Hoppa till innehållet

Tar plats i soffan för barnens skull

Magnus Jägerskog är civilekonomen som av en slump blev en veteran i den ideella sektorn. Nu vill han pressa näringslivet genom att hitta nyckeltal som ska hjälpa barnen.

UPPTAKT. ”Det är ett högt tempo i början, just nu upptas min tid av att sitta ned med var och en av mina 60 medarbetare och låta dem berätta om sina visioner”, säger Magnus Jägerskog.
UPPTAKT. ”Det är ett högt tempo i början, just nu upptas min tid av att sitta ned med var och en av mina 60 medarbetare och låta dem berätta om sina visioner”, säger Magnus Jägerskog.Foto: Foto: Jesper Frisk

Kärnan i Bris verksamhet kallas för "Stödet". I en till synes vanlig kontorslokal arbetar ett tjugotal personer i skift med att svara på telefonsamtal från både barn och föräldrar. I bland får de sällskap av den nya generalsekreteraren Magnus Jägerskog.

”Jag brukar sitta där och bara lyssna på vad det är för frågor som barnen ställer. Det är viktigt att vara där och få det vattenglaset hällt över sig”, säger han och pekar på en soffa i rummet.

I början av mars tillträdde Magnus Jägerskog sin nya tjänst och efter en snabb titt på cv:t kan man konstatera att han är väl rotad i den ideella sektorn. Närmast kommer han från en position som vd på Systembolagets dotterbolag IQ, som jobbar för en ”smartare” syn på alkohol genom olika kampanjer och undersökningar.

”De har gjort en fantastisk resa som organisation som jag är glad att jag fick ta del av i fem år. Vi gick från att vara en kampanjorganisation, till att verkligen ta plats och vara en röst i alkoholfrågor. Jag kunde fortsatt och trivts med det, men jag tror på att sluta när man är som bäst. Nu blir det spännande med Bris och det viktiga uppdraget att stå upp för barns rättigheter.”

Engagemanget i samhällsfrågor har präglat större delen av Magnus Jägerskogs karriär, en bana som inte fanns med i planeringen för snart 20 år sedan. Han beskriver sig själv som en kille som gillade att göra affärer och ekonomiutbildningen på Stockholms universitet var inget otippat val. När en kompis frågade om Magnus Jägerskog ville föreläsa för organisationen Friends var han först tveksam.

”Jag tänkte att det där verkligen inte var min grej, men han tyckte att jag var en okej kille att möta en grupp barn. I det där spännande mötet med barnen var det något som hände, jag utvecklades som person och resan jag började då har jag stannat kvar i. Jag tror att ett slags grundläggande rättspatos tog tag i mig då, att kämpa för saker jag tycker är viktigt.”

Varför frågade han just dig?
”Mobbning är något som alla som gått i skolan har en relation till och kan minnas. I mitt fall stod jag nog bredvid och såg det hända. Jag kan tänka tillbaka och undra varför jag gjorde det, men det var inte så att jag skulle sona för det utan jag blev nog snarare tillfrågad för att jag var en människa som kunde möta en grupp med barn.”

Föreläsningarna blev en bisyssla parallellt med studierna tills Magnus Jägerskog fick tjänsten som marknadschef på Friends. Masterexamen i marknadsföring gick inte till spillo.

”Perspektiven jag fick därifrån har kommit till nytta genom att driva en organisation effektivt med tydliga mål, särskilt de senaste fem åren på IQ. Samtidigt tror jag att näringslivet kan lära mycket av den ideella sektorn.”

Vad tänker du på då?
”Något som kännetecknar den ideella sektorn är att det finns en stadig etisk kompass. Det finns också ett engagemang och ett hållbarhetsperspektiv, värden som jag tror näringslivet kan lära av. En annan del är ledarskap. Som ansvarig i en ideell organisation är man förutom chef även en ledargestalt i samhällsfrågor. Man har också breda medlemsbaser vilket ställer krav på ett dynamiskt ledarskap.”

Bris verksamhet är till stor del beroende av finansieringen från näringslivet, omkring hälften av pengarna kommer från företag. En annan viktig pusselbit är privatinsamlingen, som står för en knapp femtedel av intäkterna. Det är ett område som Magnus Jägerskog tror att Bris kan bli bättre på.

”Många ideella organisationer har sin grundbas i privatinsamling och det är något som vi kan jobba mycket mer med. Vi måste bli bättre på att tala om att det går att ge och vad pengarna går till, det har vi kanske inte gjort i tillräckligt stor utsträckning.”

Bris startade för 45 år sedan för att driva på en lagstiftning mot barnaga. Lagen trädde i kraft 1979 och i dag väntar Bris på att FN:s barnkonvention ska bli lag i Sverige. Enligt regeringens utredare ska barnkonventionen bli lag i början av januari 2018, en händelse som Magnus Jägerskog hoppas ska kunna påverka näringslivets hållbarhetsredovisningar.

”Det är intressant att se på vilket sätt nyckeltal i redovisningarna skulle kunna visa hur man har tillgodosett barns rättigheter. Vi vill arbeta fram sådana modeller tillsammans med företag och jobba mer aktivt med de här frågorna.”

Den stora variationen av frågor som barn ställer när de kontaktar Bris har bidragit till en professionalisering från volontärer till anställda medarbetare. En av frågorna högst upp på Bris agenda är den ökade psykiska ohälsan bland unga. Var femte ärende som de stödjande kontakterna tar emot handlar om psykisk ohälsa.

”Ett barn som väljer att kontakta oss visar på mod och vi måste kunna möta det barnet. Vi gör det, men om vi hade haft mer bemanning hade vi kunnat stödja ännu fler. Det är fullt tryck hos oss och utmaningen är att frigöra resurser som motsvarar efterfrågan.”

Svaret på resursfrågan tror Magnus Jägerskog bland annat ligger i stabila samarbeten med olika bolag. Han menar att fler och fler bolag ser det som en självklarhet att ta ansvar och prata hållbarhet. Den interna dimensionen, hur de anställda uppfattar sin arbetsgivare, har blivit viktigare.

”Stora företag har en otrolig påverkanskraft och kan göra samhällsnytta genom samarbeten. Vi arbetar aktivt med barnkonsekvensanalyser i våra samarbeten där vi hjälper företag att belysa och utveckla sin verksamhet utifrån ett barns perspektiv. Vi måste ha ännu fler samarbeten och vara med mer i bolagsverksamheterna, för de påverkar faktiskt barn.”

Var ser du Bris år 2020?
”Det viktigaste med Bris verksamhet är att stå upp för barns rättigheter och att de tillvaratas på ett bättre sätt. Det handlar inte så mycket om var vi är 2020 utan samhällsförändringen vi har bidragit till.”

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera