Hoppa till innehållet

Tidigt ute med att påverka

Hon är världens yngsta Tedx-arrangör och föreläser regelbundet för näringslivet – trots att hon fortfarande går i gymnasiet.

Möt Negin Azimi som brinner för att öka dialogen mellan ungdomar och företag.

MYCKET MÅLMEDVETEN. Negin Azimi lever vad hon själv kallar ett dubbelliv, med en fot i näringslivet och en i gymnasiet. Just nu prioriterar hon studierna eftersom målet är att komma in på Handelshögskolan.
MYCKET MÅLMEDVETEN. Negin Azimi lever vad hon själv kallar ett dubbelliv, med en fot i näringslivet och en i gymnasiet. Just nu prioriterar hon studierna eftersom målet är att komma in på Handelshögskolan.Foto: Jack Mikrut

Hon ser ut som en helt vanlig tonårstjej när Di möter henne. Men det är ungefär det sista Negin Azimi är. För visst är hon bara 17 år, men redan nu har hon ett cv som är längre än många 34-åringars.

”Det är faktiskt många som påpekar det, och undrar hur jag har gjort för att hinna med mer än vad de har gjort som är dubbelt så gamla”, säger Negin Azimi.

Förutom att gå i skolan är hon regelbundet föreläsare på skolor och i näringslivet. I höstas blev hon dessutom världens yngsta Tedx-arrangör, när talarkonferensen Tedx Youth för första gången hölls i Stockholm.

”Det började när jag gick i åttan och var med i ett innovationsforum, där jag träffade en kille som hade jobbat med Tedx.”

Efter bara några veckors bekantskap frågade han om Negin Azimi ville ta över Tedx Youth Stockholm.

”Jag är ganska orädd, så jag tackade ja, utan att riktigt förstå vilket jobb jag hade framför mig.”

Hennes målsättning med konferenserna är att skapa ett forum där ungdomar och makthavare kan mötas. För att arrangera det första evenemanget tog hon hjälp av volontärer. Men det stora arbetslasset – att bjuda in talare och hitta finansiering – har hon dragit själv.

”Jag minns särskilt en gång i höstas när jag hade fakturor på 100 000 kronor, men inga pengar. Då höll jag på att få panik, men till slut hittade jag fastighetsbolaget Fastpartner som gick in som sponsor.”

Negin Azimis intresse för ungdomsfrågan väcktes tidigt. Hon växte upp tillsammans med sin mamma och syster i en Stockholmsförort. Mamman, som var utbildad arkitekt i hemlandet Iran, flyttade till Sverige när Negin Azimi var tre år.

”Hon hade svårt att få jobb inom det hon var utbildad till och under hela min uppväxt upplevde jag ett starkt utanförskap och orättvisa.”

Som exempel berättar Negin Azimi att hon under låg- och mellanstadieåren kunde vara ”lite stökig” och gärna ifrågasatte det de lärde sig på lektionerna, vilket lärarna inte uppskattade.

”De sa att med min attityd skulle jag sluta som städare. Det är inget fel på att vara städare, men det var fel av lärarna att stämpla mig så tidigt.”

Det fick henne att vilja engagera sig för att göra skillnad i samhället. Hon provade på politiken, men det var när hon kom i kontakt med Fryshuset som hon hittade sin plats.

”Där fick jag träffa flera makthavare och representanter för näringslivet, och förstod att om jag vill förändra samhället till det bättre är det via näringslivet jag ska göra det.”

På den vägen blev hon föreläsare. Hittills har hon talat på ett flertal skolor och företag, bland annat var hon inlednings- och avslutningstalare vid Svenskt Näringslivs årsstämma 2014. I sina föreläsningar berättar hon bland annat om uppväxten, men framför allt varför man, som företag, inte ska ta ungdomar för givna.

”Det räcker inte att ta in en ungdom i en paneldiskussion på det årliga företagsevenemanget och sedan nästa dag är allt som vanligt igen. Unga måste man ta till vara.”

Varför?

”För att om företagen ska leva i framtiden måste de engagera sig nu, förstå hur unga tänker och inte bara bry sig om lönsamheten. Det kommer att straffa sig, eftersom min generation inte är lika intresserad av att tjäna pengar, utan också vill ha andra värden av sitt arbete.”

Men att starta en egen föreläsningsverksamhet vid 15-års ålder har inte varit helt enkelt. Till sin hjälp har Negin Azimi haft stöd från mentorn Berit Friman, vd för ledarskapsföretaget Dale Carnegie.

”Hon har bland annat hjälpt mig att lägga upp föreläsningarna och lärt mig hur jag ska hantera alla vuxna som använder sig av härskartekniker.”

Råkar du ofta ut för det?

”Ja, till exempel händer det ofta att jag blir nedvärderad med kommentarer som ’Jag har gjort det här hela mitt yrkesliv, vad kan du veta om det?’ eller ’Det fungerar inte på det här sättet’.”

Hur tacklar du det?

”I början tog jag åt mig mycket, men nu har jag förstått att det är så här det fungerar och att det inte är personligt. Så jag brukar vara tydlig med att jag ser att de använder härskarteknik, och att jag inte accepterar det.”

Att Negin Azimi parallellt går i skolan beskriver hon som att hon lever ett dubbelliv, med en fot i näringslivet, och en i tvåan på gymnasiet. Men det vanliga tonårslivet, berättar hon, blir det inte så mycket av.

