Hoppa till innehållet

Vikingatiden inspirerar till affär

Ett nytt museum är på väg att öppna i Stockholm. För startkapitalet på 110 miljoner kronor står ett hundratal privatpersoner. Största ägare är finansnestorn Olof Stenhammar.
Di har fått en exklusiv förhandstitt på ”Vikingaliv”.

ÅKTUR I HISTORIEN. Som mest har 200 personer jobbat med projektet, men de drivande krafterna är, från vänster: Staffan Götestam , LG Nilsson, Olof Stenhammar och Ulf Larsson,
ÅKTUR I HISTORIEN. Som mest har 200 personer jobbat med projektet, men de drivande krafterna är, från vänster: Staffan Götestam , LG Nilsson, Olof Stenhammar och Ulf Larsson,Foto: Foto: Amanda Lindgren

Hantverkarna arbetar för högtryck med de sista installationerna i Båthall 1 på Djurgården. Den 2 000 kvadratmeter stora lokalen ligger nära Gröna Lund med utsikt över Stockholms inlopp.

Här har kulturentreprenören LG Nilsson, tillsammans med en rad namnkunniga partner äntligen lyckats förverkliga en dröm han närt i snart tio år: att ge Stockholm ett riktigt vikingamuseum.

”Vi visar hur sakerna såg ut på den tiden, hur de levde och inte minst hur stark kvinnans ställning var då. Vi vill ta tillbaka vikingen från fotbollssupportrarnas hornklädda plasthjälmar och extrema grupper och berätta den rätta historien”, säger han.

I arbetet har bland annat historikern Dick Harrison använts som sakkunnig för att säkerställa att presentationen står på en vetenskaplig grund.

”Jag skulle väldigt gärna ha haft tillgång till ytterligare 500 kvadratmeter, det finns så oerhört mycket att berätta. Det här är ett urval där vi också lyfter fram kvinnans starka ställning under den här tiden. Vi tror att vi kan förändra synen på vikingarna”, säger LG Nilsson.

Svårast av allt har varit att få in kapital, en avgörande detalj som har tagit närmare tre år.

”Det var först när vi pratade med finansrådgivaren Vator Securities som vi förstod att vi gjort fel. Vi hade sålt in det här som ett kulturprojekt, vilket stötte bort eventuella finansiärer. I stället beskrev vi det som en lönsamhetsdriven affär och då strömmade investerarna till”, säger Olof Stenhammar som är störste ägare med drygt 20 procent av aktierna.

I affärsplanen kalkyleras med 450 000 besökare på årsbasis, vilket är fler än vad sagomuseet Junibacken, för övrigt granne med anläggningen, tar emot. Omsättningen beräknas hamna på mellan 60 och 70 Mkr.

”På sista raden räknar vi med god lönsamhet”, säger Ulf Larsson som i samband med invigningen lämnar jobbet som vd och blir pensionär igen.

Inklusive administrativ personal får Vikingaliv nära 30 anställda. Vd blir Elin Karlsson, som har ett förflutet på Junibacken och närmast kommer från Akademibokhandeln.

Vikingaliv hyr lokalen av Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Ombyggnaden har kostat närmare 20 Mkr och inneburit en strid produktion av bygglovshandlingar. Men nyttan av placeringen på promenadavstånd från såväl Skansen som Vasamuseet överväger allt byråkratiskt krångel.

”Om det är något vi lärt oss av det vi gjort tidigare så är det vikten av innehåll och läge. Saknas någon av dessa är det svårt att få lönsamhet”, säger Ulf Larsson.

Från entrén går en trappa upp till övervåningen som är utställningsyta. Här finns bildskärmar för filmklipp och ljudklipp varvat med mer handgripliga montrar där det går att känna på bland annat svärd. I ett hörn finns även plats för information om aktuell forskning som ska uppdateras fortlöpande.

Juvelen i samlingen är den kopia av en viking som återskapats med utgångspunkt från ett skelett från slutet av 900-talet, funnet vid arkeologiska utgrävningar i Sigtuna.

Det är en man mellan 40 och 60 år, 171 centimeter lång. Utseendet, inklusive det honungsblonda håret och de blå ögonen, har pusslats fram med hjälp av isotopmätningar, DNA-analys och CT-skanning. Delar av figuren har 3D-printats och andra skulpterats fram av arkeologen och rekonstruktören Oscar Nilsson.

”Den har tagit ett halvår att göra och blev klar för bara en vecka sedan. Han har inget namn ännu, tanken är att ha en tävling till hösten där besökarna får vara med och döpa honom”, säger LG Nilsson.

Delar av utställningen har lånat figurer från Martin Widmarks böcker om vikingabarnen Halvdan och Meja. Scenografen och arkeologen Mats Wänehem har gjort illustrationer och förlagor till vikingafärdens scenerier, och attributören Stefan Blomberg har byggt modeller av långhus och måltider.

”Vi är också väldigt stolta över att ha fått Historiska museets förtroende att låna ett tjugotal föremål som kommer att visas hos oss i speciella säkerhetsskåp”, säger LG Nilsson.

Vid Di:s besök saknas fortfarande en speciell monter där en vikingahjälm och så kallade spännbucklor ska sväva fritt med hjälp av ny teknik från Ungern som LG Nilsson är väldigt exalterad över, men inte får avslöja hur det fungerar.

En runsten som skulle stå i utställningshallen har fått flyttas. Golvet skulle nämligen inte klara vikten 6,7 ton. Den kommer att stå utanför entrén i stället.

Från övervåningen leder en trappa ned till det som kallas ”Ragnfrids saga”. Där placeras besökaren i vad som med lite fantasi kan beskrivas som ett vikingaskepp, eller en av 16 vagnar med plats för sex personer.

Vagnarna, som kostat 1 Mkr styck har precis kommit på plats vid vårt besök och ännu inte trimmats in.

Åkturen är ett slags road movie både åt öster och väster. En dramatisk berättelse med vikingarna Ragnfrid och Harald i huvudrollerna där viss inspiration nog kommer från Frans G Bengtssons ”Röde Orm”.

För dramaturgin står Staffan Götestam som har erfarenhet från Junibacken.

”Det är 16 småpjäser eller tablåer som spelas upp under en långsam poetisk färd. Det kanske inte är en sann historia, men sannolik. Ljus- och ljudsättningen tillsammans med effekter och musik är viktigt för upplevelsen”, säger han.

Museet kan teoretiskt ta emot mellan 3 000 och 4 000 besökare om dagen. En stor del av besökarna lär komma från alla de kryssningsfartyg som anlöper huvudstaden.

”Läget vi har mellan Vasamuseet och Gröna Lund är ypperligt. Det kommer omkring totalt 800 000 kryssningsresenärer i sommar till Stockholm. Vi har redan bokat in 30 kryssningsgruppbesök. Att gå igenom utställningen och se Ragnfrids saga går att göra på 35 minuter, men innehållet räcker också för för flera timmars besök”, säger Ulf Larsson.

I förlängningen kan Vikingaliv gå på export. Gruppen bakom Vikingaliv har redan planer på att ro konceptet vidare ut i världen både i Öster- och Västerled.

”Om det här fungerar tror vi att det kan etableras antingen som en franchise eller i fristående regi i andra länder. Det har redan kommit propåer från Dubai och i Kanada finns stort intresse”, säger Olof Stenhammar.

Är ni nervösa inför invigningen?

”Inte nu längre. Jag tror aldrig jag varit med om ett så komplicerat projekt som hållit både budget och tidsramarna”, säger Olof Stenhammar.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera