Hoppa till innehållet

OMXSPI+0,16%

S&P 500-0,22%

FTSE 100+0,37%

DAX+0,38%

NIKKEI-1,90%

Di Weekend

Att vara geni är inte magi

Med rätt träning går det att uppnå förmågor som man tidigare trodde krävde särskilda gener. Enligt K. Anders Ericsson, den svenske psykologiprofessorn bakom ”10 000-timmarsregeln”, kan vem som helst bli en ny Mozart, Serena Williams eller Albert Einstein.

Johanna Lundsgård

Text

HÖGPRESTERARE. Basketspelaren Michael Jordan, tennisstjärnan Serena Williams, konstnären Vincent van Gogh, kompositören Wolfgang Amadeus Mozart och fysikern Albert Einstein.
HÖGPRESTERARE. Basketspelaren Michael Jordan, tennisstjärnan Serena Williams, konstnären Vincent van Gogh, kompositören Wolfgang Amadeus Mozart och fysikern Albert Einstein.Foto: Illustration: Anna Byström
Den ungerske psykologen László Polgár studerade genier och drog slutsatsen att vilket barn som helst kunde bli ett geni. För att testa sina teorier tränade han och hans fru sina tre döttrar i schack och systrarna räknades senare som de främsta i världen. Yngsta dottern Judit, bilden, rankades som en av världens bästa schackspelare, innan hon drog sig tillbaka 2014.Foto: DIMITRI GEORGANAS
I boken uppmärksammar K. Anders Ericsson att när han har studerat så kallade ”underbarn” framgår det ofta att de har haft äldre syskon som de kunnat dra lärdom av. Serena Williams (till höger) tog efter sin syster Venus Williams och deras pappa lät dem börja hårdträna tennis med avsikten att de skulle bli proffsspelare.Foto: Dita Alangkara
Niccolò Paganini (1782–1849) var en banbrytande violinist och det spekulerades i om han hade sålt sin själ till djävulen. Paganinis förmåga att spela violin framställs ofta som en medfödd talang, men enligt K. Anders Ericsson går det att hitta information i gamla musikvetenskapliga artiklar som visar att Paganinis stycken var resultat av lång och noggrann övning.
Niccolò Paganini (1782–1849) var en banbrytande violinist och det spekulerades i om han hade sålt sin själ till djävulen. Paganinis förmåga att spela violin framställs ofta som en medfödd talang, men enligt K. Anders Ericsson går det att hitta information i gamla musikvetenskapliga artiklar som visar att Paganinis stycken var resultat av lång och noggrann övning.Foto: TT

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Mer från Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera