Di Weekend REPORTAGE

Från glans­dagarna till det bittra slutet

Saab Automobiles vd Jan Åke Jonsson och Spykers vd Victor Muller 2010 framför den nya modellen av Saab 9-5 och en Spyker. Handslaget mellan cheferna var för att visa att Spyker köpt Saab Automobile.

Foto: TT

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Under 16 dagar spelades dramat kring en av tidernas största konkurser upp i domstolen. Rättegången efter Saabkonkursen var precis som bolagets sista tid – en känslo-storm, kryddat med en maktkamp mellan förre styrelseordföranden Victor Muller och chefsåklagaren Olof Sahlgren. I dag, fredag, faller domen mot de tidigare cheferna, som enligt åklagaren borde skickas till fängelse.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Läs tidigare Saab-vd:n Jan Åke Jonssons egna ord om tiden i arresten.

”Jag har aldrig bakat i hela mitt liv. Är det ett problem? Jag kanske kan be mina barn hjälpa till.”

Sexbarnspappan och Saabs tidigare styrelseordföranden Victor Muller slår ut med armarna när den gamla Saabledningen i en paus dricker automatkaffe och frågan dyker upp om inte någon borde fixa kaffebröd. I Sverige tar vi ju fika på allvar. Även om det är mitt under en rättegång, efter en av landets största konkurser som innebar slutet på Saabepoken.

Rättegången startar en isig morgon i januari och avslutas i mitten av mars när vårvindar sveper över Vänersborg.

Holländske Victor Muller gör entré iklädd benvit duffel och knallblå halsduk. För ovanlighetens skull får han sitta tyst hela första dagen och via engelsk tolk lyssna när chefsåklagaren Olof Sahlgren ägnar timmar åt att beskriva de grova ekonomiska brott som han anser begicks på Saab Automobile.

FAKTA
De åtalade
  • Victor Muller var styrelseordförande och ensam i styrelsen samt vd vid konkursen. Åtalad för grovt försvårande av skattekontroll i två fall och grovt svindleri.
  • Jan Åke Jonsson tillbringade hela sitt yrkesliv på Saab, de sista sex åren som vd. Åtalad för grovt försvårande av skattekontroll i två fall, grovt osant intygande och grovt svindleri.
  • Kristina Geers var styrelseledamot och chefsjurist. Åtalad för grovt försvårande av skattekontroll i två fall, grovt svindleri, grovt osant intygande i två fall och grov urkundsförfalskning.
  • Robert Schuyt arbetade som finanschef från början av 2011 till konkursen. Åtalad för grovt försvårande av skattekontroll.
  • En bolagsjurist är åtalad för grovt försvårande av skattekontroll, grov urkundsförfalskning och grovt osant intygande.
  • Två revisorer är åtalade för grovt osant intygande.
  • Alla nekar till anklagelserna.
VISA MER
FAKTA
Saab under Victor Muller

Januari 2010. Efter att Koenigsegg Group dragit sig ur köper sportbilstillverkaren Spyker, med Victor Muller i spetsen, Saab Automobile av General Motors.

Mars 2010. Produktionen i fabriken i Trollhättan återupptas.

Januari 2011. Försäljningen 2010 var knappt 30 000 bilar, under hälften av målet. Förlusten var 3,7 miljarder kronor.

Mars 2011. Jan Åke Jonsson meddelar att han avgår som vd. Victor Muller tar över och blir både vd och styrelseordförande.

April 2011. Fabriken stannar eftersom leverantörer inte fått betalt.

Maj 2011. Saab presenterar ett avtal med kinesiska Hawtai, ett avtals som dock upphävs. Bilbyggandet återupptas efter en order från kinesiska Pang Da.

Juni 2011. Efter två veckor stoppas produktionen igen och den startar aldrig igen. Dagen före midsommar meddelar bolaget att man inte kan betala ut löner till de anställda. Samma månad nås en uppgörelse om att Saab säljer fastigheter.

Juli 2011. Kinesiska Youngman och Pang Da ska enligt ett avtal investera mer än 2 miljarder kronor i Saab mot att bli storägare.

September 2011. Saab lämnar in ansökan om rekonstruktion som avslås av Vänersborgs tingsrätt, men går igenom i hovrätten.

Oktober 2011. Rekonstruktören Guy Lofalk ville avbryta rekonstruktionen.

November 2011. General Motors motsätter sig att låta kinesiska bolag överta licenser för flera Saabmodeller och en tänkt affär med Youngman och Pang Da faller.

December 2011. Victor Muller håller presskonferens den 19 decem- ber efter att ha lämnat in ansökan om konkurs vid Vänersborgs tingsrätt.

Juni 2012. Nevs köper konkursboet med syfte att bygga elbilar.

2015-2016. Åtal i flera omgångar mot den tidigare Saabledningen efter en utredning som startade i maj 2012.

2017. Rättegången inleds i januari och avslutas 15 mars. Dom väntas 7 april.

VISA MER

Victor Muller, hans företrädare som Saab-vd Jan Åke Jonsson och förre chefsjuristen Kristina Geers plus ytterligare fyra personer ska på olika sätt ha bidragit till de brottsliga handlingarna enligt åklagaren. Olof Sahlgren backar upp sina påståenden med utdrag från mejl och olika dokument som han visar på storbildsskärmar. Alla parter har först fått bevispärmar som åklagaren släpat med sig i stora flyttkartonger. Efter en utredning som pågått i 4,5 år är det examen för åklagarsidan.

Sal 1 i Vänersborgs tingsrätt är domstolens största och har ett 20-tal åhörarplatser. De åtalade sitter vid två bord med sina försvarsadvokater. På ett halvmåneformat upphöjt podium, vända mot de åtalade och åhörarna längst bak i salen, sitter rättens ledamöter – två domare och fyra nämndemän.

Åklagaren har byggt upp sin sakframställan dramatiskt. Pratar om Saabs brakförlust och desperata behov av pengar.

”De ville rädda det blödande bolaget och var beredda att ta till förfinade metoder för det. Trots det ekonomiska läget var det viktigt att få Saab att se ut som ett någorlunda bra bolag. Så att leverantörerna skulle hållas lugna”, säger Olof Sahlgren.

Ibland hörs Victor Muller sucka ”So stupid”.

De sista månaderna var han både vd och styrelseordförande efter att Jan Åke Jonsson avgått. Kristina Geers valde också att lämna styrelsen.

Ryske bankiren Vladimir Antonov, som inte är åtalad, inte ens hörd, förekommer flitigt i berättelsen. Han förblir en skugga genom hela rättegången som den som ville, men på grund av rykten om maffiakoppling och penningtvätt inte fick investera i Saab.

Skenet hölls uppe

Den allvarligaste anklagelsen mot den förra ledningen är att den misstänks ha lämnat vilseledande uppgifter och mörkat kring hur illa ställt det var i bolaget under en kritisk vecka våren 2011. Då hade produktionen stoppats på grund av uteblivna leveranser. Trots att Saab inte hade betalat runt 900 leverantörer och skulderna var nära 700 miljoner kronor hölls skenet uppe utåt. Som styrelseledamöter gjorde trion sig därför skyldig till grovt svindleri anser åklagaren. Victor Muller sa i intervjuer att allt var okej och till och med att likviditeten var god. Det var bara en tillfälligt ansträngd ekonomisk stress, får vi höra upprepade gånger under rättegången.

Åklagarsidan gör allt för att visa att det inte alls var tillfälligt. Likviditeten hade varit på väg utför åtminstone sedan sista kvartalet 2010. Och det visste ledningen om, säger åklagaren.

Försvaret från Victor Muller är att de olika uttalandena byggde på att det var pengar på väg in. Att inte allt kom in i den takt de trodde var en annan sak.