”Fester lockar inte så mycket, och jag förstår inte alla mina jämnåriga som kan sitta och fika i flera timmar när de är lediga.”

Men hur hinner du med alla projekt?

”Jag är målmedveten, strukturerad och prioriterar. Just nu är skolan i fokus för att jag vill komma in på Handelshögskolan så småningom, och de få gånger jag är ledig är det familj och de närmaste vännerna som gäller”, säger hon och funderar lite innan hon lägger till:

”Det finns bara en liten hake med att vara så målmedveten. Det kan vara lite svårt att träffa killar, eftersom den typen av relationer inte fungerar som i näringslivet”, skämtar Negin Azimi.

Innehåll från EKNAnnons

Blekingebryggeri ska erövra Asien – med trippel hjälp från exportfrämjare

Även små svenska företag har stora möjligheter att sälja utomlands.

Ett exempel: Brygghus 19, som är ett mikrobryggeri med globala ambitioner.

Med på resan har de EKN, Almi och Business Sweden – samt en helt ny möjlighet att tappa öl på burk.

Kolla om EKN kan hjälpa er få JA från banken

Året är 2011 och en gång i månaden blockeras köket hemma hos Dan-Magnus Svensson i Karlskrona. Orsaken? Det ska bryggas öl. Tillsammans med Magnus Karlsson och Mikael Lundell experimenterar han med humle, malt och den tillhörande bryggeriprocessen. Och det går vägen: två år senare lanserar det nygrundade mikrobryggeriet Brygghus 19 sin första hantverksöl.

– Det började som en hobby, men steget till att starta bryggeriet och senare satsa på heltid kändes naturligt, och när vi sedan fick se vår första produkt hos Systembolaget gav det ytterligare mersmak, säger Dan-Magnus Svensson.

Där och då kändes Sverige stort nog, och exportplanerna långt borta. Men alla exportresor börjar inte med en uttänkt strategi, ibland räcker det med sociala medier.

– En dag fick vi ett samtal från en holländsk ölfestival som läst om oss. Och sedan satte det igång. Nästa beställning kom från Italien och efter det Hongkong. De hade också upptäckt oss via sociala medier.

Beställningarna gav energi och självförtroende.

– Numera söker vi aktivt exportmöjligheter och har sålt till flera europeiska länder. I dag står exporten för knappt 10 procent av vår omsättning, och vi ser en mycket stor potential.

Öl väger och vikt kostar

En utmaning vid export av drycker är naturligtvis vikten, som gör transporter dyra. Det i sin tur påverkar marginaler och försäljningsmöjligheter.

– Det innebär att våra produkter antingen blir dyra i utlandet eller att vi tvingas kompromissa med våra marginaler. Vi rör oss i premium- och superpremiumsegmenten, men likväl är det här en utmaning som vi måste hantera om vi vill öka våra exportvolymer.

En del av lösningen ligger i valet av förpackningsmaterial. Aluminiumburkar väger som bekant mycket mindre än glasflaskor. Men för att kunna tappa på burk krävs rätt utrustning. Med en omsättning på drygt 7 miljoner kronor fanns inte kapitalet för Brygghus 19 att investera i en paketeringsmaskin för burk.

Statliga garantin blev en smörjkanna

Som tur är fanns det hjälp att få.

– Sedan starten hade vi lån hos Almi och SEB. Almi rekommenderade att vi också skulle ta kontakt med EKN, Exportkreditnämnden. Ganska snart satt vi i ett möte med både Almi, EKN och vår bank SEB och fick ihop en riktigt bra finansieringslösning, säger Dan-Magnus Svensson.

Så här ser lösningen ut:

• Ett banklån från SEB

• En garanti från EKN som innebär att EKN delar kreditrisken med banken

• Ett statligt lån från Almi

• Riskkapital från nya och befintliga delägare

– Garantin från EKN minskade bankens risk och jag upplevde att de enklare kunde säga ja. Det känns som EKN:s deltagande gjorde att alla inblandade parter blev tryggare. EKN blev en slags smörjkanna som gjorde att allt flöt på smidigt.

2,5 miljoner öppnar upp världen

Det kan låta som att den här typen av lösningar är något som bara stora företag kan få till. Men både EKN och Almi vänder sig till bolag i alla storlekar. Det totala kapitalet i Brygghus 19:s fall uppgick till 2,5 miljoner kronor. För bryggeriet i Blekinge gör det all skillnad.

– Nu har vi kunnat köpa in en paketeringsmaskin för burkar och det sänker våra rörliga kostnader och transportvikter. Kostnaden för frakten blir mer rimlig. Maskinen har gått varm. Sedan driftsättningen i slutet av november har vi tappat över 130 000 burkar.

Framåt riktar Brygghus 19 blickarna mot Norge, Holland, Island, Italien – och österut. Just nu sitter de nämligen i möten med en annan svensk exportfrämjare, Business Sweden, om att delta i deras koncept Try Swedish och export till Singapore.

– Med stödet från EKN och de andra exportfrämjarna får vi helt nya möjligheter att nå ut med våra produkter, med bra marginaler. Stöden blir uppenbara möjliggörare av långväga export som till den stora asiatiska marknaden, säger Dan-Magnus Svensson.

Vi kan försäkra upp till 80 procent av bankens risk vid exportaffärer 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera