Hoppa till innehållet

Ta med hjärnan i designen

Att bygga en bra arbetsmiljö är effektivt för att höja produktiviteten.
Men den vetskapen omsätts alltför sällan i praktiken, enligt Katarina Gospic och Isabelle Sjövall, aktuella med boken ”Neurodesign”.

MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.
MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.Foto: Amanda Lindgren

Att en bra arbetsmiljö påverkar hälsa och prestation kan låta självklart. Men enligt hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall finns det stort utrymme för förbättring på många företag.

Tillsammans har de skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående” där de tar avstamp i hur hjärnan fungerar och hur arbetsmiljön bör anpassas för att minska stress och sjukskrivningar, och öka effektivitet och välmående.

När författarna berättar om sitt samarbete möts de ibland av förvåning, folk frågar vad deras specialiteter har med varandra att göra.

”Jag har jobbat med inredningsdesign i många år och sett skillnaden på bra och dåliga miljöer. I det arbetet har jag alltid sökt efter den vetenskapliga kopplingen till hälsa, och så träffades vi”, säger Isabelle Sjövall.

”Hjärnforskning och design är områden som ligger nära varandra. När jag föreläser pratar jag mycket om prestationsförutsättningar, något som Isabelle är expert på att skapa”, säger Katarina Gospic.

Tillsammans driver de företaget Grey Matters som arbetar med hälsa, inredning och design.

”I min bransch finns många arkitekter och konstnärer som kan göra fantastiskt snygga saker, men som sällan är lika bra på att veta hur människor fungerar i olika miljöer. Det jag sökte är precis det som Katarina kan”, säger Isabelle Sjövall.

”Och det jag har saknat inom akademin är att det är ett så stort gap mellan forskning och gemene man. Jag vill applicera min och andras forskning och få ut den och då är det så skönt att arbeta med en riktig entreprenör som Isabelle”, säger Katarina Gospic.

De skriver om att människor visserligen har olika smak, men att symmetri och balans är värden som de flesta uppskattar. Hjärnan mår samtidigt bra av att utmanas, men inte så mycket att det blir störande.

Även när det gäller färgval gäller det att balansera rätt mellan lugn och dramatik. Blå är exempelvis en bra färg att använda på avdelare mellan skrivbord. Den blå färgen uppfattas som mindre isolerande och blå skärmar gör oss mindre trötta än om de är röda eller gula. Det är heller ingen slump att rött är en vanlig färg på casino, eftersom människor tenderar att vara mer riskbenägna i rött ljus.

En annan studie som boken refererar till har visat att grönt kan vara bra för kreativitet. Kanske är det också därför som växter på arbetsplatsen gör att människor upplever att humöret blir bättre och att de känner sig mindre stressade.

”Att skapa en bra arbetsmiljö handlar inte om att puffa upp kuddar, vi vill få upp nivån och få fler att inse att det inte räcker att ställa upp några skrivbord och stolar på ett kontor”, säger Katarina Gospic.

För några decennier sedan satt folk i egna rum, sedan slogs väggarna ner till förmån för det öppna kontorslandskapet. Efter en rundvandring i Di:s lokaler får författarna bedöma tidningens miljö, där flera reportrar sitter med hörselskydd framför sina datorer.

”Och då är det ändå ganska tyst här. På många andra arbetsplatser är ljudnivåerna helt oacceptabla”, säger Isabelle Sjövall.

Att oönskade ljud är störande skriver nog de flesta under på. Att ämnet engagerar vet Katarina Gospic. Efter en intervju i DN 2012 strömmade mejlen in och några skrev att de klippt ut och tejpat upp artikeln på chefens dörr. Fortfarande händer det att företag som anlitar henne som föreläsare ger instruktioner om att inte tala om nackdelarna med öppna landskap.

”Vi vet att kontorslandskap leder till att folk mår sämre och söker mer läkarvård. En bullrig ljudmiljö kan sänka prestationen med upp till 66 procent och öka risken för hjärtinfarkt. Men man stirrar sig ofta blind på krona per kvadratmeter och då kan det framstå som en effektiv lösning”, säger Katarina Gospic.

Att ha så kallade aktivitetsbaserade kontor, där man inte har fast plats, vad tycker ni om det?

”Aktivitetsbaserade kontor behöver inte vara dåliga, om de görs på rätt sätt. Men då behövs kompetens. Ofta smäller man upp ett jättestort landskap men har bara ett eller två tysta rum och då blir resultatet ofta katastrof”, säger Katarina Gospic.

I sitt arbete med kontorsmiljöer börjar de med att analysera behov och intervjua personer med olika roller på arbetsplatsen.

”På många ställen har man gjort förändringar utan att tänka igenom vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Färre kvadratmeter ger lägre hyra, men vänd på kalkylen och tänk på att du kan både spara och tjäna pengar på en bra arbetsplats där människor trivs och mår bra, eftersom det också får oss att prestera bättre”, säger Isabelle Sjövall.

Vad är viktigast för att få till en bra arbetsmiljö?

”Eftersom stress är ett stort problem är det viktigt att det finns möjlighet att få lugn och ro. Mikropauser är otroligt viktiga. Särskilt när vi har tekniken närvarande hela tiden och bombas med information utan avbrott. Den mänskliga hjärnan är duktig på att spurta, men måste också få vila”, säger Katarina Gospic.

Ni pratar också om vikten av att strukturera sitt arbete. Vad innebär det?

”Vi människor är inte programmerade för multi-tasking. Vi är katastrofalt dåliga på det. Däremot är hjärnan väldigt effektiv om den får ägna sig åt en sak i taget”, säger Katarina Gospic.

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Undvik fallgroparna – så lämnar du över familjeföretaget till nästa generation

De senaste åren har regelverket för att överlåta företag inom familjen blivit mer gynnsamt. 

Men en generationsväxling kommer sällan utan utmaningar. Genom att planera och börja i tid kan du ändå undvika de största fallgroparna, förklarar Ålandsbankens expert.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Plötsligt är den här – dagen då du känner att det är läge att ta ett steg åt sidan. Kanske har insikten kommit smygande: En dag måste ju företaget överlåtas till någon annan. Antingen till familjens yngre förmågor, eller via ett externt ägarskifte.

Genom att planera och göra rätt saker vid rätt tidpunkt har du möjlighet att stärka ditt företags förutsättningar och bygga en stabil grund för både kontinuitet och tillväxt – och inte minst att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa generations ledarskap – konstaterar Fredrik Benson som är finansiell planerare på Ålandsbanken.

– Ett generationsskifte i ett familjeföretag väcker en rad olika juridiska frågeställningar, men det är också mjuka värden och känslor involverat i ett sådant beslut. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp som innefattar de ekonomiska, juridiska och de familjemässiga aspekterna, säger han.

Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.
Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.

Generationsskiftet tar 1-3 år

Fredrik Benson berättar att det viktigaste råd han kan ge är att börja planera i tid. 

– Ett lyckat generationsskifte tar oftast mellan ett och tre år, kanske till och med längre. Men många tror att det räcker med att prata igenom det över en söndagsmiddag. Vid ett ägarskifte måste du ta hänsyn till allas viljor, behov och kunskap – och det tar betydligt längre tid än så.

Gemensamt för många av de mest framgångsrika generationsskiftena ser han i att den tilltänkta efterträdaren har kommit in i verksamheten tidigt och fått lära sig hur det fungerar inifrån. På så sätt förbereds de för uppgiften och får praktisk erfarenhet samtidigt som deras kunskap och ledarförmåga kan sättas på prov. Detta är speciellt viktigt om företaget är centrerat runt den nuvarande ägaren. 

– Vissa företag är uppbyggda kring en enda person och om nästa generation inte har någon erfarenhet från verksamheten kan det snabbt gå utför efter ett ägarskifte. Om det inte finns någon naturlig efterträdare kan det vara bättre att sälja företaget till en extern part, och att göra det när företaget fortfarande har ett högt värde, säger Fredrik Benson.

Bortse inte från mjuka värden

Ingen familj är den andra lik och därför är också varje generationsskifte unikt. En vanlig situation är att det finns flera syskon i familjen, men att enbart ett av dem är intresserat av att ta över familjeföretaget efter föräldrarna. Ska de övriga syskonen kompenseras för det på något sätt? Och i så fall hur? 

Det behöver inte röra sig om företag i hundramiljonersklassen för att en sådan fråga ska skapa irritation och konflikt i en familj, framhåller Fredrik Benson. Därför betonar han att mjuka värden som dessa är viktiga att fundera över, och att det är angeläget att processen fram till skiftet är tydlig och formaliserad så att det inte kvarstår några frågetecken.

– Det finns ingen universallösning utan varje företagarfamilj måste hitta den lösning som passar just deras situation och förutsättningar. Det är också därför vi verkligen betonar vikten av att börja i tid, säger Fredrik Benson.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Nya fördelaktigare regler

Ekonomiskt har det blivit mer fördelaktigt med generationsskifte inom familjen de senaste åren. Fram till 2019 beskattades, något förenklat, överlåtelser inom familjen nämligen högre än försäljningar till en extern part. Därefter ändrades lagstiftningen och nu gäller samma skatteregler i båda fallen. Överlåtelsen behöver dock uppfylla en rad kriterier för att få beskattas på det här sättet.

– De nya reglerna gjorde systemet betydligt mer rättvist, men reglerna är stenhårda med en rad kriterier som måste vara uppfyllda. Det är således fortsatt viktigt att planera ordentligt. Det här kräver specialistkunskap. Uppfyller du inte alla kriterier går det inte att göra ägarskiftet med de mer gynnsamma skattereglerna och det påverkar hur mycket pengar du får kvar att leva på efteråt, säger Fredrik Benson. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera