Di Weekend REPORTAGE

Här har du din landshövding

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ett föråldrat tack för trogen tjänst eller en oumbärlig aktör inom svensk förvaltning? Landshövdingen har lyckats överleva ända sedan 1634, genom politiska skiften, krig, skandaler och en hel del kritik.

Di Weekend har gjort en unik kartläggning av Sveriges 21 landshövdingar.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

En har jobbat som ståthållare på slottet, ett gäng har varit ministrar och ingen är yngre än 52 år. 21 landshövdingar utsedda av regeringen med ett och samma uppdrag: att vara chef över myndigheten länsstyrelsen.

De flesta av dem bor i de ståtliga residensbostäderna runt om i Sverige, och själva titeln – hövding – leder lätt tankarna till något högtidligt. Och för gemene man på landsbygden är landshövdingen en person som kanske är mest känd som den som dyker upp när blågula band ska klippas eller vid andra speciella evenemang som bevakas av lokalpressen.

1634 års regeringsform, som utarbetades av Axel Oxenstierna, innebar att landet delades upp i län och varje län fick en landshövding.

Under resten av 1600-talet och under 1700-talet var landshövdingarna centrala och mycket mäktiga personer. Sverige var en militär stormakt och landshövdingar placerades som kungens ställföreträdare runt om i landet. Detta var en viktig roll – landshövdingarna såg till att fogdarna och lokalförvaltningen kontrollerades och att kommunikationen mellan överheten och undersåtarna förbättras.

”Fördelen som landshövdingen hade gentemot centralregeringen var just att han hade en närmare kontakt med lokalsamhället, och på så sätt kunde han också bättre bedöma vilka bördor folket kunde bära och inte bära”, skriver doktorand Alexander Jonsson i avhandlingen De norrländska landshövdingarna och statsbildningen 1634-1769 (Umeå universitet).

Nu skriver vi 2015, snart 2016, och landshövdingerollen existerar fortfarande.

Mikael Axberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Mälardalens högskola, har svårt att förstå varför:

”Det har sedan en tid funnits en diskussion bland både statsvetare och politiker om landshövdingeämbetets framtid. Frågan är vilken funktion en landshövding i dag egentligen har. Ämbetet framstår som en otidsenlig och aristokratisk rest från svunna tider, en minikung med oklara uppgifter. Och vad är det egentligen landshövdingen representerar? Är det staten eller länen?”

Snarlika svar i enkät

Även om nästan 400 år har gått så verkar synen på uppdraget faktiskt inte vara helt olik den roll landshövdingen hade på 1600-talet. I alla fall inte om man frågar landshövdingarna själva.

Di Weekend har genomfört en enkät med samtliga landshövdingar där vi bland annat har bett alla att svara på frågan: ”Varför behövs egentligen ämbetet landshövding, enligt dig?”

De svar vi fått på denna fråga är snarlika – många av landshövdingarna använder formuleringar i stil med att man är ”länets företrädare i maktens korridorer” och är ”statens förlängda arm”.

Chris Heister, Stockholm, svarar till exempel:

”Som landshövding har jag egentligen två hattar. Som statens förlängda arm ska jag se till att regeringens beslut förverkligas i länet. Men jag är också hela länets företrädare som för fram våra behov och utmaningar.”

Statsvetare Benny Hjern, professor som bland annat har verkat vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, säger:

”Det är ju trams. Det där med statens förlängda arm är en gammal formulering som möjligen stämde förr i tiden. Det är mytologi om sig själva de ägnar sig åt när de säger sådana saker.”

”Det är specialisterna på länsstyrelserna som gör jobbet, och som jobbar aktivt mot Bryssel, staten och vidare ned på kommunnivå. Det är knappast landshövdingen själv som är den förlängda armen numera.”

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) är det statsråd som har ansvar för landshövdingarna och länsstyrelserna. Han framhåller landshövdingens funktion som avgörande när det gäller koordinationen mellan kommunerna och staten:

”Efter ett år som civilminister, när jag har besökt de olika länsstyrelserna och träffat landshövdingarna, så har jag verkligen insett vilken viktig roll de spelar. Min uppfattning är att sammanhållningen mellan stat och kommuner skulle bli fattigare utan landshövdingen.”

”Landshövdingen är ett fenomen som sticker ut. Vi är så snabba att modernisera allting och tradition spelar i dag en väldigt liten roll inom svensk förvaltning. Men det här ämbetet har överlevt moderniseringen, och jag anser att det är ett ämbete som behövs och fyller en viktig funktion.”

I FOKUS. Västmanlands dåvarande landshövding, Ingemar Skogö (till höger) hade fullt upp i samband med den rekordstora skogsbranden i fjol.

