Di Weekend NYHETER

Vill ge både pengar och åsikter

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

SOCIAL INVESTERING. Johan H Andresen är en av Norges rikaste personer. Han har valt att investera en del av familjekoncernens vinst i sociala entreprenörer.

Foto: Johan Bävman

Med ett familjeföretag värderat till mer än 28 miljarder kronor i ryggen har norrmannen Johan H Andresen gjort till sitt kall att försöka lösa stora samhällsproblem.
Nu tar han en del av satsningen till Sverige.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Johan H Andresen föddes in i företagsvärlden. Familjen ägde Norges största och äldsta tobaksbolag, Tiedemanns Tobaksfabrik, som grundades redan 1778 men som ägts av släkten sedan 1849.

1998 tog han över som koncernchef och ägare till familjeföretaget. Ett tidigt beslut var att backa ur tobakstillverkningen och 2001 bytte koncernen namn från Tiedemanns till Ferd.

I dag är Johan H Andresen ägare och styrelseordförande för investeringskoncernen, som 2015 värderades till motsvarande 28,7 miljarder kronor.

”Det är väl inte så att jag föddes med en silversked i munnen, det handlade snarare om ett helt bestickset,” säger han.

Ferd äger bland annat Tetra Paks konkurrent Elopak och Swix Sport. Koncernen har sex affärsområden, varav ett av områdena är socialt entreprenörskap. Här investerar Ferd i sociala entreprenörer som försöker lösa samhällsproblem och sociala utmaningar med andra metoder än de som samhället traditionellt sett brukar använda. Vinsten mäts i samhällsnytta snarare än i kronor och ören. Johan H Andresen säger att initiativet kommer från de värderingar han själv växte upp med.

FAKTA
Ferd
  • Koncernen värderades 2015 till 26,6 miljarder norska kronor, motsvarande 28,7 miljarder kronor.
  • Johan H Andersen äger drygt 15 procent av koncernen, men har 70 procent av rösterna.
  • 2007 lät han överföra en stor del av ägandet till döttrarna Alexandra och Katharina Andresen, som fick 42,2 procent var av koncernen. Enligt Forbes gjorde det Alexandra Andresen till världens yngsta miljardär och hon uppskattas ha en förmögenhet på 1,2 miljarder dollar.
VISA MER

”Det handlar om att ta ett ansvar som man inte har. Företag kan faktiskt göra det och när man har ett ansvar så har man också möjlighet att påverka. Jag har lärt mig att värderingar är något man kan utveckla. Jag är övertygad om att människor kan förändras om de bara ges chansen.”

Varje år avsätts motsvarande 27 miljoner kronor till investeringar i sociala entreprenörer. Sedan starten 2009 har Ferd investerat i 16 bolag, bland annat gatutidningen Asfalt, entreprenadrörelsen Monsterbedriften – som anställer tidigare dömda brottslingar – och Unicus, som anställer personer med Aspergers syndrom.

Det som skiljer en samhällsentreprenör från en ren välgörenhetsorganisation är bland annat att den sociala affärsidén på sikt ska kunna bli självfinansierande. Därför är en av förutsättningarna för att Ferd ska investera i entreprenören att idén går att skala upp, helst till ett globalt plan för att nå största möjliga förändring.

Johan H Andresen lägger en tredjedel av sin tid på de sociala entreprenörerna.

”Det är enkelt att bara ge bort pengar, men så mycket svårare att dela med sig av sin tid och kompetens. Men det är just det som behövs för att få en idé att växa snabbt och effektivt”, säger han.

Johan H Andresen tycker att han har större möjlighet att göra skillnad genom att investera i socialt entreprenörskap än genom att skänka pengar till exempelvis Röda korset eller Amnesty.

Bröder förenade i flyktingstöd

”De tar gärna våra pengar men vill inte ha våra åsikter och det är väl så det ska vara. Men de sociala entreprenörerna vill ha både våra pengar och våra åsikter – det hjälper oss att både skapa värde och mervärde.”

I Sverige har Klarna-grundaren Niklas Adalberth gjort en privat investering på 170 miljoner kronor i sitt initiativ Norrsken Foundation som ska stötta sociala entreprenörer. Johan H Andresen välkomnar initiativet och uppmuntrar fler företagsledare att göra samma sak.

”Det enda som krävs är en person som ser bortom det traditionella. Många hittar på ursäkter för att slippa göra något annorlunda, men det här är inte speciellt annorlunda. Det gäller att se företaget som en resurs och inte enbart som ett kassaflöde.”

Men är det inte välfärdssamhällets ansvar att göra det jobb som sociala entreprenörer gör? Johan H Andresen tycker inte det.

”Välfärdsstaten har ett övergripande ansvar för människorna, men de behöver inte stå bakom varenda leverans. Jag har en väldigt opolitisk syn på innovation och tycker att man ska använda den lösning som är bäst, oavsett var den kommer ifrån. Man kan också ställa sig frågan om vi har tid att vänta på nästa sociala reform. Det tror jag inte att vi har – i alla fall har inte jag det.”

Ferds investeringar riktar sig mot barn och ungdomar i Norge.

”Om man ger en ungdom möjligheten att göra bättre val så har det en positiv inverkan på såväl individ som familj och samhälle. Och i ett avkastningsperspektiv så får man socialt och samhällsmässigt högst avkastning om man kan förändra en ung människas liv.”

Ett av företagen som Ferd investerat i är Unicus som anställer ungdomar med Aspergers syndrom och som låter de anställdas sinne för detaljer och struktur bli centrala för att testa it-lösningar.

Företag i Afrika får stöd av Ikea

”Det finns ett omättligt behov av att göra datatester runt om i världen och människor med Aspergers syndrom har en stor möjlighet inom det området. Vi måste försöka finnas på mer än en marknad och därför etablerar vi bland annat företaget i Kista”, säger Johan H Andresen.

Finns det tillräckligt med kapital i dag som investeras i sociala entreprenörer?

”Nej, men det är inte så att det inte finns kapital. Det är modellen som folk generellt tycker är svår. Det är enklare att ge bort pengar men om man har ambitionen att förändra något så måste det finnas en plan och inte bara hopp.”

Vad krävs för att fler företag ska vilja och våga investera i sociala entreprenörer?

”Skattelättnader hjälper ju alltid, men det är inte det som är tricket. Jag tror på att visa upp goda exempel på när socialt entreprenörskap fungerar. Det personliga mötet är viktigt, den som ska investera måste träffa människor och se att de kan göra skillnad. Statistik och powerpoint-presentationer kommer inte att övertyga någon.”