»Alla vägar bär till Rom. Den engelske medeltidsförfattaren Geoffrey Chaucers bevingade ord har gett upphov till tolkningar och omskrivningar långt efter hans död.
Men de digitala motorvägarna bär inte till Italiens huvudstad. Den som knappar in en fråga på Google hamnar allt som oftast på sajterna Flashback eller Familjeliv.
Det är egentligen inte särskilt konstigt – tillsammans har de två forumen över 130 miljoner användargenererade inlägg. Frågan är snarare varför de blivit så pass stora och vad det är som driver människor till sajterna.
För att förstå deras storhet måste vi börja med att förflytta oss till millennieskiftet, när internet fortfarande var ungt och svenska nätforum, så kallade communitys, blomstrade. Forum om alla möjliga ämnen hade haft en given plats i internetsfären sedan 1990-talet men tekniken öppnade nu upp möjligheter för användarna att gå från helt anonyma användare till att skapa egna alias. Det blev möjligt att interagera genom kommentarer, blogginlägg och chattar. Svenskarna blev mer och mer sociala på internet.
Den populära, Varbergsbaserade sajten Lunarstorm växte och stod stadigt med 1,2 miljoner användare när den var som störst. Konkurrenter som Hamsterpaj, Spray, Skunk och Playahead drog också mycket trafik. Allt var till synes frid och fröjd.
Då gjorde Facebook intåg på marknaden.
Communitydöden slog till i Sverige
Sommaren 2007 exploderade den amerikanska sajten i Sverige och snabbt inleddes det som i dag går under det något inofficiella namnet ”communitydöden”. De svenska sajterna föll som furor och webben förändrades för alltid.
Men mitt i döden levde forumen Flashback och Familjeliv vidare.
”I kontrast till de internationella jättarna har de ett lokalt innehåll och ett lokalt DNA. Det känns inte Oprah Winfrey, det känns Sverige. Strukturerna är byggda efter hur vi resonerar och agerar. Precis som med bilindustrin kan man känna från vilket land något har sitt ursprung och jag tror det är samma sak med sajter”, säger Johan Forsberg, tidigare informationschef på Lunarstorm som lades ner helt 2010.
Han har fortsatt engagera sig i digital transformation och tror att forumen hittat nischer som tillfredsställer behov ingen annan aktör lyckas med. De har en tydlig roll i användarnas digitala universum och täcker upp behovet av att diskutera, ett behov som även fanns under Lunarstorms tid. Diskussionsfliken ”Diskus” var en av de viktigaste komponenterna på sajten. Johan Forsberg menar att det mer än någonsin finns en tydlig trend i att visa vad man står för.
”Att engagera sig är ett sätt att synas och stärka sitt ego. För dem som inte syns så mycket i ’det vanliga livet’ blir det en arena där deras tankar räknas mer. Det blir personligt men det finns ändå en grad av anonymitet. Vi vill övertyga folk och växa i någon form av hierarki, de här sajterna är bra på att bygga den typen av profiler.”
Ett av de hetaste internetbolagen i början på 2000-talet och många svenskars introduktion till webben var sajten Spray. Fredrik Pallin arbetade som informationschef och menar, precis som Johan Forsberg på Lunarstorm, att behovet av att både ställa frågor och engagera sig fanns redan under den tiden.
I dag arbetar han som kommunikationsrådgivare och tror att nyckeln till sajternas framgång är att de är användargenererade.
”De drivs av passionerade människor. Det är svårt att skapa nya sådana här forum, även om man har en bra teknisk plattform så är det här sajter där engagemanget byggs underifrån, som en slags gräsrotsrörelse.”
Varför ställer man inte frågor till sina kontakter på Facebook?
”Det är enklare på de här sajterna, eftersom det är sjukt mycket människor där. Det är lätt att hitta ett nischat område och man behöver inte gå med i en Facebookgrupp för att få svar på sin fråga.”
Startades som papperstidning
Flashback startade 1993 som en alternativ tidning och två år senare lanserades tidningen på internet. Den sajt som vi i dag känner som Flashback forum startade 2000.
Flashback går under parollen ”Yttrandefrihet på riktigt” och forumet har blivit känt för att behandla ämnen mellan himmel och jord, ofta kontroversiella sådana. Sajten har blivit ett föremål för diskussion, särskilt i samband med både uppklarade och ouppklarade rättsfall då skvaller florerar friskt på sajten.
Efter en dom i Marknadsdomstolen i september 2003 stängdes sajten ner och driften av forumet flyttades till Storbritannien. I dag ligger Flashbacks server i USA för att undgå den svenska lagstiftningen. Inläggen modereras i efterhand av drygt 100 moderatorer, vars uppgift är att se till att användarna följer reglerna, som bland annat förbjuder hot, personangrepp och hets mot folkgrupp. Trots reglerna är forumet ett tillhåll för kränkningar, rasism, hot och uppmaningar till brott.
Hösten 2010 startade en ung kille tråden ”hängning” på Flashback, där han hängde sig i direktsändning på forumet – ivrigt påhejad av andra användare.
”Det är ingen slump att han valde Flashback. Man når väldigt många och det är väldigt högt i tak, för att uttrycka sig snällt. Grundidén om att kunna prata om vad som helst kan man tycka är bra, men som i detta fall kan det bli direkt livsfarligt när det inte finns några moderatorer som lägger sig i. Hade det varit någon annanstans hade man kanske plockat upp det tidigare”, säger medievetaren Michael Westerlund, som forskat kring internet och självmord.
Han menar att den digitala världen i större utsträckning bör ses som en del av verkligheten och att det borde finnas tydligare lagar och regler för vad som är tillåtet.