Medieuppmärksamhet vid brand

I Di Weekends genomgång av alla landshövdingar och länsstyrelser på en rad punkter framkommer att mycket skiljer sig åt mellan länen och landshövdingarna. Vi har bland annat tittat på hur ofta landshövdingarna förekom i riksmedier 2014, där toppnoteringen är 473 gånger (Västmanland, där den stora skogsbranden härjade under perioden) och bottennoteringen 100 gånger (Stockholm).

Den externa representationen är också mycket varierande: 5 814 kronor per årsarbetskraft som högst (Gotland) mot 928 kronor som lägst (Halland).

Stora skillnader syns även i en rad andra avseenden. I enkätsvaren blir det också tydligt att landshövdingarna prioriterar olika och tolkar sitt uppdrag på olika sätt.

Elisabeth Nilsson, Östergötland, tillhör toppskiktet när det gäller att synas i riksmedier. Hon säger:

”Vi jobbar mycket med att lyfta länets stora frågor så att de också ska synas och få genomslag både regionalt och nationellt.”

Medan kollegan Kristina Alsér, Kronoberg, som gar synts betydligt mer sällan på riksnivå, ser det helt annorlunda:

”Det är en medveten strategi att lägga mitt och länsstyrelsens fokus i Kronobergs län. Länsstyrelsen är statens förlängda arm i Kronberg och det är här jag ska verka. Då är det självklart att det också är här jag ska synas mest, nära dem vi är till för.”

Inte heller Berit Andnor Bylund, Blekinge, som har förekommit näst minst av alla i riksmedierna, tycker att detta är något som är viktigt för hennes del.

”Landshövdingens uppdrag är inriktat på länet och länets utveckling. Därför är det i de lokala medierna som rapporteringen och synligheten finns om landshövdingens och länsstyrelsens verksamhet och aktiviteter.”

Att konkret och generellt formulera vad landshövdingen faktiskt gör är helt enkelt svårt, eftersom det är så olika. Man måste ned på individnivå för att studera hur respektive person väljer att prioritera och fördela sin tid.

En del är mer involverade i det dagliga arbetet på länsstyrelserna, andra mindre. En del representerar mycket, andra mindre.

Stora skillnader finns också när det gäller uppdrag utöver själva arbetet på länsstyrelsen, såsom poster i styrelser och stiftelser. Detta är också ett område som genom åren återkommande har väckt uppmärksamhet. Kritiken som framförts har gällt alltifrån att för många externa uppdrag kan ta fokus från det dagliga arbetet till att vissa landshövdingar har ansetts sitta på dubbla stolar genom sina styrelseposter.

Några få landshövdingar har inga externa uppdrag alls. Andra är mer flitiga, och bland uppdragen märks alltifrån universitetsstyrelser till riksbanksfullmäktige, Rymdstyrelsen, museer och Skånes djurpark.

En rad poster är sådana som av tradition ärvs mellan länets landshövdingar, där det exempelvis står i en viss stiftelses stadgar att landshövdingen ska vara ordförande.

Allra flest uppdrag – 21 stycken – har Minoo Akhtarzand, Jönköpings län.

”Jag är en energisk person med hög arbetsförmåga som gör att jag kan hålla många bollar i luften. Oftast när jag tar något uppdrag utgår jag ifrån att jag kan engagera mig och aktivt bidra utifrån min bakgrund och min arbetslivserfarenhet”, säger hon.

Finns det ingen risk att alla uppdrag tar fokus från själva landshövdingsjobbet?
”Landshövdingeämbetet tilldelas oftast till erfarna personer med tunga poster bakom sig. Därför tror jag inte att det finns någon risk att någon av oss tar på sig för många uppdrag som gör att vi inte hinner utöva våra roller och fullfölja våra uppdrag på ett bra sätt. När det gäller mig personligen är jag noga med att inte ta på mig uppdrag som jag inte kan prioritera och fullfölja.”

Flera av landshövdingarna påpekar att de externa uppdragen är viktiga för deras nätverkande, som i sin tur är viktigt för chefsrollen på länsstyrelsen. En förklaring som Benny Hjern, professor i statsvetenskap, inte ger mycket för:

Pagrotsky flyttar in

”Nätverk har blivit ett ’buzzword’. Har det du gör ingen funktion kan du alltid säga att du bygger nätverk.”

Däremot, säger Benny Hjern, kan ett nätverk från riksdag och regering vara värdefullt, och han har därför förståelse för att det är vanligt att landshövdingar hämtas därifrån.

”Luddig roll”

Men han återkommer till att det i slutänden bara handlar om vad den enskilde landshövdingen väljer att göra konkret av sin roll och sitt eventuella nätverk.

”En del är duktiga och kan därmed göra en insats. Andra har inte den förmågan.”

I sitt resonemang kritiserar Benny Hjern att landshövdingerollen är alldeles för luddig, och att han anser det otidsenligt att ha ett ämbete i den svenska förvaltningen som bygger på vad en viss person känner för att fylla uppdraget med.