Som en hjälte i Trollhättan

Redan när Victor Muller första gången blev känd i svenska medier, när hans Spyker mot alla odds köpte Saab Automobile, utmärkte han sig. I både kläder och munläder. En reslig holländare, ofta i dubbelknäppta kritstrecksrandiga kostymer och med en aldrig sinande svada och benfast övertygelse om att allt gick att ordna. Men hans historia har mörka stråk med flera brustna affärsrelationer och tidigare partners som blivit till ovänner. Han har gjort sig känd som en affärsman som bränner broar bakåt, men alltid lyckas bygga nya framåt med löften om en glimrande framtid.

I Trollhättan togs han emot som en hjälte och de anställda trodde på honom. Även när lönen inte kom i tid.

Ett tecken på den mycket speciella Saabandan var att ett gäng tidigare anställda drog ihop en överraskningsfest inför rättegångens sista dag. Över 200 personer kom till Saabmuseet för att ge de åtalade cheferna sitt stöd.

Saab är företaget som aldrig lyfte – trots sin bakgrund i flygindustrin. De tekniska innovationerna från Trollhättan hyllades, och gör så fortfarande av Saabentusiaster världen över, men ekonomiskt har det aldrig riktigt tagit fart vare sig man varit under Saab-Scanias, Investors eller General Motors vingar. Med Spyker gick det inte alls.

Affärsplanen var underfinansierad och byggde på lån från Europeiska investeringsbanken där svenska staten gick in som garant vilket innebar att allt som Saab gjorde kontrollerades.

Att Saabköpet slutade med haveri skyller Victor Muller på en rad omständigheter där svenska regeringen, som inte tillät Vladimir Antonov att investera, och General Motors som inte ville ha kinesisk inblandning, står högst på hans lista över vilka som sänkte Saab. GM har han dragit inför rätta i USA och stämt på 20 miljarder kronor, men det slaget förlorade han.

5 000 sidor

Morgonen den 19 december 2011 lämnade han personligen in konkursansökan till Vänersborgs tingsrätt. ”Den mörkaste dagen i min karriär”, beskrev han då.

Konkursen drabbade över 3 500 anställda och skulderna uppgick till nästan 13 miljarder kronor i Saab Automobile och de två dotterbolagen Saab Tools och Saab Powertrain.

I maj 2012 kom en anmälan från Skatteverket till Ekobrottsmyndigheten. Den hamnade på Olof Sahlgrens bord. Där och då blev hans yrkesliv fyllt av fyra bokstäver – Saab.

Vid en husrannsakan på Saab i Trollhättan beslagtogs stora mängder dokument, datorer och annat som kunde avslöja oegentligheter. Bingo för åklagaren var Kristina Geers dator med hundratusentals mejl som blev till ett jättelikt pussel av händelser och reaktioner från de inblandade under Saabs kris. Pikanta mejl där det varnas för Armageddon om det inte kom in pengar och rädsla för att problemen skulle nå medierna.

2013 växte utredningen när konkursförvaltarna anmälde misstänkt svindleri.

Åklagaren grävde djupt i Saabs förehavanden. Det innebar rättshjälp och förhör i flera länder. Förundersökningen är på över 5 000 sidor. Men han hittade ingen plundring eller pengar som försvunnit ner i någons ficka.

Brotten han har åtalat för handlar inte om att ledningen har skott sig själva.

En viss indignation märks dock i Olof Sahlgrens beskrivning under rättegången.

”Vad som än hände så var det en person som fick betalt och det var Victor Muller.”

Många leverantörer kommer att få nöja sig med en bråkdel av sina fordringar den dag den jättelika konkursen är avslutad. Men ersättningen till Victor Muller fortsatte att betalas ut ända till det bittra slutet.

Ett brinnande försvarstal

Som utbildad affärsjurist är Victor Muller van vid domstolsprocesser. På holländskt vis. När han kommer in i rättssalen i Vänersborgs tingsrätt slår han ihop klackarna och bugar framför domaren.

Inför rättegången har han sagt att han har stort förtroende för det svenska rättssystemet. Däremot är hans avoga inställning till åklagaren ytterst tydlig.

När Victor Muller får ordet för att för första gången bemöta anklagelserna håller han ett brinnande försvarstal. I närmare tre timmar pratar han oavbrutet om sig själv med början i barndomens Amsterdam, genom sin karriär som företagsledare till hur han uppfyllde en dröm om att ta över Saab. Flera gånger pratar han om sig själv i tredje person.

