sikt förutsättningarna för vad man vill göra i vilken del av livet”, säger den 73-åriga bloggaren Bodil Jönsson som 2011 gav ut boken När horisonten flyttar sig – att bli gammal i en ny tid.

För om en nyfödd i dag har ett livsperspektiv på 200 år förändras också målen för vad den förväntas uppnå under sitt liv. Att plugga tills man är 30 år, och sedan stressa ihjäl sig under 10–15 superintensiva år då man göra karriär och har småbarn samtidigt blir inte lika självklart.

”Fler levnadsår borde rimligtvis leda till fler faser i livet”, säger Bodil Jönsson.