”Landshövdingarna har egentligen ingen annan roll än den de tar sig. Länsstyrelsen är en myndighet som sköter sig själv, även utan landshövdingen. De som arbetar på länsstyrelserna i dag är mycket kompetenta, det är högt utbildade personer med tydliga specialområden. De har ofta mycket lite med landshövdingen att göra. Denna får möjligtvis sammanställningar om saker som har gjorts som hon eller han sedan lämnar vidare.”

Mikael Axberg, universitetslektor i statsvetenskap, anser också att landshövdingens roll är alldeles för oklar i dag – att vägarna mellan huvudstad och landsbygd redan är korta i det moderna samhället, och att landshövdingen därför inte längre behövs som budbärare.

”Landshövdingen fyller mest en funktion som reträttpost för gamla politiker som drar sig tillbaka, eller för att omplacera myndigheters generaldirektörer som har gjort sig omöjliga på ett eller annat sätt, men det framstår inte som ett tillräckligt bra skäl för att behålla funktionen. Visst kan en landshövding, likt vår kung, vara någon som skapar lite glans vid vissa tillställningar i de olika länen. Men att klippa band vid invigningar och arrangera ståtliga middagar på fina gamla slott verkar inte heller vara ett fullgott skäl att behålla landshövdingarna.”

”Länsstyrelserna har redan en operativ chef – länsrådet – och det borde räcka.”

En annan gemensam fråga till landshövdingarna har varit vad de själva anser vara sin viktigaste uppgift. De flesta väljer att svara relativt abstrakt om att det är att vara ”en samlande kraft”, ”en mötesarrangör” med mera.

En sticker dock ut: Per Bill i Gävleborg. Bland sina viktigaste uppgifter nämner han först att jobba för dubbelspår på Ostkustbanan och för fyrfilsväg till Sundsvall, och att få till stånd en långsiktig finansiering av myggbekämpningen vid nedre Dalälven.

Flyktingfrågan har högsta prioritet

Ytterligare ett ämne återkommer i många av svaren angående vad landshövdingarnas ser som sin viktigaste uppgift, och det är att vara samordnande i sitt län när det gäller den rådande flyktingsituationen.

”Flyktingfrågan överskuggar det mesta just nu. Vi måste jobba för att, på ett bra sätt, ta emot de människor som är på flykt och som kommer till Sverige för att söka asyl. Vi måste också slussa in dessa människor i arbetslivet, som anställda och som företagare, för att nyttja deras kompetens”, säger Per Bill.

En inte obetydlig del av landshövdingens jobb är att representera, och här ryms alltifrån invigningar och företagsbesök till att bjuda in till stora middagar hemma i residenset. Civilminister Ardalan Shekarabi säger att detta är en mycket viktig del i uppdraget:

”Den representativa rollen är en förutsättning för att en landshövding ska kunna spela den koordinerande rollen.”

En hövding som bjuder till fest på slottet – man kan ju tycka att det låter lite gammaldags.
”Med risk för att låta konservativ så anser jag att det finns en poäng med att det finns ett ämbete med historisk förankring i Sverige. Landshövdingen är ett sådant. Kungahuset är en annan institution med lång tradition.”

Flera av landshövdingarna tar även själva upp de mer högtidliga uppgifterna som viktiga under våra intervjuer.

Lars Bäckström, Västra Götaland, säger:

”Landshövdingeuppdraget har en historisk tradition som är efterfrågad i samtiden; att lyfta fram viktiga skeenden och händelser i respektive län, inte minst i samband med jubileer och invigningar”.

HÖJDARE. ”Även i ett modernt samhälle finns det behov av ett visst mått av högtidlighet och av att kunna representera länet på olika sätt", säger landshövdingen på Gotland, Cecilia Schelin Seidegård. Här är hon, kronprinsessan Victoria, prins Daniel och kommunekologen Jimmy Holpers i naturreservatet Södra Hällarna på Gotland tidigare i år.

Cecilia Schelin Seidegård, Gotland, framhåller också den representativa rollen:

”Även i ett modernt samhälle finns det behov av ett visst mått av högtidlighet och att kunna representera länet på olika sätt.”

Förändringar är på väg

Diskussionerna om ämbetet lär fortsätta. Inte minst eftersom förändringar faktiskt är på väg för landshövdingarna de närmaste åren.

Chefen som fick Säpo att börja prata

Ardalan Shekarabi meddelade i somras att regeringen har tillsatt en kommitté för att föreslå en ny läns- och landstingsindelning, som innebär betydligt färre län och därmed även färre länsstyrelser och landshövdingar, ett förslag som är mycket omdiskuterat.

”Det är en förändring som är nödvändig”, säger civilministern.

”Men landshövdingarna blir kvar, även om de blir färre till antalet.”

