Di Weekend REPORTAGE

Tennis: Ekonomin ger eko på banan

Helena Fahleson

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Tennisen följer de ekonomiska megatrenderna. Den globala konkurrensen hårdnar när Asien tar marknadsandelar. Och kvinnorna visar vägen, både på och utanför tennisbanan.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

En av de viktigaste globala megatrenderna är att världsekonomin växer och att tillväxtländerna tar marknadsandelar. I tennisvärlden skulle det betyda att kvaliteten på spelet och antalet spelade timmar lyfter, vilket stämmer. Och visst tar tillväxtländerna marknadsandelar också i topptennisen.

1980 utgjorde tillväxtländerna en dryg tredjedel av världens samlade BNP, medan de i dag står för cirka 60 procent av den globala ekonomin. Tennisen är ännu inte där, men tendensen är densamma. 1980, när Björn Borg vann sin femte raka Wimbledontitel, var det bara en spelare bland de 128 i startfältet som kom från Asien (om vi placerar Israel i Europa).

USA, Europa och Australien dominerade. Samtidigt var Sydamerika extremt överrepresenterat i relation till sin undermåliga ekonomi, en position som kontinenten har behållit.

I dag är konkurrensen inom såväl världsekonomin som tennisen en annan, primärt eftersom Asien tar marknadsandelar. År 2011 fick Ostasien sin första Grand Slam-vinnare när Li Na vann Franska mästerskapen, något som ledde till tennisfeber i regionen, inte helt olikt den boom som Björn Borg skapade i Sverige.

Det är bara att läsa dagstidningarna China Daily och South China Morning Post för att förstå hur det ligger till. Inte en dag passerar utan tennisartiklar.

Kina utgör i dag cirka 15 procent av världsekonomin och lär inta samma dominerande position inom tennisen.

Andra globala megatrender som återspeglas i elittennisen är den åldrande befolkningen i världen. Utanför tennisbanan har snittåldern ökat från 28 år för ett halvt sekel sedan till drygt 40 år i dag, och i tennistoppen händer det inte längre att en 17-åring, likt Mats Wilander 1982, tar hem en Grand Slam.

Årets Australian Open vanns av två spelare som i år fyller 36 (Roger Federer och Serena Williams). Och på hemmaplan är 40 år unge Robert Lindstedt rankad etta i dubbel. Bakom honom har vi ”ungtupparna” Andreas Siljeström, 36 år, och Johan Brunström, 37 år.

Tennis: Minnesmästarens guldkorn

Men kanske är den största av alla megatrender kvinnors framfart på alla olika områden. USA har för första gången en kvinnlig centralbankschef, Storbritannien har åter en kvinnlig premiärminister och Tyskland, Europas avgjort största ekonomi, styrs av en kvinna. Lönegapen minskar mellan män och kvinnor, och i Asien är det en total dominans av ambitiösa kvinnliga studenter på universiteten.

Inom topptennisen får kvinnor numera en uppmärksamhet som alls inte kan jämföras med den för något decennium sedan. Dessutom är prispengarna numera desamma i Grand Slam-turneringarna, men lönegapet består i övriga tävlingar.

Frågan är om inte Li Na på tio sekunder lyckades fånga flera av de globala megatrenderna vid sin seger i Australian Open år 2014.

Efter att ha berömt sin motståndare greppar hon mikrofonen för att hålla sitt segertal inför hundratals miljoner tennistokiga kineser vid tv-apparaterna. Hon vänder blicken mot sina närmaste och säger till sin agent:

”Max, gör mig rik, är du snäll!”

Tennis: Ur skuggan i elden

Därefter adresserade hon sin man och tackar för att han gav upp sin karriär för att stötta henne:

”Du gör ett bra jobb, tack så mycket, du är en bra kille. Du har också tur som har mig.”

Det är ett nytt Asien som nu växer fram där unga, modiga kvinnor spelar huvudrollen. Det kommer att bli mycket spännande att följa deras vägar inom politiken, i centralbankerna, näringslivet och självklart på tennisbanan.