”Man har samma ansvar för den digitala verkligheten som man har på vilken gata eller i vilken lägenhet som helst. Internet är en realitet och en integrerad del av samhället och det krävs en djupare socialpolitisk förståelse för vad det är för typ av utmaningar vi står inför. Konsekvenserna blir ju delvis detsamma om man får ta del av saker i ett fysiskt eller virtuellt rum.”
Fick mediepris av Sveriges radio
En ständigt återkommande diskussion, förutom sajtens innehåll, är huruvida Flashback är en form av medborgarjournalistik eller inte. En uppmärksammad händelse är när medlemmar på Flashback avslöjade naturfotografen Terje Hellesös manipulerade lodjursbilder 2011. För sin insats fick de Sveriges Radios pris Årets Medieorm för sitt gräv. Verbet ”terja”, att manipulera en bild, fick en plats i Språkrådets nyordslista samma år.
”Föräldrar i synnerhet”
Familjeliv startade 2003 som en sajt för just familjefrågor. I dag är ämnesfloran betydligt bredare även om den huvudsakligen genomsyras av sitt ursprungssyfte. I dag kan man hitta trådar om allt från förlossning och otrohet till försäkringar och hantverkshjälp.
”Det finns ett uttryck att Familjeliv är som Flashback för människor som har haft sex. På Familjeliv kanske man frågar om hjälp med läxan eller hur man avbeställer sitt tv-abonnemang. Ställer man motsvarande fråga på Flashback blir man utskälld och tillsagd att googla problemet”, säger journalisten och sociala medier-experten Jack Werner.
Sajten ägs av bolaget Modern Women Media som startades 2014 av Stampen Media Group. Förutom Familjeliv ingår sajter som Bröllopstorget, Devote, Rodeo och Nouw i koncernen. Som namnet avslöjar är målgruppen tydlig och enligt egen utsago riktar sig bolaget och alla sajter i deras portfölj till ”kvinnan i alla livsstadier”. Enligt dem själva når sajterna närmre 2 miljoner kvinnor i Sverige varje vecka.
”Att vi vuxit så pass mycket tror jag beror på att det är lättillgängligt, enkelt och användargenererat. Medlemmarna skriver om det som intresserar dem. Människor i allmänhet har ett stort behov av att diskutera och dela erfarenheter, det gäller kanske föräldrar i synnerhet. Dessutom var vi tidigt ute så det finns inga direkta konkurrenter”, säger Modern Women Medias vd Emma af Robson.
Hur hårt modererar ni sajten?
”Vi modererar dygnet runt och har tydliga regler på sidan för hur man får umgås och skriva på sajten. Det handlar om sunt förnuft, så för de allra flesta är det inga problem. Men det är klart att vi tvingas ta bort inlägg ibland.”
”Kul att kunna hjälpa andra”
Vad säger användarna till Flashback och Familjeliv själva då? När Di Weekend ställer frågan på Familjelivs chattforum blir svaren blandade, några menar att de har valt Familjeliv i stället för Facebook.
”Rent tidsfördriv. Kul att kunna hjälpa andra, och kul att diskutera både högt och lågt med folk jag inte känner”, svarar en medlem.
”Enkelt: jag ÄLSKAR intriger!”, menar en annan.
På Flashback hänvisar många till just deras yttrandefrihetsslogan, men ett övergripande informationsintresse genomsyrar de flesta svaren vi får.
”Själv så drogs jag av att kunna läsa/skriva om så många vitt skilda ämnen på samma ställe. Ena stunden diskuterar man vad tyskarna gjorde för misstag i Stalingrad för att i nästa stund tjafsa med någon om vilken bilmodell som är fulast eller hur man bäst vändsteker ett ägg. Så det är den stora blandningen av ämnen plus att det finns väldigt många pålästa och duktiga skribenter här som lockar”, säger en moderator.
”Är det vanligt att flashback-män och familjeliv-kvinnor är ihop tror ni? I så fall, vilket jävla superforum deras barn kommer skapa!”
Komikern Ola Söderholms Twitteruppdatering är ett av de första resultaten som dyker upp när man googlar orden ”flashback” och ”familjeliv”. Att sajterna, trots sitt skilda innehåll, paras ihop är inte en slump. Det finns nästan inga svenska sajter i dag som har haft samma genomslagskraft, menar Jack Werner.
Johanna Lindskog Lindell är digital datastrateg och berättar att hon själv är inne på sidorna. På Flashback för skvallrets skull, på Familjeliv för barnfrågorna.
”När vår familj satt i väntrummet på BB var det någon som började prata om graviditetsåkommor som hon kollat upp på Familjeliv, och folk runtomkring nickade igenkännande. Det är en webbplats som dyker högt upp i sökningarna, många hamnar ofta där när de söker information.”
Forumen fungerar som en av många källor där man försöker hitta ett svar på en specifik fråga, tror Johanna Lindskog Lindell.
”Vi behöver bekräftelse och har ett behov av att prata med varandra, något vi tidigare kanske gjorde med grannen. Jag kan själv känna att jag får ut mycket av det sociala i just sociala medier, mitt behov av att höra av mig till vänner utanför nätet blir inte lika stort – men det är ju ingenting negativt med det”.
Vad säger sajterna om vår samtid?
”Vi är otåliga och vill ha snabba svar, vi vill inte vänta på kontorstid för att få svar. Det är lättare att skriva en känslig fråga i textform än att ta upp telefonen och ringa. Det är inte så byråkratiskt, bakom en skärm så kan folk känna att de är skyddade, och de här sajterna har lyckats göra en bra business på det. Deras utmaning är däremot att hålla kvar folk, när besökarna har fått reda på det de vill lämnar de sajten.”