Senast den 1 januari 2023 är det tänkt att den nya länsindelningen ska kunna genomföras, och om det blir så har det då gått nästan 400 år sedan Axel Oxenstierna fastslog den nuvarande länsindelningen.

Men även om landshövdingarna blir färre framöver så tror även statsvetare Benny Hjern att ämbetet blir kvar inom den svenska förvaltningen.

”Det är svårt att avskaffa sådana här poster. Historien väger trots allt tungt.”

 

SÅ SKÖTER SIG LANDSHÖVDINGARNA

Cecilia Schelin Seidegård på Gotland är Sveriges bästa landshövding. Det visar Di Weekends rankning där vi gått igenom länsstyrelsernas egna årsredovisningar, SCB-statistik och andra källor.

  1. CECILIA SCHELIN SEIDEGÅRD, GOTLAND
    Tillträdde:
    2010. Bakgrund: Har framför allt arbetat inom läkmedelsindustrin med forskning och på olika chefsposter inom Astra och Astra Zeneca. Hon har även varit chef för Karolinska universitetssjukhuset.
    Ni har högst extern representation per årsarbetskraft (5 814 kronor). Varför är det viktigt för er med representation?

    ”Jag har en skyldighet att både bo och verka i det residens som står till förfogande för mig i länet och att öppna det för representation och möten. Det kan vara länsmiddagar, lunchträffar, temamiddagar, festmiddagar och seminarier. På Gotland finns få institutioner eller offentliga personer som kan representera, om man jämför med en storstad. Därför vänder man sig ofta till mig för att få hjälp vid olika besök. Gotland är dessutom en synnerligen attraktiv besöksort, som ibland kan få andra kolleger att kasta avundsjuka blickar mot just detta faktum! Gotland är värd för Almedalsveckan och det tillkommer också en del representationskostnader.”
    Du har tio styrelseuppdrag (2014). Ser du någon risk med att landshövdingerollen påverkas av dina styrelseuppdrag?

    ”Jag menar snarare att det underlättar det övriga arbetet eftersom det skapar ett mervärde. Men det krävs naturligtvis prioritering och hårt arbete. Med uppdraget som landshövding följer också skyldigheten att vara ordförande för olika stiftelser och föreningar. För många av stiftelserna anger statuterna att landshövdingen ska vara ordförande som exempelvis Hushållningssällskapet och Gotlands museum. Den typen av uppdrag ger mig en direkt koppling till andra verksamheter på Gotland.”
    Grattis till förstaplaceringen!

    ”Tack, det känns fantastiskt roligt!”
    Vad beror det på att Gotland hamnar i topp?

    ”Vi har ambitionen att vi ska vara den lilla vassa myndigheten, som ska jobba effektivt med våra ärenden. Det lyckas vi med tack vare att vi jobbar nära varandra och har en god stämning – alla kavlar upp ärmarna. Och att alla ser till helheten, inte bara till sitt eget område.” 
  2. HÅKAN WÅHLSTEDT, VÄSTMANLAND
    Tillträdde:
    2015. Parti: Miljöpartiet. Bakgrund: Partisekreterare (MP) 1999–2007.
    Västmanland låg klart över medel när det gällde den externa representationen per årsarbetskraft, 4 558 kronor. Varför är det viktigt för er att satsa på den posten?

    ”Det är trevligt att kunna öppna upp Västerås slott och använda det som en viktig mötesplats för olika aktörer som -verkar för länets utveckling.”
    Medellönen bland Sveriges landshövdingar är 1 237 125 kronor. Tycker du att det är rimliga summor i förhållande till vad som utförs?

    ”Det är ett viktigt, ansvarsfullt och krävande uppdrag. Min lön är lägre än medellönen. Men det är att jag brinner för Västmanlands utveckling som gjorde att jag åtog mig uppdraget, inte lönenivån.”
    Landshövding under mätperioden 2014: Ingemar Skogö. Tillträdde: 2009. Bakgrund: Departementssekreterare på finansdepartementet, stadsdirektör i Södertälje, generaldirektör för Luftfartsverket och Vägverket.
  3. YLVA THÖRN, DALARNA
    Tillträdde:
    2015. Bakgrund: Ordförande för Svenska kommunalarbetareförbundet.
    Du är en av våra nyaste landshövdingar. Varför tackade du ja till jobbet?

    ”Jag har alltid varit aktiv för att utveckla samhället och människornas möjlighet till bra arbete och ett gott liv och jobbat för ett öppet demokratiskt och jämställt samhälle.”
    Du har tidigare i livet jobbat som undersköterska. Nu kommer du att ha en årslön runt miljonstrecket. Känns det rimligt?

    ”Det finns många yrkesgrupper som inte värderas lönemässigt tillräckligt högt, undersköterskor är ett sådant yrke. I mitt tidigare uppdrag som ordförande i Kommunal har jag slagits hårt för att förändra det. Lönen som landshövding är hög, tjänsten lönesätts av regeringen och har anpassats för vårt uppdrag.”
    Landshövding under mätperioden: Maria Norrfalk. Tillträdde: 2007. Bakgrund: Jägmästare, generaldirektör för Skogsstyrelsen, generaldirektör för Sida, ordförande för Skansen.
  4. PETER EGARDT, UPPSALA
    Tillträdde:
    2010. Bakgrund: Statssekreterare hos statsminister Carl Bildt (1990-1994). Vd för Stockholms handelskammare och Svenska handelskammarförbundet.
    Varför behövs egentligen ämbetet landshövding, enligt dig?

    ”En decentraliserad stat förutsätter att vi har landshövdingar och länsstyrelser. Alternativet är en storskalig koncentration till Regeringskansliet i Stockholm.”
    Tycker du att din lön på 1 283 750 kronor är rimlig och i så fall varför?

    ”Som jag har förstått det har alla landshövdingar i princip samma lön, förutom landshövdingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, som har några tusenlappar extra. Ovanpå våra löner läggs sedan förmånsvärdet för vårt boende, som baseras på en marknadsvärdering. Kostnaden för att bo i Uppsala är sannolikt bland de allra högsta. Lönen är hög, men jämfört med andra statliga myndighetschefer är den relativt låg.”
  5. SVEN-ERIK ÖSTERBERG, NORRBOTTEN
    Tillträdde:
    2012. Parti: Socialdemokraterna. Bakgrund: Biträdande finansminister.
    Norrbotten är ett av tre län med lägst befolkningsutveckling (0,2 procent). Vad prioriterar du att göra för att den -siffran ska öka?

    ”Norrbotten behöver en kraftig inflyttning för att kunna uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Därför jobbar jag tillsammans med andra aktörer för att kunna integrera nyinflyttade snabbt i samhället. Framför allt gäller det utrikesfödda som flyttat hit. Vi behöver arbetskraften och vi behöver en positiv -befolkningsutveckling. Den här frågan står mycket högt på min arbetsagenda."
    Du är en av de landshövdingar som förekom mest i riksmedierna i fjol. Kommentar?

    ”Möjligen kan en orsak vara att jag sedan -tidigare är hyggligt känd och ett antal journalister har vänt sig till mig med frågor som de tyckt att jag kan svara på. Därutöver är Norrbotten ett intressant län som väcker intresse även på riksplanet. Ett intresse som jag på alla sätt försöker stimulera.”
  6. KRISTINA ALSÉR, KRONOBERG
    Tillträdde:
    2007. Bakgrund: Vd för Mercatus Engineering i Vimmerby. Ledamot i Svenskt Näringslivs arbetsutskott.
    Du har en egen blogg och du twittrar. Varför är dessa viktiga kanaler för dig?

    ”Transparens och dialog är viktigt för mig. Genom bloggen och mina veckobrev kan jag berätta om arbetet som görs och på ett -lättillgängligt sätt ge länets aktörer en bild av länsstyrelsens uppdrag, roll och arbete. Twitter är ett snabbt forum där jag både kan omvärldsbevaka, dela goda initiativ, nå ut till lokalmedia och beslutsfattare i länet samt få respons på vårt arbete.” 
    Varför behövs egentligen ämbetet landshövding, enligt dig?

    ”Landshövdingarna har en dubbel representationsroll i förhållande till staten. Dels som statens företrädare gentemot länet, dels som länets företrädare gentemot staten. Att ha örat mot rälsen och länets behov för ögonen ser jag som en viktig roll som väl kompletterar mitt uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet.”
  7. LENA SOMMESTAD, HALLAND
    Tillträdde:
    2014. Parti: Socialdemokraterna. Bakgrund: Miljöminister. Ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.
    Vad ser du som din viktigaste uppgift i din roll som landshövding?

    ”Just nu står frågor om flyktingmottagande och integration, miljö och klimat, och jämställdhet särskilt högt på min agenda.”
    Du har fem externa styrelseuppdrag. Hur ser du på det?

    ”I rollen som landshövding har jag sett det som naturligt att ta mig an de uppdrag som landshövdingen i mitt län har haft sedan tidigare. När det gäller externa uppdrag i övrigt gör jag bedömningen att det kan vara värdefullt att ha några uppdrag på nationell nivå, i anknytning till de områden som jag i min roll som landshövding arbetar med.”
  8. MINOO AKHTARZAND, JÖNKÖPING
    Tillträdde:
    2010. Bakgrund: Chef inom Vattenfall. Länsarbetsdirektör i Uppsala län. Generaldirektör, Banverket.
    Jönköping är det län med lägst arbetslöshet. Varför har ni lyckats på denna punkt?