”Då sa Victor Muller.... eller det var inget för Victor Muller”.

Ofta väljer han att återge dialoger för att beskriva händelseförlopp. Som hur han övertygade General Motors om att få köpa Saab.

»Dörren låstes och jag visste ingenting«

”Bra att du är intresserad Vic, varför kommer du inte hit”, berättar han att GM:s vice vd svarat på hans sms.

Hymlar inte med skatteplaneringen

Chefsåklagaren Olof Sahlgren, som under rättegången har hjälp av kammaråklagare Lars Lindman, ser tagen ut av Victor Mullers långa berättelse. Han ber om mer tid för att förbereda frågor, men det protesterar försvarsadvokaterna mot.

Första förhöret blir ett slags ställningskrig.

”Yes, Victor”, börjar åklagaren i skarp ton varvid Victor Muller blixtsnabbt böjer sig fram och replikerar ännu kraftfullare:

”Yes, Olof” och hans ögon blixtrar av återhållen ilska.

Första åtalspunkten handlar om att Victor Muller under 1,5 år fick runt 7,5 miljoner kronor från Saab. Fakturorna kom från hans bolag i Västindien och pengarna sattes in direkt på Victor Mullers – och till och med på hans frus – privata konton i Spanien. Åklagaren anser att upplägget har försvårat skattekontrollen.

En hel del tid ägnas åt Victor Mullers avancerade skatteplanering som inte i sig påstås vara brottslig, men som däremot förklarar varför ersättningen betalades ut på det sättet.

Victor Muller hymlar inte med att han skatteplanerade. I stället skryter han med att han inte betalat skatt på massor av år, vare sig som privatperson – eftersom han inte tagit ut vanlig lön, eller för sina företag eftersom han kvittat vinster mot förluster. Och han påstår att Holland är ett skatteparadis så det fanns inga skattemässiga skäl till hans flytt till Mallorca även om han råkade kunna använda sig av specialregler som gjorde att han slapp undan skatt som nyinflyttad.

Flera vittnen som åklagaren har tänkt höra blir därför överflödiga och han drar tillbaka kallelserna.

I pauserna viker åklagarna, oftast åtföljda av en polisutredare, åt vänster in till ett rum där de kan vara för sig själva. De åtalade och försvarsadvokaterna får gå genom hopen av åhörare och journalister för att ta sig till sitt sammanträdesrum mitt i tingsrättens foajé.

Första dagen får de termosar med kaffe, men sedan får de gå ut och köa vid tingsrättens enda kaffeautomat som alla andra. Någon kaka från Victor Muller syns aldrig till. Men det blir ändå hembakt för de åtalade. Kristina Geers har en av dagarna med sig en blommig burk med syltkakor.

Efter de första dagarnas tydliga anspänning blir alla mer vana vid situationen och använder pauserna till att småprata med varandra eller för att hälsa på de tidigare Saabanställda som kommit för att lyssna på rättegången.

Får skjuts i Saab från 2009

För Victor Muller, som numera bor på Mallorca, innebär rättegången att han bor på hotell i Vänersborg. Oftast skjutsar Jan Åke Jonsson honom till flyget i sin Saab 9-3 av 2009 årsmodell.

Victor Muller syns ofta sitta med sin telefon och sms:a i pauserna. När det begav sig under Saabtiden hade han två telefoner där han gärna sms:ade samtidigt som han till exempel lät sig intervjuas.

”Mitt liv har förändrats så mycket. Förut behövde jag två telefoner. Det behöver jag inte längre”, säger han till Di Weekend.

Själv säger han att han förlorade mycket pengar på konkursen och att sportbilsföretaget Spyker också höll på att gå omkull. Men han har lyckats blåsa liv i det så pass att han ställer ut bilar på den stora bilmässan i Genève. Lämpligt nog är det paus i rättegångsschemat för hans del just då så att han kan åka ner till mässvimlet.

”Det var jag som bad om det”, förklarar han.

