Efter ett och ett halvt års intensivt arbete bakom stängda dörrar har Skissernas Museum i Lund öppnat igen. Museet är unikt i världen – inget annat har en så stor samling av skisser och modeller till konst i offentlig miljö.
I samlingarna finns alltifrån enkla blyertsteckningar till skisser av Matisse och gipsskulpturer som reser sig flera meter över marken.
Grunden till museet, som är en del av Lunds universitet, lades 1934. Då fungerade det som ett arkiv, som snabbt växte ur sina lokaler i Universitetshuset. 1941 flyttades verksamheten till en gammal gymnastiksal på nuvarande adress och blev då också Skissernas museum.
Sedan dess har museet byggts ut i etapper och i dag består lokalerna av byggnader från sex olika tidsperioder.
Den senaste tillbyggnaden har gett Skissernas museum en ny entré, en restaurang och en museibutik.
Dessutom har museets innergård fått ett spegeltak som har skapat en sal med nio meters takhöjd, som kan användas vid föreläsningar och evenemang.
”När jag kom hit för fem år sedan lanserade jag visionen om att museet skulle bli synligare och spela en större roll i samhället. Museet har ett unikt fokus på den konstnärliga processen och samlingen var en oslipad diamant – det som behövde göras var att paketera om innehållet för att museet skulle uppfylla sin potential”, säger Patrick Amsellem, museichef.
Den yttre förvandlingen är den som är lättast att lägga märke till. Den nya entrén i rostande stål har gett museet ett ansikte ut mot staden.
”Det blir lättare för oss att möta vår publik med en adekvat entré och tillgång till restaurang och kafé.”
Enligt Patrick Amsellem var museet tidigare anonymt som byggnad och hade ingen naturlig plats i stadsbilden. Det behövdes en ansiktslyftning för att nå sin fulla potential.
”Vi behövde inte uppfinna hjulet, innehållet fanns där i den fantastiska samlingen. Det vi behövde göra var att hitta ett sätt att visa upp det på ett fungerande och attraktivt sätt.”
Det som Patrick Amsellem kallar för den inre och undre förvandlingen märker den genomsnittlige museibesökaren inte i samma utsträckning, men den är minst lika betydelsefull. Under tiden som museet har varit stängt för ombyggnad har verken rengjorts och ramats om. Dessutom har hela samlingen digitaliserats.
Nu finns högupplösta bilder på alla verk.
”Vi vill göra samlingen mer tillgänglig för forskare och studenter och i förlängningen också allmänheten. Många av skisserna är ömtåliga och omöjliga att skicka, men genom en databas kan vi göra samlingen tillgänglig på ett helt annat sätt.”
Tillbyggnaden har finansierats med hjälp av donationer. 25 miljoner kronor kommer från en anonym donator, vilket lade grunden till att tillbyggnaden kunde påbörjas. 13 Mkr donerades av konstvetaren Birgit Rausings barn Kirsten, Jörn och Finn Rausing i samband med moderns 90-årsdag. Donationen gjorde det möjligt att sätta ett tak över innergården för att skapa den nya mötesplatsen. Ytterligare 10 Mkr kommer från universitetet.
”Vi hade ett löfte från den tidigare rektorn att gå in med 10 miljoner om vi hittade 20 miljoner”, säger Patrick Amsellem.
En förutsättning i processen har varit att museet ska kunna drivas på samma budget som före tillbyggnaden.
”Många gör misstaget att bygga något som man inte har råd att driva. Man kan inte räkna med att hitta donationer till grundläggande drift, det räknar donatorerna med att man klarar av på egen hand.”
Det är en stolt museichef som visar runt i det nyöppnade museet, som under invigningshelgen hade 6 000 besökare.
”Det var över alla förväntningar. Vi har fått väldigt positiv respons från både besökare och medier”, säger Patrick Amsellem.
Vilken roll spelar skisserna i det digitaliserade samhället?
”Även om den digitala skissen blir allt vanligare är det många konstnärer som fortfarande skissar på traditionellt sätt. Vi har en del digitala skisser i samlingen och det kommer sannolikt att bli fler.”