    ”Jönköpings län är ett starkt innovativt näringslivs- och industrilän fullt med idérika och målmedvetna företagare. Entreprenörers arbete och prestation utgör de viktigaste pelarna i utvecklingen ochtillväxten i länet, vilket enligt min uppfattning är starkt bidragande till den relativt låga arbetslöshetsnivån.”
    Ni har lägst summa av alla, 928 kronor, när det gäller extern representation per årsarbetskraft. Varför?

    ”Att engagera sig i länets utveckling och ha bra relationer med omvärlden och brukarna är ett av våra viktigaste övergripande mål. Min uppfattning är att ett stort personligt engagemang för samhällsfrågor inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till stora kostnader. Att vi har lägre utfall beror i första hand på ett starkt ekonomiskt tänkande, inte på grund av att vi gör mindre.”



  9. KENNETH JOHANSSON, VÄRMLAND
    Tillträdde:
    2012. Parti: Centerpartiet. Bakgrund: Riksdagsledamot, ordförande i riksdagens socialutskott.
    Du tillhör de landshövdingar med flest styrelseuppdrag (tio). Ser du någon risk med att ha för många uppdrag?

    ”Flertalet av de styrelseuppdrag som jag har är knutet till själva ämbetet. Utöver dessa uppdrag har jag av regeringen blivit utsedd som ledamot i Samhall AB och som ordförande för Socialstyrelsens Donationsråd. Jag anser att uppdrag som dessa ger mig större insyn och delaktighet i omvärlden, samtidigt som jag kan ta med mig kunskap in i mitt uppdrag som myndighetschef och landshövding.”
    Ni tillhör de län som har procentuellt sett relativt få överklaganden och även få ändrade beslut. Varför är det så?

    ”Vi vinnlägger oss att alltid fatta beslut som överensstämmer med gällande rätt och praxis. Vi har dessutom utförliga beslutsmeningar som underlättar förståelsen av beslutet.”
  10. ELISABETH NILSSON, ÖSTERGÖTLAND
    Tillträdde:
    2010. Bakgrund: Har haft chefsbefattningar inom SSAB och flera olika styrelseuppdrag, bland annat inom Sjöfartsverket. Vd för Jernkontoret.
    Du utmärker dig som den landshövding som utöver Västmanlands förekom mest i riksmedier under 2014. Varför hamnar just du i toppen?

    ”Vi har valt att ha en öppen och aktiv kommunikation kring länsstyrelsens och landshövdingens uppdrag och verksamhet. Våra mål innefattar att ha en god dialog med vår omgivning. Vi anser att det är viktigt att länets olika aktörer och medborgare ska få ta del av viktiga beslut och diskussioner där Länsstyrelsen spelar en avgörande roll. Vi jobbar mycket med att lyfta länets stora frågor så att de också ska synas och få genomslag både regionalt och nationellt."
  11. MARGARETA PÅLSSON, SKÅNE
    Tillträdde: 2
    012. Parti: Moderaterna. Bakgrund: Riksdagsledamot. Ordförande för utbildningsutskottet
    Skåne är det län med högst arbetslöshet, 10,1 procent (2014). Vad gör du för att den siffran ska förbättras?

    ”Under min tid som landshövding har jag besökt en mängd företag i länet för att bland annat prata om deras möjligheter att anställa fler människor. Ett halvår valde jag ut miljöföretag, ett annat företagande kvinnor, vid en tredje omgång besökte jag företag i Skånes samtliga 33 kommuner. Inspelen tar jag med mig när jag träffar regeringen och företrädare för departementen, men också till de nätverk med andra myndigheter som länsstyrelsen Skåne har, bland annat med Arbetsförmedlingen.”
    Du bloggar. Varför har du valt att prioritera den kommunikationsvägen?

    ”För att jag tycker att det är viktigt att vara transparent och visa medborgarna vad ämbetet innebär. Vi har också på gång ett Instagramkonto där jag kan nå ännu fler.”
  12. JÖRAN HÄGGLUND, JÄMTLAND
    Tillträdde:
    2014. Parti: Centerpartiet. Bakgrund: Statssekreterare i näringsdepartementet. Partisekreterare (C). Landstingsråd i Jämtland.
    Jämtland är ett av tre län med lägst befolkningsutveckling. Vad gör du i ditt arbete för att den siffran ska förbättras?

    "Det handlar om att fortsätta utveckla ett attraktivt län med bredare arbetsmarknad, bra boendemöjligheter, goda kommunikationer, ett rikt kulturliv med mera. Hela länet ställer upp på ett fantastiskt sätt i den aktuella flyktingsituationen. Alla kommuner deltar, det ideella arbetet är imponerande. Vi ser gärna att fler ser en framtid i Jämtlands län som en stor möjlighet.”
    Varför är du skriven i Bromma när du är landshövding i Jämtland?

    ”Av rena familjeskäl har jag valt att tills vidare vara fortsatt skriven i Bromma. Det är inte möjligt för närvarande att alla i hushållet flyttar till Östersund.”
  13. MAGDALENA ANDERSSON, VÄSTERBOTTEN
    Tillträdde:
    2012. Parti: Moderaterna. Bakgrund: Riksdagsledamot. Ordförande för Moderata kvinnoförbundet.
    Västerbotten är det län som, tillsammans med Jämtland, ligger närmast 50/50 när det gäller anställda män och kvinnor. Är det ett medvetet arbete som har lett fram till detta?

    ”Både ja och nej. Länsstyrelsen Västerbotten har haft och har en hög ambition vad gäller de jämställdhetspolitiska målen. Förhoppningsvis är det en del av förklaringen. En annan faktor är att universitets- och högskolestudenterna numera i allt högre grad är kvinnor. Eftersom vi har en hög andel akademiker anställda, bidrar det till att andelen kvinnor bland våra anställda stiger successivt år för år. Det framtidsscenario vi ser är snarare en så stor ökning av kvinnor att män riskerar att vara statistiskt underrepresenterade.”
  14. STEFAN CARLSSON, KALMAR
    Tillträdde:
    2012. Bakgrund: Vd för Apoteket AB. Regiondirektör i Region Skåne. Landstingsdirektör i Jämtlands läns landsting.
    Du är bra på att synas i riksmedia. 368 gånger förra året. Varför är det viktigt?

    ”Det är inget självändamål att vara med i medierna, men det är bra att synas i olika sammanhang. Det ger en bild av länsstyrelsen och vår verksamhet. Min drivkraft är att utveckla Kalmar län och min ambition är att länsstyrelsen ska spela en stor roll i länets utveckling. Jag tar därför olika initiativ som kan vara intressanta även utanför vårt län.”
    Kalmar är den länsstyrelse med lägst intern representation per årsarbetskraft, 385 kr. Varför är det viktigt för er att hålla nere den posten?

    ”Vi har inte någon större tradition av intern representation i huset. Mina medarbetare tar ett stort ekonomiskt ansvar och tänker sig för, vilket jag uppskattar. Då kan vi lägga pengar på andra saker.”

  15. CHRIS HEISTER, STOCKHOLM
    Tillträdde:
    2012. Parti: Moderaterna. Bakgrund: Riksdagsledamot. Vice partiordförande. Landstingsråd, Stockholms läns landsting.
    Du är den landshövding som under 2014 förekom minst av alla i riksmedia. Kommentar?

    ”Det är helt enkelt så att konkurrensen i medierna är mycket hårdare i en huvudstadsregion. Här finns ju hela den politiska och ekonomiska makten och utrymmet är mindre för en landshövding i traditionella medier. Jag tycker ändå att jag lyckas få fram våra budskap.”
    Du har också varit landshövding i Västerbottens län. Vad gillar du med rollen?

    ”Det är ett enormt roligt jobb. Länsstyrelsen hanterar väldigt många frågor och det är bredden som fascinerar mig. Det vi gör har stor betydelse för människors liv och framtid.”
  16. LARS BÄCKSTRÖM, VÄSTRA GÖTALAND
    Tillträdde:
    2008. Parti: Vänsterpartiet. Bakgrund: Riksdagsledamot 1988–2006.
    Du är en av två landshövdingar utan styrelseuppdrag. Varför har du valt att ha det så?

    ”De frågor jag fått har jag avböjt då jag inte bedömt att de ligger inom mitt kompetensområde, eller inom den integritetssfär jag enligt mig bör följa. Det är också en fråga om tillgänglig arbetstid. Jag har dock fått förtroende att på regeringens uppdrag vara en av ledamöterna i statens värdegrundsdelegation. Jag är dessutom nyligen utsedd av regeringen för att vara en så kallad ensamutredare för en förnyad nationell asylpolitik.”
    Ni har klart flest ärenden av alla länsstyrelser. Och ni har också en bra uppklarningsprocent (88,9 procent). Varför är ni bra på att göra klart?

    ”Vi har från länsledningens sida en medveten strategi att prioritera målet, att korta tiden för ärendehandläggning.”
  17. MARIA LARSSON, ÖREBRO
    Tillträdde:
    2015. Parti: Kristdemokraterna. Bakgrund: Barn- och äldreminister (2010-2014), Äldre- och folkhälsominister (2006-2010)
    Du är en av våra nyare landshövdingar. Varför tackade du ja till uppdraget?

    ”De erfarenheter jag har av såväl riksdags som regeringsarbete är användbara i uppdraget som landshövding. Jag tror mig om att kunna göra nytta i Örebro län, dels som myndighetschef, och dels att genom samarbete med andra aktörer driva processer som kan främja länets utveckling.”
    Vad ser du som din viktigaste uppgift i din roll som landshövding?

