Arkitekturstilen brutalism från 1960– och 1970-talet har ofta blivit kritiserad för sin råa storskalighet, med material som betong, metall och glas. Stilen gör sig påmind i kvarteret Brädstapeln på Kungsholmen med Trygg Hansa-huset i spetsen.
Huset, ritat av arkitekterna Anders Tengbom och Stefan Salamon, skyddsmärktes 2009 av Stockholms stadsmuseum med en blåklassning, den högsta kulturminnesklassningen. Planerna på utbyggnad började kort därefter.
”Det ser lite sorgligt ut i dag, en renovering hade behövts, men jag gillar det verkligen. Det är en kraftfull arkitektur, ni har verkligen bra kvalitet på brutalismen i Sverige”, säger den franska arkitekten Manuelle Gautrand.
Tillsammans med det svenska arkitektkontoret Equator har hon ritat en ny arkitektur för utbyggnaden av Trygg Hansa-huset, ett projekt som blivit omdebatterat.
Turerna kring fastigheten och dess framtida utveckling har varit många. Två samråd, dock med andra arkitekter, har redan genomförts men mötte stark kritik. Fastighetsbolaget Areim, som 2014 köpte huset av Trygg Hansa, står tillsammans med den andra ägaren SEB Trygg Liv bakom det nya förslaget.
”Tillsammans med stadsbyggnadskontoret bestämde vi oss för att göra mer research och utveckla en ny plan. Vi pratade bland annat med grannar om vilka för- och nackdelar det här området och huset har. Vi kom fram till att vi ville ge Stockholmssiluetten ytterligare värde snarare än att ta bort någonting, vilket många moderna byggnader gör i dag eftersom de har väldigt platta tak. Tanken är att det ska bli ett nytt landmärke som sticker ut”, säger Erik Ullsten, projektansvarig på Areim.
Manuelle Gautrand startade sin egen byrå 1991 och fick sitt internationella genombrott när hon ritade Citroëns utställningshall C42 på Champs–Élysées i Paris. Den ursprungliga inspirationen till utbyggnaden av Trygg Hansa-huset fick Manuelle Gautrand av en utskuren fjäril i papper, som ser ut som den ska lyfta. Arbetet tog dock sin början i en iakttagelse av Stockholms takåsar.
”Min intuition var att skapa taket som saknas. Stockholm har en rik skyline med mycket skulpterade tak i olika färger som jag blev väldigt imponerad av. Det är en mix av koppar, svart och röd metall, och utsmyckningar i guld. Men kommer man till Brädstapeln så finns det inget tak. Det vi var ute efter var en pusselbit som passar bra in”, förklarar Manuelle Gautrand.
Framför allt ska den nya byggnaden fungera som kontor, men tanken är att en del av terrasserna ska bli trädgårdar tillgängliga för allmänheten. Inspirationen till taket på terrasserna ligger i Manuelle Gautrands favoritpryl kalejdoskopet. Taket ska vara av spegelglas, som reflekterar grönskan från trädgårdarna.
”I de europeiska städerna är många av de publika utrymmena på marknivå, vilket är synd, eftersom det finns ett fantastiskt landskap som bara går att se från högre höjder. Medborgarna måste få vara med och få känslan av sin egen stad.”
Manuelle Gautrand tar också tydlig ställning i debatten om höghus, hon menar att det är nödvändigt för att moderna städer ska kunna utvecklas.
”Jag reser mycket och i de europeiska städerna finns det en särskild karaktär, som är väldigt värdefull. På ett sätt är städerna som museum och alla står inför samma problem – att behålla identiteten av staden och respektera husens historik samtidigt som man tillåter modern arkitektur. Vi har precis samma svårigheter i Paris.”
Tror du att folk är rädda för modern arkitektur?
”Jag tror att vi blir mer välkomnande, för tio år sedan var det inte lika lätt. Många har nog uppfattningen av att arkitekter vill skapa modern arkitektur bara för att, men vi vill att de nya sätten att arbeta och leva ska vara en del av innerstaden. Vill man arbeta i en innovativ miljö i dag måste man söka sig utanför staden, den möjligheten måste finnas i innerstaden också. När man sätter sig ned och förklarar det här så förstår människor, eftersom de faktiskt har ett behov av den moderna arkitekturen. Det som saknas är en dialog som förklarar arkitekturen för alla.”
I dag, torsdag, beslutar stadsbyggnadsnämnden om planförslaget ska ställas ut för granskning.