En fråga som inte får något svar under rättegången är om ledningen borde ha stoppat tidigare i stället för att fortsätta köra bolaget full fart fram mot stupet när skulderna bara växte.

När åklagaren frågar Victor Muller om han i mars 2011 kände panik svarar han avvärjande.

”Ser jag ut som en man som lätt får panik? Det var aldrig panik. Jag var övertygad om att vi skulle kunna ta företaget ut ur det här.”

Allra mest hettar det oväntat till i mitten av rättegången, under Victor Mullers andra förhör. Då ska han ge sin syn på hur det kom sig att drygt 30 miljoner kronor betalades in till Saab. Åklagarens bild är att pengarna kom från Vladimir Antonov för att lösa en akut kris med en betalning till General Motors. Eftersom Vladimir Antonov var förbjuden att investera i Saab kamouflerades inbetalningen till att komma från ett cypriotiskt bolag som förskott för ett återförsäljaravtal för den ukrainska marknaden.

Ska man tro de åtalade var det ett helt korrekt avtal och Saab var verkligen intresserat av Ukraina.

Victor Mullers förvarstal dryper av hånfullhet. Han hävdar att åklagaren inte skulle ha klarat tio minuter i det hektiska tempot på Saab utan att få en hjärtattack och att inte någon som är vid sina sinnes fulla bruk skulle kunna tro att han, Victor Muller, skulle riskera avtalsbrott gällande Vladimir Antonov.

”Sådana antaganden baseras på galenskap”, förklarar Victor Muller.

När kammaråklagare Lars Lindman tar hand om förhöret och ber om att slippa fler förolämpningar höjs tonläget ännu mer.

Att försvara en terrorist

Victor Mullers försvarsadvokat, Hans Strandberg, verkar ana att det är på väg att spåra ur och försöker överslätande säga att det där med galenskap var en personlig iakttagelse över att hela situationen var galen.

Men Victor Muller har redan eldat upp sig och vänder sig mot åklagaren med ansiktet blossande av ilska.

”Om du vill gå i krig mot mig så se till att vara förberedd. Förberedd!”, fräser han, mellan sammanbitna tänder.

”Ska du börja hota nu också”, ryter Lars Lindman.

Lagmannen och rättens ordförande, Stefan Nilsson, tar udden av den hätska stämningen när han lugnt skjuter in att ”nu tror jag att det är dags för sakfrågorna”.

Delen om Cypernavtalet blir åklagarens största bakslag. Tyngsta vittnet kommer inte och åklagarens plan att i stället höra polismannen som genomfört förhöret säger tingsrätten nej till. Försvarsadvokaterna lyfter fram att vittnet är advokat och har tystnadsplikt.

Yrkar på fängelsestraff

I slutpläderingen är det inte utan att det märks en djup besvikelse hos Olof Sahlgren när han kommer till det uteblivna vittnet.

Victor Muller är mer nedtonad mot slutet när han bemöter anklagelserna om grovt svindleri. Kanske någon har rått honom att ilskna utfall i rättssalen inte gynnar hans sak.

Den förre styrelseordföranden poängterar att han står för varje ord han sa och att det var korrekt utifrån vad han visste då. Han säger att han inte försökte vilseleda någon.

Från rummet där de åtalade samlas hörs det muntra tongångar efter slutpläderingarna där försvarsadvokaterna radat upp kritik mot åklagarsidan och alla kommit fram till slutsatsen att något åtal egentligen aldrig skulle ha väckts.

”Bra jobbat”, hörs en man säga till de andra.

Åklagaren yrkar på fängelsestraff för alla de fem tidigare Saabanställda som åtalats. Längst straff anser Olof Sahlgren att Victor Muller ska ha – upp till 2,5 år. För Jan Åke Jonsson och Kristina Geers kräver han 1,5–2 års fängelse och för förre finanschefen och en bolagsjurist upp till 1,5 år. De åtalade revisorerna bör enligt åklagaren dömas till villkorlig dom och dagsböter.

”Nu är det upp till domstolen att avgöra. Jag tycker att vi har sökt sanningen”, säger Olof Sahlgren.