    ”Att vara en mötesarrangör mellan stat, kommuner, näringsliv och civilsamhället och på så vis verka för att den nationella politiken genomförs utifrån länets förutsättningar samt att på olika sätt främja länets utveckling.”
    Landshövding under mätperioden: Rose-Marie Frebran. Tillträdde: 2008. Parti: Kristdemokraterna. Bakgrund: Riksdagsledamot, vice ordförande i Svenska Fotbollförbundet.
  18. GUNNAR HOLMGREN, VÄSTERNORRLAND
    Tillträdde:
    2015. Bakgrund: Ståthållare på Stockholms slott.
    Du är en av våra nyare landshövdingar. Varför tog du jobbet?

    ”Min familj kommer från Norrland. Att som opolitisk tjänsteman bli erbjuden att bli landshövding är mycket hedersamt. Jag blev uppriktigt förvånad, men mycket glad.”
    Ditt förra jobb var ståthållare på Stockholms slott. Vad gör man som en sådan?

    ”Ståthållaren arbetar med de nio slott som Svenska staten äger och som Kungen disponerar. Man ansvarar även för Kungliga Djurgårdsförvaltningen.”
    Landshövding under mätperioden: Bo Källstrand. Tillträdde: 2008. Bakgrund: Civilingenjör vd och koncernchef i Graninge.
  19. LISELOTT HAGBERG, SÖDERMANLAND
    Tillträdde:
    2012. Parti: Folkpartiet.
    Bakgrund: Riksdagsledamot. Riksdagens tredje vice talman.
    Du har endast ett styrelseuppdrag, till skillnad från de flesta av dina landshövdingskolleger som har fler än så. Varför?

    ”Det uppdrag jag har är jag stolt och glad över eftersom det är inom en viktig verksamhet, i och för mitt län, Mälardalens högskola.”
    Du har valt att bo kvar i din tidigare bostad i stället för i landshövdingsbostaden. Varför?

    ”Jag är befriad från den boplikt som gäller för landshövdingar, till dess en ny bostad är inrättad i residenset.”
    Vad ser du som din viktigaste uppgift i din roll som landshövding?

    ”Att främja utveckling och tillväxt i Södermanland!”
  20. PER BILL, GÄVLEBORG
    Tillträdde:
    2015. Parti: Moderaterna. Bakgrund: Riksdagsledamot 1994–2015.
    Gävleborg är det län med minst antal startade företag per tusen invånare år 2014 (5,34 st). Vad gör du för att den siffran ska bli högre?

    ”En viktig uppgift är att arbeta för att attrahera riskkapital till entreprenörer med spännande företagsidéer. Att Gävleborg ligger 60 minuter från Arlanda och 80 minuter från Stockholm borde på ett tydligare sätt ge avtryck i ett större antal företag, en lägre arbetslöshet och en ökad inflyttning. Denna närhet kopplad till bra anläggningar för bland annat skidåkning och vildmarksturism kan ge nyföretagande inom besöksnäringen.”
    Landshövding under mätperioden: Barbro Holmberg. Tillträdde: 2008. Parti: Socialdemokraterna. Bakgrund: Generaldirektör på Migrationsverket, migrationsminister.
  21. BERIT ANDNOR, BYLUND BLEKINGE
    Tillträdde:
    2011. Parti: Socialdemokraterna. Bakgrund: Barn- och familjeminister. Socialminister.
    Du är den landshövding som under 2014 förekom näst minst i riksmedierna. Kommentar?

    ”Landshövdingens uppdrag är inriktat på länets utveckling. Därför är det i de lokala medierna som rapporteringen finns.”
    Blekinge hade lägst uppklarningsprocent (79 procent) av alla län, alltså färdiga beslut i förhållande till antal ärenden 2014. Varför?

    ”En stor skillnad mot andra länsstyrelser är att länsstyrelsen i Blekinge inte hanterar jordbruksstöd enligt EG:s förordningar. Dessa har Skåne tagit över. Jordbruksstöden är många, samtidigt som de är förhållandevis enkla ärenden. De ärenden som länsstyrelsen i Blekinge har kvar är av mer blandad karaktär där många är tidskrävande och komplexa."

 

Så här gjorde vi undersökningen


Rankingen av landshövdingarna ­bygger på en betygssättning (där 5 är bäst och 1 sämst) i sex steg av följande statistik:
Arbetslöshet i länet, antal nya företag per 1000 invånare, extern representation per årsanställd, uppklarningsprocent av beslutade ärenden, andel ändrade beslut i högre instans samt landshövdingens genomslag i riksmedia.
Samtliga siffror gäller för 2014. Fem landshövdingar har bytts ut under 2015. Vi har låtit de nytillträdda landshövdingarna företräda länet i undersökningen.
Källor: SCB, Länsstyrelsernas årsredovisning 2014, Retriever.